Dynasty informationsservice Sökning RSS Esbo stad

RSS-länk

Mötesärende:
https://espoo-sv.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30

Möten:
https://espoo-sv.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetings&show=30

Fullmäktige
Protokoll 22.03.2021/Paragraf 36

Föregående ärende | Följande ärende Anvisning för ändringssökande Mötesärende i PDF-format


1568/00.01.01/2021

 

 

 

Fullmäktige 22.03.2021 § 36

 

 

§ 36

Ändring av förvaltningsstadgan till följd av organisationsreformen m.m.

 

Beredning och upplysningar:

Kammonen Riitta-Liisa

Aumala Petteri
Tuominen-Maila Anni
Syrjänen Markus
Lövgren Reetta
Pesonen Tiina
Tiihonen Erja
Leino Virpi
Junnila Kaisu
Yli-Koski Elina

 fornamn.efternamn@esbo.fi

 Växel 09 816 21

 

Förslag Stadsstyrelsen

 

Fullmäktige

1
ändrar förvaltningsstadgan enligt bilagan och punkterna 2-3 så att ändringarna träder i kraft från början av nästa fullmäktigeperiod, med undantag för I delen 2 kap. 3 § 31 punkten, som träder i kraft genast när beslutet har fattats och gäller fram till 30.6.2021.

2
stryker V delen 1 kap. (ekonomistadga) 10 § i förvaltningsstadgan: Avskrivning av fordringar: Fordringar som sannolikt inte kommer att erläggas ska bokföras som kostnader. Stadsdirektören och sektordirektörerna eller av dessa förordnade personer beslutar i sina enheter om bokföring av fordringar som kostnader.

3
stryker V delen 5 kap. (stadga för fonden för utveckling av basservicen) och sista meningen i 6 kap. (stadga för investeringsfonden för basservice och markanskaffning) 4 §: "Fondens avkastning används inte så länge det finns medel i fonden för utveckling av basservicen".

 

 

Behandling Hopsu lämnade understödd av Tiina Elo med flera följande förslag till hemställan:

 

Fullmäktige hemställer att man efter det att den nya organisationen har inletts följer upp mängden beslutsinnehåll och arbetsbördan i pedagogiknämnden samt bedömer behovet av att återuppta sektionen för småbarnspedagogik med beaktande även av de ändringar som en eventuell social- och hälsovårdsreform medför.

 

Tiina Elo lämnade understödd av Värmälä med flera följande förslag till hemställan:

 

Fullmäktige hemställer att miljöcentralens sakkunnigroll utnyttjas aktivt i den nya organisationen och att man bl.a. på detta sätt säkerställer att natur- och klimatarbetet genomförs så verkningsfullt som möjligt.

 

Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens förslag hade godkänts enhälligt.

 

Därefter behandlades förslagen till hemställningar.

 

Ordföranden frågade om Tiina Elos förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt.

 

Ordföranden frågade om Hopsus förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt.

 

Beslut

Fullmäktige:
Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt.

Dessutom godkändes följande hemställningar:

Fullmäktige hemställer att man efter det att den nya organisationen har inletts följer upp mängden beslutsinnehåll och arbetsbördan i pedagogiknämnden samt bedömer behovet av att återuppta sektionen för småbarnspedagogik med beaktande även av de ändringar som en eventuell social- och hälsovårdsreform medför.

Fullmäktige hemställer att miljöcentralens sakkunnigroll utnyttjas aktivt i den nya organisationen och att man bl.a. på detta sätt säkerställer att natur- och klimatarbetet genomförs så verkningsfullt som möjligt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Redogörelse Ett av målen i Berättelsen om Esbo, som fullmäktige godkände 11.9.2017, är att Esbo aktivt bevakar sina intressen i landskapsreformen och utvecklar den politiska ledningen i staden. I detta sammanhang anges bland annat följande åtgärder: Vård- och landskapsreformens konsekvenser för Esbo stads organisation utreds. Man utvärderar ledningssystemet och dess alternativ samt grundar en grupp av förtroendevalda för att leda arbetet.

 

Styrgruppen med förtroendevalda har utrett och utvärderat ledningssystemet i enlighet med fullmäktiges beslut. De riktlinjer för förnyelsen av organ- och tjänsteinnehavarorganisationerna som gruppen berett presenterades för fullmäktige 16.11.2020. Efter det behandlade stadsstyrelsen riktlinjerna vid sina möten 23.11.2020 och 7.12.2020. Stadsstyrelsens beslut 7.12.2020 § 396, i vars redogörelsedel konsekvenserna av och grunderna för riktlinjerna bedöms, ingår som tilläggsmaterial.

 

  1. Stadsstyrelsens beredningsuppmaning 7.12.2020

 

Stadsstyrelsen uppmanade att bereda ändringar i förvaltningsstadgan för godkännande av fullmäktige i enlighet med följande riktlinjer för utveckling av organisationen och ledningssystemet:

 

 1

Förtroendeorgan som lyder under fullmäktige fr.o.m. 1.6.2021 är:

 

-          stadsstyrelsen och en närings- och konkurrenskraftssektion, en koncernsektion samt en lokal- och bostadssektion som lyder under stadsstyrelsen, vilken samtidigt verkar som direktion för affärsverket Esbo lokaler,

-          inom välfärds- och hälsosektorn välfärds- och hälsonämnden och sektionen för individärenden som lyder under välfärds- och hälsonämnden,

-          inom pedagogiksektorn pedagogiknämnden, ungdomssektionen som lyder under pedagogiknämnden samt nämnden Svenska rum,

-          inom stadsmiljösektorn stadsplaneringsnämnden, tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden, samt

-          Inom resultatområdet för livskraft idrottsnämnden och kulturnämnden.

 

Andra organ är direktionen för Västra Nylands räddningsverk samt de lagstadgade revisionsnämnden och centralvalnämnden.

 

Miljö- och hälsoskyddsuppgifterna överförs från den nuvarande social- och hälsovårdsnämnden till miljö- och byggnadsnämnden inom stadsmiljösektorn. Uppgifterna för direktörerna för miljöcentralen och byggnadstillsynen förblir i princip oförändrade i fråga om föredragningsansvaret. De uppgifter som gäller ungdomstjänsterna överförs från den nuvarande idrotts- och ungdomsnämnden till pedagogiknämnden och till den underlydande ungdomssektionen.

