Fullmäktige
Protokoll 03.12.2020/Paragraf 169

5424/02.02.00/2020

Fullmäktige 03.12.2020 § 169

§ 169

 fornamn.efternamn@esbo.fi

 Växel 09 816 21

Förslag Stadsstyrelsen

Behandling Ordförande Mykkänen föreslog understödd av ordföranden för fullmäktiges förhandlingskommitté Gestrin att ärendet behandlas i enlighet med det förslag till behandlingsordning som överenskommits i förhandlingskommittén, det vill säga som följer:

1. Stadsdirektörens översikt

2. Ordföranden för fullmäktiges förhandlingskommitté

3. Gruppanföranden enligt gruppernas storleksordning

(Saml, Gröna, SDP, SFP, Sannf, C VF, Blå, KD, Lib)

4. Allmän diskussion

5. Beslut om budgeten och ekonomiplanen

6. De hemställningar som lämnats om budgeten bordläggs i fråga om beslutsfattandet till fullmäktiges sammanträde 7.12.2020.

Ordföranden frågade om förslaget till behandlingsordning kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget till behandlingsordning, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt det enhälligt.

Ordföranden konstaterade följande tekniska korrigering: En mening stryks ur förhandlingsresultatet: "Kaupungin itse järjestämiä nuorten kesäleiriä vähennetään".("Sommarläger för unga, som staden själv ordnar, minskas".)

Grönroos lämnade understödd av Juvonen m.fl. följande förslag till ändring: 6

s. 48                            

Antalet invånare med främmande språk som modersmål ökar. Enligt en projektion om antalet invånare i Helsingforsregionen med främmande språk som modersmål kommer 20,1 procent av Esboborna, det vill säga 60 633 personer, att ha ett främmande språk som modersmål i slutet av 2022. Under de följande tio åren, det vill säga fram till slutet på år 2029, skulle antalet personer med främmande språk som modersmål öka från nuvarande 33421 personer till 85 617, det vill säga 25,7 procent av Esboborna.

Följande mening läggs till i slutet: Esbo vidtar målmedvetna åtgärder för att stävja ökningen av mängden invånare med ett främmande språk som modersmål. Esbo erbjuder inte tjänster för personer som vistas olagligt i landet, erbjuder inte kommunplatser för kvotflyktingar, stöder inte invandrarnas eget språk och egen kultur och främjar aktivt återflyttning av dåligt integrerade invandrare. 

s. 61 

Följande punkt läggs till:

Verksamheten vid rådgivningstjänsten för invandrare koncentreras till att ge information om möjligheterna till återflyttning.

s. 62

Befolkningstillväxten år 2020 är enligt förhandsuppgifterna betydligt långsammare än året innan, men enligt befolkningsprognosen fortsätter befolkningstillväxten i Esbo åren 2021-2030 att öka med cirka 4500 invånare i snitt per år. I och med befolkningstillväxten sker förändringar i åldersstrukturen i staden. År 2019 fanns det 51 barn eller äldre personer per hundra personer i åldern 15-64 år. År 2030 finns det 52 barn eller äldre per hundra personer i arbetsför ålder. Den demografiska försörjningskvoten blir sämre. I slutet av 2019 var andelen personer med ett främmande språk som modersmål i Esbo 18 procent. Enligt en prognos från 2018 för Helsingforsregionens befolkning med ett främmande språk som modersmål kommer 25,7 procent av Esboborna att ha ett främmande språk som modersmål före utgången av 2029. Den försämrade försörjningskvoten och tillväxten av befolkningsgrupper som behöver mycket service skapar en utmaning för stadens ekonomi.

Följande mening läggs till i slutet: Esbo vidtar målmedvetna åtgärder för att stävja ökningen av mängden invånare med ett främmande språk som modersmål. 

s. 101

Andelen invånare med främmande språk som modersmål beräknas stiga till 30 procent och bland personer under pensionsåldern till över en tredjedel före år 2035. År 2021 inleds beredningen av stadens nya integrationsprogram för fullmäktige. I det lagstadgade programmet dras det upp riktlinjer för fullmäktigeperiodens åtgärder för integration av invandrare och programmet samordnas med stadens strategi för den nya fullmäktigeperioden. Utvecklingen av rådgivnings- och handledningstjänsterna för invandrare som påbörjades 2020 fortsätter.