 

Förutsättningarna för hållbar utveckling och klimatarbete stärks genom att man ålägger stadsstyrelsen att fastställa riktlinjer för och följa upp dem samt årligen rapportera till fullmäktige om hur klimatåtgärderna framskrider. Det förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammet för hållbar utveckling fortsätter under nästa fullmäktigeperiod. Beslut om övriga förvaltningsövergripande utvecklingsprogram fattas i samband med att fullmäktige våren 2021 behandlar slutrapporterna för den nuvarande programperioden.

 

 2

Tjänsteinnehavarorganisationen består av följande sektorer, resultatområden och resultatenheter från 1.6.2021:

 

-          Pedagogiksektorn, där följande resultatenheter ingår: resultatenheten för finsk småbarnspedagogik, resultatenheten för finsk grundläggande utbildning, resultatenheten för finsk utbildning på andra stadiet och ungdomstjänster samt resultatenheten Svenska bildningstjänster.

-          Välfärds- och hälsosektorn, där följande resultatenheter ingår: resultatenheten för familje- och socialtjänster, resultatenheten för hälsovård och resultatenheten för äldreomsorg.

-          Stadsmiljösektorn, där följande resultatenheter och affärsverk ingår: resultatenheten för stadsplanering, resultatenheten för stadsteknik, affärsverket Esbo lokaler samt resultatenheten bestående av miljöcentralen, byggnadstillsynen och miljö- och hälsoskyddet.

-          Resultatområdet för livskraft, där följande resultatenheter ingår: resultatenheten bestående av närings-, invandrings- och sysselsättningstjänster, resultatenheten för kultur och resultatenheten för idrott.

-          Koncernförvaltningen, där stadens centraliserade styr- och servicefunktioner finns.

 

Stadsdirektören godkänner verksamhetsföreskrifterna för resultatområdet för livskraft och koncernförvaltningen samt är föredragande för dessa ärenden i stadsstyrelsen. Direktören för resultatområdet för livskraft anställs av stadsstyrelsen. Koncernstyrningen utvecklas genom att beredningen på stadsnivå stärks.

 

Den grundläggande konstundervisningen överförs från den nuvarande resultatenheten för finsk utbildning till resultatenheten för kultur. Miljö- och hälsoskyddsuppgifterna överförs från den nuvarande resultatenheten för hälsovård till stadsmiljösektorn. Ungdomstjänsterna överförs från den nuvarande resultatenheten för idrotts- och ungdomstjänster till den resultatenhet för finsk utbildning på andra stadiet och ungdomstjänster som ska inrättas.

 

 3

Övriga riktlinjer:

 

-          Man utreder möjligheterna att stärka samarbetet mellan skolorna och familjerna så att skolornas samarbete med föräldraföreningarna fördjupas och blir förpliktande och skolornas direktioner läggs ned.

-          I uppgiften som ordförande för stadsstyrelsen möjliggörs skötseln av uppgiften på heltid.

-          Tjänsten som stadsdirektör ändras så att den blir tidsbunden nästa gång tjänsten tillsätts, så att den första visstidsanställningen är sju år och därefter är det möjligt att förlänga tiden med två fyra års perioder.

 

 4

De ändringar i förvaltningsstadgan som anges ovan bereds för fullmäktiges beslut under våren 2021 och det beredningsarbete som genomförandet av ändringarna förutsätter inleds.

 

Nedan redogörs först för de ändringar som föranleds av beredningsuppmaningen och därefter andra ändringar, dock så att alla ändringar som hänför sig till ett kapitel i förvaltningsstadgan förklaras i samband med detta.

 

  1. I delen 2 kap. stadsstyrelsen och ledning av staden i förvaltningsstadgan

 

I 2 §, som gäller stadsstyrelsens sammansättning, föreslås det att det i enlighet med stadsstyrelsens beredningsuppmaning tas in en möjlighet för stadsstyrelsens ordförande att sköta uppgiften på heltid. Ordförandens lön med uppdraget som huvudsyssla samt övriga arvoden som betalas för förtroendeuppdraget förs till fullmäktige för beslut efter det att platsfördelningskommittén har utfärdat en rekommendation om dem.

 

Det föreslås att det till 3 §, som gäller stadsstyrelsens uppgifter, fogas beslut om principerna för och uppföljningen av hållbar utveckling och klimatarbete.

 

I slutrapporten om utvecklingsprogrammet Invånarna deltar föreslås att kommuninvånarnas delaktighet uppdateras i enlighet med Esbos modell för delaktighet i förvaltningsstadgan. Förvaltningsstadgan innehåller redan ett omnämnande av frågor som gäller delaktighet i direktionens och nämndernas uppgifter samt i koncernförvaltningens uppgifter. Stadsstyrelsens roll i frågor som gäller delaktighet har inte definierats. Därför föreslås det att det till stadsstyrelsens uppgifter fogas ett ansvar för att främja invånarnas möjligheter att delta och påverka.

 

Koncernstyrningen utvecklas så att den blir mer strategisk, aktiv och förutseende. I fortsättningen är stadsdirektören också föredragande för stadsstyrelsens koncernsektion när man behandlar utlåtanden om servicenivån och budgeten för betydande sammanslutningar samt andra strategiska frågor. Målet är att uppnå en gemensam vilja och mål i beredningen samt i ägarnas och sammanslutningarnas beslutsfattande. Dessutom säkerställs att Esbokoncernens helhetsintresse tillgodoses och att den ekonomiska förvaltningen är stark. Beredningen av beslutsfattandet och verksamhetssätten utvecklas så att de blir enhetligare och effektivare.

 

Det föreslås att det till 10 och 11 §, som gäller stadsdirektörens och sektordirektörens uppgifter och beslutanderätt, fogas bestämmelser om ordnande av informationshantering och avtalshantering. Regeringen har lagt fram en proposition (RP 242/2020 rd) med förslag till lag om ändring av kommunallagen, enligt vilken det till bestämmelserna i förvaltningsstadgan fogas punkter som gäller hanteringen av avtal och ordnandet av informationshanteringen. Hanteringen av avtalen i kommunen innebär ledningsmetoder med hjälp av vilka man skapar mål, genomför styrning och följer upp den helhet som hänför sig till kommunens avtal.

 

Med informationshantering avses åtgärder som gäller organisationens funktioner och verksamhetsmiljön för tjänsterna samt informationssäkerhetsåtgärder i syfte att hantera en myndighets informationsmaterial, informationen i olika behandlingsskeden och informationen i informationsmaterial, oberoende av på vilket sätt informationsmaterialen lagras och behandlas i övrigt. Lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) förutsätter att ledningen för informationshanteringsenheten ser till att ansvaret för de uppgifter i anslutning till genomförandet av informationshanteringen som anges i lagen har fastställts vid enheten. Med informationshanteringsenhet avses en myndighet, såsom en kommunal organisation, som har till uppgift att ordna informationshanteringen i enlighet med lagens krav.

 

Dessutom föreslås det att det till stadsdirektörens uppgifter fogas en bestämmelse om internationell, nationell och regional intressebevakning för att intressebevakningen på stadsnivå ska vara mer kontrollerad och verkningsfull i en värld som blir mer internationell och fungerar mer nätverksbaserat än tidigare.

 

Mottagandet av stämningar och delgivningar koncentreras till stadsdirektören för att dessa så snart som möjligt ska kunna beredas vid rätt instans.

 

  1. I delen 4 kap. nämnderna och sektionerna inom resultatområdet för livskraft och sektorerna

 

I kapitlet om nämnderna och sektionerna inom resultatområdet för livskraft och sektorerna har man uppdaterat de tillägg som gäller det nya resultatområdet för livskraft och de nya namnen på nämnderna och sektionerna i enlighet med stadsstyrelsens beredningsuppmaning. Stadsstyrelseärenden som gäller resultatområdet för livskraft föredras av stadsdirektören.

 

Antalet ledamöter i välfärds- och hälsonämnden har återställts till tretton och antalet vice ordförande till ett, liksom i de övriga nämnderna.

 

Utbildnings- och dagvårdsnämndens namn ändras till pedagogiknämnden och dess sektionsstruktur förnyas. De uppgifter som gäller ungdomar överförs från den nuvarande idrotts- och ungdomsnämnden till pedagogiknämnden och till den underlydande ungdomssektionen. Syftet med ungdomssektionen är att säkerställa en tillräcklig styrning av ungdomsärenden. I ungdomssektionen föredras ärenden av chefen för ungdomstjänster.

 

Vid sammanslagningen av miljönämnden och byggnadsnämnden ökar betydelsen av den nya nämnden, miljö- och byggnadsnämnden, och därför föreslås det att dess sammansättning ses över så att minst fem av nämndens ledamöter samt vice ordföranden ska vara ledamöter eller ersättare i fullmäktige. Ordföranden ska vara ledamot i fullmäktige. I miljö- och byggnadsnämnden föredrar miljödirektören och byggnadstillsynsdirektören ärenden inom sitt eget serviceområde. Direktören för resultatenheten kan föredra ett ärende som gäller ett underlydande serviceområde, vilket motsvarar bestämmelserna om föredragning i förvaltningsstadgan för andra organ.

 

Det föreslås att 9 § om nämndernas allmänna uppgifter och beslutanderätt ses över så att nämnden inte behöver godkänna verksamhetsberättelsen, eftersom kommunallagen inte längre förutsätter det, utan fullmäktige godkänner verksamhetsberättelsen som gäller hela staden. Nämnden ges dessutom möjlighet att delegera beslut om avgifter inom sitt uppgiftsområde till en tjänsteinnehavare när det är fråga om varor vars styckpris understiger 100 euro. Sådana är bland annat böcker som publiceras av resultatenheten för kultur.

 

Nedan redogörs för de ändringar som gjorts i nämndernas särskilda uppgifter samt för indragningen av skolornas och gymnasiernas direktioner.

 

  1. Bestämmelser om uppgifterna för nämnderna inom resultatområdet för livskraft och om tjänsteinnehavarorganisationen

 

Till kulturnämndens särskilda uppgifter och beslutanderätt har i enlighet med stadsstyrelsens beredningsuppmaning fogats uppgifter som gäller grundläggande konstundervisning. I övrigt har nämndens uppgifter förblivit oförändrade. Ungdomsärenden har strukits ur den nya idrottsnämndens uppgifter, men inga andra ändringar har gjorts.

 

Stadgan för tjänsteinnehavarorganisationen inom resultatområdet för livskraft i III delen 2 kap. i förvaltningsstadgan är ny i sin helhet. Stadgan har samma struktur som sektorernas: verksamhetsidé, organisation och ledning, resultatenheternas uppgifter samt tjänsteinnehavarnas beslutanderätt. Resultatområdet för livskraft svarar för stärkandet av stadens livskraft, konkurrenskraft och dragningskraft samt främjar kommuninvånarnas och kundernas välfärd, samhörighet och delaktighet i samarbete med sektorerna och partner.

 

Resultatområdet för livskraft leds av en livskraftsdirektör som lyder under stadsdirektören. Livskraftsdirektörens uppgifter är till tillämpliga delar lika till sitt innehåll som sektordirektörens uppgifter. Resultatområdet består av tre resultatenheter: resultatenheten för näringar och sysselsättning som leds av näringsdirektören, resultatenheten för kultur som leds av kulturdirektören, och resultatenheten för idrott som leds av idrottsdirektören. Stadsdirektören bestämmer genom verksamhetsföreskrift närmare om organisationsstrukturen, uppgifterna och beslutanderätten.

 

I paragrafen om tjänsteinnehavarnas beslutanderätt har bestämmelserna om beslutanderätten för tjänsteinnehavarna vid den nuvarande närings- och sysselsättningsenheten inom koncernförvaltningen och vid kulturenheten överförts något preciserade. Esbo deltar i det sysselsättningsfrämjande kommunförsöket som inleds 1.3.2021. I anslutning till försöket har personalbeteckningarna harmoniserats så att den personal som tillhandahåller tjänster för arbetssökande kunder i huvudsak benämns karriärcoach oberoende av utbildningsbakgrund. Sysselsättningstjänsterna erbjuder utöver sina andra tjänster arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och sådan arbetsverksamhet enligt 27 d-e § i socialvårdslagen som är socialservice. Det är nödvändigt att i förvaltningsstadgan fastställa det beslutsfattande som gäller dessa tjänster för de karriärhandledare som har socionom- eller geronombehörighet enligt lagen om yrkesutbildad personal inom socialvården (817/2015). Dessutom har titeln chefen för bibliotekstjänster ersatt titeln bibliotekets distriktschef.