Ändras till:

Andelen invånare med främmande språk som modersmål beräknas stiga till 30 procent och bland personer under pensionsåldern till över en tredjedel före år 2035. Staden vidtar målmedvetna åtgärder för att stävja ökningen av antalet invånare med ett främmande språk som modersmål. År 2021 inleds beredningen av stadens nya integrationsprogram för fullmäktige. I det lagstadgade programmet dras det upp riktlinjer för fullmäktigeperiodens åtgärder för integration av invandrare, och tyngdpunkten ligger på att främja återflyttning av invandrare som är dåligt integrerade. Verksamheten inom rådgivnings- och handledningstjänsten för invandrare, som inleddes år 2020, koncentreras till att främja återflyttning av invandrare som är dåligt integrerade.

s. 116 

Berättelsen om social- och hälsovårdssektorn

Goda social- och hälsovårdstjänster är en del av stadens livskraft. Esbobornas servicebehov ökar och förändras snabbt när staden växer, befolkningen åldras och andelen invånare med främmande språk som modersmål ökar. Vi stöder en hållbar utveckling av stadscentrumen och en smidig vardag för alla Esbobor.

Följande mening läggs till i slutet: Esbo vidtar målmedvetna åtgärder för att stävja ökningen av mängden invånare med ett främmande språk som modersmål. 

s. 116

Klientens serviceupplevelse och delaktighet: Tjänsternas tillgänglighet utgår från klientens behov, fungerar smidigt och beaktar den allt större mångfalden i klientstrukturen. Digitala servicekanaler används i allt högre grad. Klienten deltar själv i planeringen, utförandet och utvecklingen av sina tjänster.

Följande mening läggs till i slutet: Specialtjänster för invandrare på det sociala området upphör.

s. 123

I EsPro-verksamhetsmodellen stryks följande punkt:

"2) Att svara på servicebehoven bland befolkningen med främmande modersmål.

s. 123

Utöver detta har extern finansiering ansökts för förbättringsprojekt inom barnskyddet, personlig budgetering, bostadslöshet och arbetsförmåga. Om dessa finns än så länge inga beslut. Social- och hälsovårdssektorn deltar i ett projekt som finansieras av arbets- och näringsministeriet och förvaltas av koncernförvaltningen och som har som mål att utveckla handlednings- och rådgivningstjänsterna för invandrare.

Ändras till: 

Utöver detta har extern finansiering ansökts för förbättringsprojekt inom barnskyddet, personlig budgetering, bostadslöshet och arbetsförmåga. Om dessa finns än så länge inga beslut. Social- och hälsovårdssektorn deltar i ett projekt som finansieras av arbets- och näringsministeriet och förvaltas av koncernförvaltningen och som har som mål att utveckla handlednings- och rådgivningstjänsterna för invandrare. Projektets tyngdpunkt ändras så att det syftar till att främja återflyttning av invandrare som är dåligt integrerade eller också lämnar Esbo projektet. 

s. 133

Tjänsterna inom hälsovården har som mål att förebygga sjukdomar, att konstatera eventuella sjukdomar i ett tidigt skede och att ge vård och rehabilitering som producerar hälsonytta samt att upprätthålla och främja funktionsförmågan. Målet är att ordna tjänsterna och serviceproduktionen så klientorienterat och kostnadseffektivt som möjligt och att samtidigt säkerställa en tillräcklig personalstyrka och en god arbetshälsa för personalen. I utvecklingen beaktas befolkningsökningen, befolkningens åldrande, invandring och överlag ökningen i antalet personer med olika modersmål och av den kulturella mångfalden i omvärlden.

Följande punkt stryks:

"invandring och överlag ökningen i antalet personer med olika modersmål och av den kulturella mångfalden i omvärlden."

142 Öppen sjukvård

Den öppna sjukvården omfattar hälsostationernas läkar- och vårdar-/skötarmottagningar, diabetescentralens verksamhet, förebyggande av smittsamma sjukdomar, hälsovård för invandrare och arbetslösa, näringsterapi, screening och avgiftsfria vårdartiklar. I Esbo finns för närvarande elva hälsostationer, varav Oma Lääkärisi Esbotorget och Terveystalo Esbotorget finns i Esbo centrum och Oma Lääkärisi Mattby i Biskopsby.

Följande punkt stryks: "invandrare"

s. 142

De vuxna invånarna kan ta del av vuxensocialarbete och social kreditgivning. Integrationstjänster för flyktingar, återinvandrare och unga asylsökande ordnas i invandrarenheten. Funktionshinderservicen betjänar personer i alla åldrar som har en funktionsnedsättning.

Ändras till: 

De vuxna invånarna kan ta del av vuxensocialarbete och social kreditgivning. Tjänster som främjar återflyttning för flyktingar, återinvandrare och unga asylsökande ordnas i invandrarenheten. Funktionshinderservicen betjänar personer i alla åldrar som har en funktionsnedsättning.

s. 147

Esbo ordnar fortfarande mottagningsverksamhet för ensamkommande minderåriga asylsökande i grupphemmet och boende i familjegrupphem för ungdomar som fått uppehållstillstånd.

Ändras till: 

"Esbo slutar ordna mottagningsverksamhet för ensamkommande minderåriga asylsökande och boende i familjegrupphem för ungdomar som fått uppehållstillstånd."

s 154 Bildningssektorn

Esbo är en livskraftig stad som växer kraftigt. Särskilt antalet invånare med främmande språk som modersmål ökar snabbt. Staden är kulturellt mångfaldig. Svenskspråkigheten är en del av Esbos historia, nutid och framtid. Esbo har en hög utbildnings- och inkomstnivå och majoriteten av invånarna upplever att de mår bra och har en god livskvalitet.

I utbudet av bildningstjänster beaktar vi att en del av invånarna inte klarar sig utan utkomststöd. Fattigdom bland barnfamiljer och segregation mellan områden börjar synas i det dagliga livet också i Esbo. Kärnan utgörs av stadens tillräckliga tjänsteproduktion av jämn kvalitet, en kostnadseffektiv verksamhet samt integration av invandrare.

Ändras till:

Esbo är en livskraftig stad som växer kraftigt. I synnerhet befolkningstillväxten bland personer med ett främmande språk som modersmål har varit snabb, men man strävar efter att stävja den genom aktiva åtgärder. Svenskspråkigheten är en del av Esbos historia, nutid och framtid. Esbo har en hög utbildnings- och inkomstnivå och majoriteten av invånarna upplever att de mår bra och har en god livskvalitet.

I utbudet av bildningstjänster beaktar vi att en del av invånarna inte klarar sig utan utkomststöd. Fattigdom bland barnfamiljer och segregation mellan områden börjar synas i det dagliga livet också i Esbo. Kärnan utgörs av stadens tillräckliga tjänsteproduktion av jämn kvalitet, en kostnadseffektiv verksamhet samt integration och återflyttning av invandrare.

s. 158

Följande punkt stryks: 

Vi höjer utbildningsnivån bland invandrare samt gör integrationen och sysselsättningen smidigare.

s. 161

Antalet barn och unga samt personer med ett främmande språk som modersmål ökar under ekonomiplansperioden. Ökningen av antalet barn i småbarnspedagogikåldern stannar tillfälligt för åren 2021 och 2022, men samtidigt ökar deltagandet i småbarnspedagogiken, vilket leder till att behovet av tjänster fortsätter att öka. Samtidigt ökar också andelen barn och unga som behöver särskilt stöd. Inom småbarnspedagogiken svarar man mot barns olika behov av stöd för tillväxt, utveckling och lärande samt förebygger uppkomsten av behov av stöd genom att satsa på preventiva arbetssätt. 

Bildningssektorns enheter bygger tillsammans en enhetlig stig för lärande från småbarnspedagogiken via den grundläggande utbildningen ända till utbildning på andra stadiet. I skolorna utvecklas särskilt elevvårdens handledning, effektivitet och kostnadseffektivitet. Inom delområdena för idrott, ungdomstjänster och kultur stöder både de tjänster som staden själv producerar och de tjänster som stadens partner producerar välfärden hos såväl unga som vuxna och beaktar också en ökande kulturell mångfald. 