 

Det är nödvändigt att till beslutanderätten för tjänsteinnehavarna inom resultatområdet för livskraft foga en bestämmelse om Esbotillägget för sysselsättning. Esbotillägget för sysselsättning är ett ekonomiskt stöd som beviljas företag och andra arbetsgivare för att sysselsätta en arbetslös arbetssökande från Esbo. Stöd kan beviljas för lönekostnader, andra kostnader som föranleds av rekrytering eller för uppdrag av projekt- eller engångskaraktär. Stödet är prövningsbaserat och syftar till att sänka i synnerhet företagens tröskel för att anställa arbetslösa arbetssökande och främja tillträdet till arbetslivet för Esbobor som varit arbetslösa en längre tid.

 

  1. Ändringar som gäller koncernförvaltningen i III delen 1 kap. i förvaltningsstadgan

 

Strukturen i 3 §, som gäller koncernförvaltningens uppgifter, förtydligas så att de enskilda uppgifterna är numrerade separat. Formuleringar har preciserats och till uppgifterna har fogats bland annat den styrning av informationshanteringen och avtalshanteringen som beskrivs ovan. I 4 §, som gäller uppgifter och beslutanderätt, har de uppgifter och beslutanderätt som överförs till resultatområdet för livskraft strukits. Till koncernförvaltningens uppgifter hör även i fortsättningen att främja integrationen av invandrare och det internationella samarbetet samt styrningen av det.

 

  1. Ändring som gäller sektorernas staber

 

Uppgiftsbeskrivningarna för sektorernas staber uppdateras. Stabens uppgifter definieras mer allmänt och omfattande än tidigare, med betoning på det gemensamma ansvaret mellan sektorernas staber och koncernförvaltningen för att styr- och stödprocesserna ska fungera och vara enhetliga.

 

  1. Ändringar som gäller välfärds- och hälsonämndens uppgifter och välfärds- och hälsosektorn

 

Välfärds- och hälsonämndens och välfärds- och hälsosektorns namn har uppdaterats i enlighet med beredningsuppmaningen. Det föreslås att nämndens uppgifter ses över så att de motsvarar kommunens skyldigheter i fråga om förebyggande rusmedelsarbete. Genom lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet upphävdes lagen om nykterhetsarbete. Kommunens uppgifter och ansvar har överförts till lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet. Lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet förpliktar kommunen att inom sitt område organisera det förebyggande rusmedelsarbetet enligt behovet och utse ett organ som ansvarar för dessa uppgifter.

 

  1. Ändringar som gäller pedagogiksektorn och dess nämnders uppgifter

 

Pedagogiknämnden och nämnden Svenska rum

 

Läropliktslagen och andra lagar som har samband med den medför många nya uppgifter och skyldigheter för både utbildningsanordnaren och boendekommunen. I enlighet med förvaltningsstadgan hör till uppgifterna för pedagogiknämnden och nämnden Svenska rum de uppgifter som i utbildningslagstiftningen åläggs utbildningsanordnaren och kommunen. Detta inbegriper även uppgifter enligt läropliktslagen och de lagar som har samband med den. Efter att förvaltningsstadgan har godkänts fastställs i de av sektordirektören godkända verksamhetsföreskrifterna för resultatenheterna närmare hur bland annat utbildningsanordnarens och kommunens uppgifter enligt läropliktslagen ska fördelas mellan resultatenheterna. I de delegeringsbeslut som godkänts av nämnderna bestäms dessutom om tjänsteinnehavarnas beslutanderätt som grundar sig på utbildningslagstiftningen.

 

I uppgifterna för pedagogiknämnden och nämnden Svenska rum har det strukits ett separat omnämnande av ordnandet av tillsynen över privat småbarnspedagogik, eftersom detta i enlighet med lagstiftningen om småbarnspedagogik ingår i kommunens uppgifter.

 

Förslaget är att skolornas och gymnasiernas direktioner läggs ned. I och med att direktionerna upphör ska en del av deras uppgifter överföras till nämnden, eftersom lagstiftningen förutsätter behandling i ett organ. Sådana ärenden är när en elev inom den grundläggande utbildningen eller en gymnasiestuderande avstängs för viss tid samt att studierätten för gymnasiestuderande hålls inne under den tid som brottsundersökningen pågår. Gymnasielagen gör det möjligt att överföra behörigheten att avstänga en studerande för högst tre månader till gymnasiets rektor. Beslut om denna överföring av behörigheten fattas av nämnderna genom delegeringsbeslut.

 

Direktionerna har fattat beslut om läroanstaltsspecifika läroplaner, elevhälsoplaner, läsårsplaner, jämställdhets- och likabehandlingsplaner samt ordningsstadgor. För beredningen av dessa svarar rektorn/skolföreståndaren, och i beredningen ska utöver skolans personal även eleverna och vårdnadshavarna inkluderas. Behörigheten att godkänna ovan nämnda planer och ordningsstadgor ska fastställas genom nämndernas delegeringsbeslut. I och med att direktionerna upphör ska föräldraföreningar och motsvarande aktörer som består av elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta och framföra sina åsikter. I och med att direktionerna upphör accentueras även dessa aktörers roll i fortsättningen. Det föreslås att det till 17 §, som gäller beslutanderätten för pedagogiknämnden och nämnden Svenska rum, fogas godkännande av principer för samarbetet med föräldraföreningar eller motsvarande aktörer, enligt vilka staden sköter samarbetet med skolornas föräldraföreningar så att föreningarna effektivt kan stödja utvecklingen av skolans fostran och undervisningsarbete och kontakterna mellan skolan, hemmet och det övriga samhället samt upprätthållandet av en inspirerande och trygg studiemiljö.

 

Ungdomssektionen är ett nytt organ som lyder under pedagogiknämnden.

 

Pedagogiksektorn

 

Pedagogiksektorn kommer att bestå av följande resultatenheter: resultatenheten för finsk småbarnspedagogik, resultatenheten för finsk grundläggande utbildning, resultatenheten för finsk utbildning på andra stadiet och ungdomstjänster samt resultatenheten Svenska bildningstjänster.

 

En enhetlig väg för tillväxt och lärande är ett centralt mål för pedagogiksektorn. Detta börjar inom småbarnspedagogiken och fortsätter fram till andra stadiet. I fortsättningen är målet en enhetlig planering och smidigare övergångsskeden.

 

Verksamheten vid varje kommande resultatenhet styrs av läroplanerna. Till stabens uppgifter har fogats styrning och utveckling av de kommunspecifika läroplanerna, vilket stöder vägen mot enhetlig tillväxt och lärande. Resultatenheterna ansvarar fortfarande för sin del för det kommunspecifika läroplansarbetet och skolorna och gymnasierna för sina egna läroplaner.

 

Resultatenheten för finsk utbildning och resultatenheten Svenska bildningstjänster har ansvarat för ordnandet av kurators- och psykologtjänsterna inom elevhälsan. Dessa tjänster ska enligt lagen tillhandahållas vid alla resultatenheter inom pedagogiksektorn. Därför ska sektorns stab i fortsättningen svara centraliserat för helheten och den strategiska ledningen av ordnandet av tjänsterna. Ordnandet och ledningen av den operativa verksamheten kvarstår hos resultatenheterna och den föreslagna ändringen påverkar inte kuratorernas och psykologernas verksamhet i skolorna. Staden ansvarar också för ordnandet av kurators- och psykologtjänster inom elevhälsan vid andra läroanstalter inom sitt område, såsom Omnia, varvid det är motiverat att ha det ovan nämnda helhetsansvaret i staben.

 

I regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om inrättande av välfärdsområden m.m. (241/2020) föreslås det att ansvaret för att ordna psykolog- och kuratorstjänster inom elevhälsan överförs till välfärdsområdena. Genom att koncentrera den strategiska ledningen inom sektorn bereder man sig på att en aktör inom pedagogiksektorn ansvarar för förhandlingarna, om detta förverkligas och ansvaret för tjänsterna överförs till Västra Nylands välfärdsområde.

 

Enligt regeringens proposition ska elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster var lättillgängliga för studerande. Välfärdsområdet ska ordna tjänsterna i första hand vid läroanstalten. Även om ansvaret för att ordna tjänsterna i fråga överförs till välfärdsområdena förblir utbildningsanordnarens ansvar för elevhälsan som helhet oförändrat. Utbildningsanordnaren ansvarar för att elevhälsoplanen genomförs i enlighet med läroplanen.

 

Skolornas och gymnasiernas direktioner

 

Stadsstyrelsens beslut 7.12.2020 förutsätter att man utreder möjligheterna att stärka samarbetet mellan skolorna och familjerna så att skolornas samarbete med föräldraföreningarna fördjupas och blir förpliktande och skolornas direktioners verksamhet läggs ned.

 

Direktionen har 3-5 ledamöter som föreslagits av vårdnadshavarna och två ledamöter som föreslagits av skolans personal. Varje ledamot har en personlig ersättare. I gymnasiernas direktioner kan en studerande som fyllt 18 år vara medlem. Dessutom kan grundskolans och gymnasiets direktion bevilja en av elevkåren/studerandekåren utsedd representant som går minst i årskurs 7 närvaro- och yttranderätt vid direktionens sammanträde. Direktionens sekreterare och föredragande är rektorn. Direktionerna sammanträder i allmänhet tre gånger per år. För direktionsarbetet vid skolor och gymnasier har det reserverats ett anslag på 350 000 euro per år.

 

Direktionernas ledamöter och ersättare väljs av nämnden. Också en ledamots och en ersättares avgång samt val av ny ledamot ska behandlas i nämnden. Detta kräver mycket administrativt beredningsarbete, eftersom det finns sammanlagt 91 direktioner. I synnerhet i utbildnings- och dagvårdsnämnden har ärenden som gäller medlemskap i direktionerna behandlats vid nästan varje möte. Under 2020 fanns det sammanlagt 22 sådana ärenden på föredragningslistor.

 

I 3 § i lagen om grundläggande utbildning förutsätts samarbete mellan skola och hem. Enligt 31 § i gymnasielagen ska utbildningsanordnaden vid ordnande av gymnasieutbildning avsedd för unga samarbeta med de studerandes vårdnadshavare. I bägge lagarna finns dessutom särskilda bestämmelser om när vårdnadshavarna ska höras och om vilka saker vårdnadshavarna ska underrättas.

 

I 47 a § i lagen om grundläggande utbildning finns bestämmelser om elevkårer och om alla elevers delaktighet. Motsvarande bestämmelse finns i 33 § i gymnasielagen. Enbart det faktum att direktionerna har en elev/studeranderepresentation är inte en tillräcklig möjlighet att påverka för eleverna/studerandena. Elev-/studerandekårernas representanter bör i större utsträckning än för närvarande inbjudas att delta i mötena, vilket för sin del stärker samarbetet och elevkårernas/studerandekårernas ställning. Dessutom ska växelverkan mellan elev-/studerandekårerna och ungdomsfullmäktige stärkas.

 

I enlighet med I delen 4 kap. 9 § 6 punkten i förvaltningsstadgan hör det till nämndernas allmänna uppgifter att i fråga om verksamheten inom sitt uppgiftsområde sörja för invånarnas och tjänsteanvändarnas möjligheter att delta och påverka samt att följa upp verksamhetens kundorientering. Liksom det konstateras ovan, förpliktar också utbildningslagstiftningen till samarbete. I skolorna samarbetar man på många sätt och vårdnadshavarnas synpunkter kartläggs till exempel genom enkäter. Dessutom ordnas exempelvis vid beredningen av skolornas ersättande lokaler invånarmöten och diskussionsmöten till vilka vårdnadshavarna, föräldraföreningarna och motsvarande aktörer kallas.

 

Genom föräldraföreningsverksamheten är det möjligt att samarbeta i tätare takt och engagera en större grupp föräldrar än vad direktionsverksamheten har möjliggjort. Föräldraföreningsverksamheten ger en större möjlighet för olika språk- och kulturgrupper att delta i skolans verksamhet. Detta ökar den ömsesidiga förståelsen mellan olika grupper och skolor. Samtidigt bör man ändå beakta att det är frivilligt att bilda föreningar och att höra till föreningar, så vårdnadshavarna ska ges möjlighet att delta i samarbetet också på något annat sätt.

 

Skolornas direktionsverksamhet behandlades i samband med utvärderingen av den politiska organisationen. I de sex största städerna finns det skolspecifika direktioner endast i Esbo och Helsingfors stads skolor. I jämförelse med direktionerna är föräldraföreningsverksamheten aktivare och når en större grupp. Det har ställvis varit svårt att få med representanter för vårdnadshavarna i direktionerna. Däremot är skolornas mer fritt utformade föräldraföreningar attraktiva. Bildningssektorn samarbetar redan nu med Koko Esbo rf, som företräder föräldraföreningarna. Föreningens styrelse har uttryckt sitt stöd för en ändring som innebär att direktionerna ersätts med ett närmare umgänge med föräldraföreningarna.