Ändras till:

Antalet barn och unga samt personer med ett främmande språk som modersmål håller på att öka under ekonomiplansperioden. Esbo vidtar målmedvetna åtgärder för att stävja ökningen av invånare med ett främmande språk som modersmål. Ökningen av antalet barn i småbarnspedagogikåldern stannar tillfälligt för åren 2021 och 2022, men samtidigt ökar deltagandet i småbarnspedagogiken, vilket leder till att behovet av tjänster fortsätter att öka. Samtidigt ökar också andelen barn och unga som behöver särskilt stöd. Inom småbarnspedagogiken svarar man mot barns olika behov av stöd för tillväxt, utveckling och lärande samt förebygger uppkomsten av behov av stöd genom att satsa på preventiva arbetssätt. 

Bildningssektorns enheter bygger tillsammans en enhetlig stig för lärande från småbarnspedagogiken via den grundläggande utbildningen ända till utbildning på andra stadiet. I skolorna utvecklas särskilt elevvårdens handledning, effektivitet och kostnadseffektivitet. Inom delområdena för idrott, ungdomstjänster och kultur stöder både de tjänster som staden själv producerar och de tjänster som stadens partner producerar välfärden hos såväl unga som vuxna och beaktar också en ökande kulturell mångfald.

s. 166

Med tanke på samhällsgarantin är det viktigt att detta mål kan genomföras på en bra nivå. Finsk utbildning bidrar till att uppfylla garantin och erbjuder alla som blivit utan studieplats på andra stadiet påbyggnadsundervisning eller annan utbildning. Man vill också förbättra inlärningsresultaten bland invandrare och öka deras andel i gymnasieutbildningen. Med hjälp av projektet Edetään Espoossa (Framåt i Esbo) samt elevhälsans och skolans nya verksamhetssätt stöds familjer och nya elever på sin skolväg.

Ändras till:

Med tanke på samhällsgarantin är det viktigt att detta mål kan genomföras på en bra nivå. Finsk utbildning bidrar till att uppfylla garantin och erbjuder alla som blivit utan studieplats på andra stadiet påbyggnadsundervisning eller annan utbildning. Esbo lägger ner projektet Edetään Espoossa (Framåt i Esbo).

s. 167:

De totala kostnaderna för årskurserna 1-9 inom den allmänna undervisningen ökar relativt sett mer än elevantalet på grund av att lokalhyrorna stiger, vilket leder till en ökning på 0,8 procent av styckkostnaderna jämfört med prognosen för 2020. Man bedömer att antalet elever i förberedande undervisning för invandrare ska öka betydligt fortare än antalet övriga elever. Den totala satsningen på ovan nämnda funktion ökar något, men styckpriset sjunker.

Ändras till:

De totala kostnaderna för årskurserna 1-9 inom den allmänna undervisningen ökar relativt sett mer än elevantalet på grund av att lokalhyrorna stiger, vilket leder till en ökning på 0,8 procent av styckkostnaderna jämfört med prognosen för 2020. Man bedömer att antalet elever i förberedande undervisning för invandrare ska öka betydligt fortare än antalet övriga elever. Esbo vidtar målmedvetna åtgärder för att stävja ökningen av invånare med ett främmande språk som modersmål. Den totala satsningen på ovan nämnda funktion ökar något, men styckpriset sjunker.

s. 169

Utvecklingen av resultatenhetens verksamhet och personal baserar sig på strategin, läroplanerna och resultatkortets mål. Man svarar på förändringarna i omvärlden genom att utveckla kompetensen inom följande fokusområden: utveckling av linjeledningen och rektorerna, ledarskapet, växelverkan och teamarbetsförmågan, skapande av en verksamhetskultur som stöder delaktighet, personalens kompetens i språk- och kulturmedvetenhet och förståelse av mångfald, utveckling av den generellt inriktade elevhälsan, digitalisering, elevkännedom och utveckling av utvärderingen. Under åren 2021-2023 ägnas också uppmärksamhet åt att klarlägga de centrala kompetenser som förutsätts i rektorns arbete.

Följande punkt stryks: "personalens kompetens i språk- och kulturmedvetenhet och förståelse av mångfald"

s. 171

Allmänt, intensifierat och särskilt stöd samt stöd till invandrarelever ordnas från hösten 2020 oftare än förut i närskolan. Detta inverkar positivt både på elevernas sociala tillhörighet i det egna boendeområdet och på utvecklingen av kostnaderna för skolskjutsarna (dvs. de väntas minska).