 

  1. Ändringar som gäller stadsmiljösektorn och dess nämnders uppgifter

 

En ny miljö- och byggnadsnämnd

 

Enligt stadsstyrelsens beredningsuppmaning slås miljönämnden och byggnadsnämnden samman till miljö- och byggnadsnämnden, och uppgifterna inom miljö- och hälsoskyddet överförs från den nuvarande social- och hälsovårdsnämnden till miljö- och byggnadsnämnden. Detta har beaktats i miljö- och byggnadsnämndens uppgifter enligt I delen 4 kap. samt i bestämmelserna om stadsmiljösektorn i III delen 7 kap. i förvaltningsstadgan.

 

Inga innehållsmässiga ändringar föreslås i de uppgifter som hör till den nuvarande miljönämnden, utan uppgifterna förblir oförändrade. Formuleringen föreslås bli enklare. Paragrafhänvisningarna har lämnats kvar till den del det har behövts för att befogenhetsgränserna ska vara klara.

 

De uppgifter som ingår i miljö- och hälsoskyddet ändras inte jämfört med nuläget, men texten har skrivits i en mer exakt form bland annat genom att till punkten foga de lagar där det föreskrivs om kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet. Esbo stad, Grankulla stad och Kyrkslätts kommun har bildat ett samarbetsområde för miljö- och hälsoskyddet från 1.1.2008 och beslutsfattande organ för samarbetsområdet är i fortsättningen miljö- och byggnadsnämnden i stället för social- och hälsovårdsnämnden.

 

Den del som gäller överföring av miljö- och byggnadsnämndens behörighet har förenklats och justerats med beaktande av att den omfattar alla de befogenheter och delegeringsmöjligheter som hör till den nya sammanslagna nämnden. För att beslutsfattandet ska bli smidigare och behandlingen av ärenden påskyndas är det viktigt, i synnerhet med tanke på tillsynen över aktörerna, att behörighet kan överföras på en tjänsteinnehavare. Den behörighet som hör till nämnden kan överföras till en tjänsteinnehavare både i de ärenden där behörigheten direkt i lag har anförtrotts en viss myndighet och i de ärenden där fullmäktige genom förvaltningsstadgan har överfört sin behörighet till miljö- och byggnadsnämnden. Behörigheten kan inte överföras i ärenden där det särskilt genom lag är förbjudet, till exempel i fråga om administrativa tvångsmedel eller som annars enligt lag ska avgöras av ett kollegialt organ. Fullmäktige kan dock i enlighet med 27 § i livsmedelslagen ge nämnden rätt att delegera sin behörighet till en underlydande tjänsteinnehavare också i fråga om sådana administrativa tvångsmedel som avses i 55-60 och i 67 § i livsmedelslagen. Detta har beaktats i förvaltningsstadgan.

 

Ändringar som gäller stadsmiljösektorns resultatenheter

 

Resultatenheterna för miljöcentralen och byggnadstillsynscentralen har i enlighet med beredningsuppmaningen slagits samman till en enda miljö- och byggnadstillsynscentral, som leds av direktören för miljö- och byggnadstillsynscentralen. Också affärsverket Esbo lokalers uppgifter har preciserats.

 

Ändringar som gäller III delen 7 kap. tjänsteinnehavarnas beslutanderätt inom byggnadstillsynen i förvaltningsstadgan

 

Delegeringen av behörigheten till tillståndsinspektörerna har slopats, eftersom det vid byggnadstillsynen inte längre finns någon tjänstetitel som tillståndsinspektör.

 

Punkten om beviljande av bygglov för byggprojekt på högst 2 000 m2 tillämpas till skillnad från tidigare på reparations- och ändringsarbeten endast när arbetet kan jämföras med uppförande av en byggnad. Tjänsteinnehavarna har dock inte behörighet i sådana projekt där byggnaden, byggnadens omgivning eller dess konsekvenser för miljön är exceptionella eller särskilt betydande.

 

Alla reparations- och ändringsarbeten som inte är jämförbara med uppförande av en byggnad ska delegeras till en tjänsteinnehavare oberoende av våningsyta. Tjänsteinnehavarna har dock inte behörighet i fråga om omfattande reparationer och ändringar av betydande offentliga byggnader eller andra betydande byggnader.

 

I fråga om delegering av rivningslov har det i fråga om projekt som faller utanför tjänsteinnehavarnas behörighet lagts till en precisering "eller någon annan särskilt betydande byggnad". Detta tillägg förverkligas sällan, men är nödvändigt.

 

Andra ändringar i nämndernas uppgifter och tjänsteinnehavarnas beslutanderätt inom stadsmiljösektorn

 

I fråga om tekniska nämndens särskilda uppgifter föreslås det att skötseln av de uppgifter som ankommer på vägnämnden och ansvaret för kommunens uppgifter enligt lagen om kommunal parkeringsövervakning och lagen om flyttning av fordon slopas.

 

Lagen om enskilda vägar trädde i kraft 1.1.2019. Enligt 95 § i övergångsbestämmelsen behandlade vägnämnden de ärenden som var anhängiga när lagen trädde i kraft, varefter vägnämnden upphörde 31.12.2019.

 

Enligt 10 § 4 mom. i lagen om parkeringsövervakning är den kommunala parkeringsövervakaren behörig myndighet. Den kommunala parkeringsövervakaren är i ärenden som gäller det allmänna arrangemanget för tillsynen underställd ledning och tillsyn av chefen för polisinrättningen.

 

I lagen om flyttning av fordon har behörigheten i flera bestämmelser fördelats mellan kommunen och/eller den kommunala parkeringsövervakaren. Detta har gjorts eftersom de flesta kommuner inte har kommunal parkeringsövervakning och i en del kommuner fattar bland annat gatuunderhållet besluten om flyttning. Enligt 5 § om beslutanderätt för tjänsteinnehavare i III delen 7 kap. i förvaltningsstadgan verkar en jurist som kommunal parkeringsövervakare. Det föreslås att 3 punkten i juristens beslutanderätt stryks som onödig upprepning. Dessutom görs ändringar i tjänsteinnehavarnas beslutanderätt till följd av lagändringar och ny praxis.

 

  1. Övriga ändringar i förvaltningsstadgan

 

I delen 1 kap. fullmäktige i förvaltningsstadgan

 

De ändringar som gäller fullmäktiges motioner och frågor i I delen 1 kap. i förvaltningsstadgan gör det möjligt att framställa och underteckna motioner och frågor med hjälp av ett elektroniskt sammanträdessystem.

 

Genom den nya bestämmelsen om ungdomsfullmäktiges motioner fastställs som ett årligt verksamhetssätt det förfarande som testades vid fullmäktiges sammanträde i januari 2021, genom vilket fullmäktige antecknar för kännedom en redogörelse för de motioner och ställningstaganden som ungdomsfullmäktige framställt föregående år.

 

Stadsrevisorn ges rätt att närvara vid fullmäktiges sammanträden genom ett tillägg till 15 §, som gäller tjänsteinnehavarnas representation vid fullmäktiges sammanträden. För att revisionsnämndens lagstadgade utvärderings- och revisionsuppgifter ska kunna skötas ska revisionsnämndens föredragande vara väl förtrogen med de ärenden som fullmäktige behandlar och beslutar om.

 

Överföring av stadsstyrelsens behörighet för bekämpning av smittsamma sjukdomar

 

Ändringen av lagen om smittsamma sjukdomar (19.2.2021/147) innehåller nya uppgifter och befogenheter för det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar. Ändringarna i lagen är huvudsakligen temporära och hänför sig till den pågående coronavirusepidemin. Bestämmelserna om begränsningar gäller högst till 30.6.2021. De nya uppgifter som fastställs i lagen om smittsamma sjukdomar hänför sig i synnerhet till tillsynen över iakttagandet av skyldigheter och begränsningar enligt lagen om smittsamma sjukdomar samt besluten om dem, inspektion av sådan verksamhet som avses i lagen om smittsamma sjukdomar och de lokaler som används i verksamheten samt behörighet att meddela förelägganden för att avhjälpa brister eller missförhållanden som upptäckts vid fullgörandet av skyldigheterna enligt lagen om smittsamma sjukdomar. Regionförvaltningsverket har önskat att kommunerna i huvudsak har hand om de objekt som ska övervakas i och med de nya paragraferna, och både regionförvaltningsverket och social- och hälsovårdsministeriet har gett anvisningar om prioriteringen av inspektioner enligt lagen om smittsamma sjukdomar. Ändringarna i lagen om smittsamma sjukdomar och i synnerhet en ändamålsenlig organisering av inspektionsverksamheten förutsätter att stadsstyrelsen har möjlighet att överföra den behörighet som hör till det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar till tjänsteinnehavarna i stadens organisation. På grund av ovan nämnda föreslås det i förvaltningsstadgan att det organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar ska ha möjlighet att delegera beslutanderätten till underlydande tjänsteinnehavare.

 

II delen förvaltning, beslutsfattande och sammanträdesförfarande i förvaltningsstadgan

 

Det föreslås att 20 § om att lämna handlingar i II delen i förvaltningsstadgan preciseras så att det till paragrafen fogas också utövande av beslutanderätt i fråga om begäranden om uppgifter enligt EU:s dataskyddsförordning. Dessutom ska sektordirektören utöva beslutanderätt när utlämnandet av en handling eller begäran om uppgifter gäller flera resultatenheter. Till paragraferna har dessutom fogats preciseringar som beror på det nya resultatområdet för livskraft.

 

IV delen 1 kap. personalstadga i förvaltningsstadgan

 

I personalstadgan föreslås preciseringar som beror på det nya resultatområdet för livskraft. Tjänsten som stadsdirektör ändras till en tidsbunden tjänst nästa gång den tillsätts. Till 9 § har fogats ett nytt 1 mom. om tjänstens tidsbundenhet, enligt vilket fullmäktige anställer stadsdirektören till en tjänst för viss tid på sju år och beslutar om förlängda mandatperioder på högst fyra år.

 

Enligt 3 kap. 3 §, som gäller revisionsnämnden i I delen i förvaltningsstadgan, är stadsrevisorn föredragande vid nämndens sammanträden. När stadsrevisorn har förhinder eller är jävig, fungerar en av nämnden utsedd tjänsteinnehavare som föredragande. Det föreslås att 10 § i personalstadgan ändras så att den motsvarar den ovan nämnda bestämmelsen om revisionsnämnden.

 

V delen 1 kap. ekonomistadga i förvaltningsstadgan

 

Ekonomistadgans 10 § i V delen i förvaltningsstadgan styr den bokföringsmässiga behandlingen av balansräkningens konton för försäljningsfordringar. Med tanke på att kommunerna sedan 1997 har iakttagit bokföringslagen, uppfylls denna princip redan i och med att bokföringslagen och bokföringsförordningen samt god bokföringssed iakttas. I paragrafen ges anvisningar endast om bokföringen. Paragrafen gäller inte behörigheten att avstå från en inkomst som tillkommer staden eller behörigheten att upphöra med åtgärder för indrivning av en fordran.

 

Enligt etablerad praxis har stadens ekonomitjänster med utnyttjande av faktureringssystemets automatik bokfört alla över ett år gamla försäljningsfordringar som kreditförluster i bokslutet. Således genomförs bestämmelsen i 10 § i ekonomistadgan redan med stöd av den bokslutsanvisning som ekonomitjänsterna ger sektorerna.  I förslaget föreslås att ovan nämnda 10 § i ekonomistadgan stryks som onödig.

 

V delen 5 kap. stadga för fonden för utveckling av basservicen i förvaltningsstadgan

 

Fondens ändamål var att trygga finansieringen av de betydande investeringarna i basservice enligt Esbos strategi samt av genomförande och utveckling av dessa. Fonden användes sedan grundandet till utvecklande av basservicen till ett belopp av cirka 251,6 miljoner euro enligt kassa- och marknadsläget. Fondens startkapital år 2002 var 178,5 miljoner euro och dess avkastning sedan grundandet har varit cirka 109,80 %, dvs. 4,21 % per år. Fullmäktige godkände årligen i samband med budgeten och ekonomiplanen en plan för överföring av medel till och från fonden. Alla medel överfördes från fonden och fonden lades ner under 2018. I förslaget föreslås att V delen 5 kap. stadga för fonden för utveckling av basservicen och sista meningen i 6 kap. stadga för investeringsfonden för basservice och markanskaffning 4 §: "Fondens avkastning används inte så länge det finns medel i fonden för utveckling av basservicen" stryks.

 

Ändringar av VI och VII delarna upphandlingsstadga och stadga om arvoden och reseersättningar till förtroendevalda i förvaltningsstadgan

 

I förvaltningsstadgans upphandlingsstadga och i stadgan om arvoden och reseersättningar till förtroendevalda har det gjorts namnjusteringar och andra preciseringar i enlighet med beredningsuppmaningen.

 

  1. Samarbetsförfarande för organisationsreformen och ändringarna av förvaltningsstadgan

 

Reformen av Esbo stads ledningssystem behandlades vid samarbetsförhandlingarna 26.10.2020 där man utvärderade huvudlinjerna för reformen och kom överens om samarbetsförfarande. Beredningen av ärendet har beskrivits i stadens och sektorernas personalkommittéer efter stadsstyrelsens beredningsuppmaning 7.12.2020. Vid samarbetsförhandlingarna 16.2.2021 behandlades huvudlinjerna för ändringarna av förvaltningsstadgan med personalorganisationerna.

 

I samarbetsförfarandena behandlas hela helheten på stadsnivå, medan man i sektorerna behandlar enhetsvisa ändringar. Man har kommit överens om att samarbetsprocessen i fråga om personalöverföringar fortsätter, nästa behandling är 19.3.2021.

 

Samarbetsförfarande inom sektorerna

 

Personalkommittéerna för bildningssektorn, social- och hälsovårdssektorn, teknik- och miljösektorn samt koncernförvaltningen har behandlat reformen av förvaltningsstadgan. Behandlingen i personalkommittéerna kommer att fortsätta också efter det att förvaltningsstadgan har godkänts när det gäller ärenden som hänför sig till organisationsreformen (verksamhetsföreskrifter, nämndernas delegeringsbeslut).  För personalen har det hållits informationsmöten på Teams där man redogjort för informationen. Särskilt utsedda företrädare för personalen har deltagit i arbetsgruppernas beredningsarbete.

 

Arbetsplatsmötena och hörandena genomförs under mars-april.

 

De ledande tjänsteinnehavare som berörs av ändringen av förvaltningsstadgan hörs innan förvaltningsstadgan godkänns.

 

 

Beslutshistoria

 

Stadsstyrelsen 15.3.2021 § 78

 

Förslag  Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige

 

1

ändrar förvaltningsstadgan enligt bilagan och punkterna 2-3 så att ändringarna träder i kraft från början av nästa fullmäktigeperiod, med undantag för I delen 2 kap. 3 § 31 punkten, som träder i kraft genast när beslutet har fattats och gäller fram till 30.6.2021.

 

2

stryker V delen 1 kap. (ekonomistadga) 10 § i förvaltningsstadgan: Avskrivning av fordringar: Fordringar som sannolikt inte kommer att erläggas ska bokföras som kostnader. Stadsdirektören och sektordirektörerna eller av dessa förordnade personer beslutar i sina enheter om bokföring av fordringar som kostnader.

 

3

stryker V delen 5 kap. (stadga för fonden för utveckling av basservicen) och sista meningen i 6 kap. (stadga för investeringsfonden för basservice och markanskaffning) 4 §: "Fondens avkastning används inte så länge det finns medel i fonden för utveckling av basservicen".

 

Behandling Ordföranden, understödd av vice ordförandena Partanen och Guzenina, föreslog följande:

 

Samarbetet mellan hem och skola förstärks. Direktionerna väljs nästa höst för en mandatperiod på 2 år, under vilken man utreder hur samarbetet mellan hemmet, skolan och eleverna kan stärkas genom direktionernas och/eller föräldraföreningarnas verksamhet. En fortsättning på direktionernas verksamhet och en 2-årsperiod görs som tjänsteuppdrag i förvaltningsstadgan.

 

Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt förslaget.

 

Beslut  

Stadsstyrelsen:
Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige

1
ändrar förvaltningsstadgan enligt bilagan och punkterna 2-3 så att ändringarna träder i kraft från början av nästa fullmäktigeperiod, med undantag för I delen 2 kap. 3 § 31 punkten, som träder i kraft genast när beslutet har fattats och gäller till fram till 30.6.2021.

2
stryker V delen 1 kap. (ekonomistadga) 10 § i förvaltningsstadgan: Avskrivning av fordringar: Fordringar som sannolikt inte kommer att erläggas ska bokföras som kostnader. Stadsdirektören och sektordirektörerna eller av dessa förordnade personer beslutar i sina enheter om bokföring av fordringar som kostnader.

3
stryker V delen 5 kap. (stadga för fonden för utveckling av basservicen) och sista meningen i 6 kap. (stadga för investeringsfonden för basservice och markanskaffning) 4 §: "Fondens avkastning används inte så länge det finns medel i fonden för utveckling av basservicen".

Dessutom beslutade stadsstyrelsen att samarbetet mellan hemmet och skolan ska stärkas. Direktionerna väljs nästa höst för en mandatperiod på 2 år, under vilken man utreder hur samarbetet mellan hemmet, skolan och eleverna kan stärkas genom direktionernas och/eller föräldraföreningarnas verksamhet. En fortsättning på direktionernas verksamhet och en 2-årsperiod görs som tjänsteuppdrag i förvaltningsstadgan.

 

 

Stadsstyrelsen 1.3.2021 § 58

 

Förslag Stadsdirektör Mäkelä Jukka

 

Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige

1
ändrar förvaltningsstadgan enligt bilagan och punkterna 2-3 så att ändringarna träder i kraft 1.6.2021.

2
stryker V delen 1 kap. (ekonomistadga) 10 § i förvaltningsstadgan: Avskrivning av fordringar: Fordringar som sannolikt inte kommer att erläggas ska bokföras som kostnader. Stadsdirektören och sektordirektörerna eller av dessa förordnade personer beslutar i sina enheter om bokföring av fordringar som kostnader.

3
stryker V delen 5 kap. (stadga för fonden för utveckling av basservicen) och sista meningen i 6 kap. (stadga för investeringsfonden för basservice och markanskaffning) 4 §: "Fondens avkastning används inte så länge det finns medel i fonden för utveckling av basservicen".

 

Behandling Ordföranden föreslog understödd av Partanen att ärendet bordläggs.

 

 Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt förslaget.

 

Beslut Stadsstyrelsen:
Ärendet bordlades enhälligt.

 

 

Beslutshistoria

 

 

 

 


Föregående ärende | Följande ärende Anvisning för ändringssökande Mötesärende i PDF-format