Följande punkt stryks: stöd till invandrarelever

s. 171-172

Undervisning för språk- och kulturgrupper samt internationell undervisning I den finska grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen studerar 7 100 elever som har ett främmande språk som modersmål, vilket är 700 (10 procent) fler än året innan. Det erbjuds modersmålsundervisning på 38 olika språk och åskådningsämnesundervisning i sex olika åskådningsämnen. Undervisning i det egna modersmålet inleds från hösten 2020 i årskurs ett (tidigare från och med förskoleåret). För undervisning i det egna modersmålet fås statsandelar enligt antalet undervisningstimmar. Undervisningen i åskådningsämnen effektiviseras genom att man utvidgar distansundervisningen för att elevernas behov av skjuts till en annan skola för lektioner i den egna religionen ska minska. Man intensifierar stödet för elever som flyttat från den förberedande undervisningen till den grundläggande utbildningen genom att erbjuda kompanjonundervisning på det egna modersmålet. Samarbetet med vårdnadshavare med invandrarbakgrund stärks med hjälp av kulturhandledarverksamheten.

Ändras till: Esbo lägger ner undervisningen i invandrarnas eget språk och den kulturhandledarservice som erbjuds invandrare. 

s. 172 Gymnasierna

De finska gymnasierna i Esbo har cirka 5 650 studerande (2019: 5200). Det finns tio finska gymnasier. Alla gymnasier har en allmän linje och en del har betoning eller särskild utbildningsuppgift. Gymnasiet Etelä-Tapiolan lukio har en IB-linje. Dessutom har gymnasierna Otaniemen lukio och Tapiolan lukio också en riksomfattande utvecklingsuppgift i anslutning till den särskilda utbildningsuppgiften. Gymnasiet Leppävaaran lukio har sedan år 2015 erbjudit invandrare och studerande med främmande språk som modersmål utbildning som förbereder för gymnasieutbildning. 

Sista meningen ändras till: Esbo lägger ner utbildningen som förbereder för gymnasieutbildning för invandrare och studerande med främmande språk som modersmål. 

s. 178

Andelen barn som talar främmande språk som modersmål av barnen i småbarnspedagogikåldern som talar finska eller främmande språk ökar fortsättningsvis. Språk- och kulturlärarnas arbete inom småbarnspedagogiken riktas särskilt till verksamhetsställen och områden där det inom småbarnspedagogiken finns fler barn med ett främmande språk som modersmål än genomsnittet. Med hjälp av en högklassig och mångsidig pedagogisk verksamhet främjas barns välfärd, tillväxt och lärande.

Följande punkt stryks: Språk- och kulturlärarnas arbete inom småbarnspedagogiken riktas särskilt till verksamhetsställen och områden där det inom småbarnspedagogiken finns fler barn med ett främmande språk som modersmål än genomsnittet.

s. 178

Inom den finska småbarnspedagogiken har man fått mer statsunderstöd och projektfinansiering för 2021 än under tidigare år. Med hjälp av dem ägnas särskild uppmärksamhet åt att främja delaktigheten, tillhörigheten till gruppen och inlärningen av finska hos barn med en annan språk- och kulturbakgrund. Målet är att främja jämlikheten mellan alla barn genom att främja stärkandet av inlärningsfärdigheterna hos barn som behöver olika slags stöd. Dessutom utvecklas med eventuell tilläggsfinansiering verksamhetssätt och redskap för distansundervisningen samt pedagogiken inom förskoleundervisningen.

Följande punkt stryks: "Med hjälp av dem ägnas särskild uppmärksamhet åt att främja delaktigheten, tillhörigheten till gruppen och inlärningen av finska hos barn med en annan språk- och kulturbakgrund."

s. 192 Biblioteket

Till följd av den framtida befolkningstillväxten ökar efterfrågan på boksamlingen. I synnerhet den kraftiga ökningen av antalet lånade barnböcker (över 25 procent i förhållande till 2015) förutsätter ekonomiska satsningar för att trygga barns och ungas möjligheter till en läshobby. Man har redan under tidigare år gjort betydande satsningar på detta i budgeten: cirka hälften av det totala materialanslaget har använts för köp av böcker för barn och unga. Antalet flerspråkiga barn och unga ökar kraftigt, vilket innebär att litteratur behövs förutom på finska och svenska i allt större utsträckning också på andra språk för att tillhandahålla jämlika tjänster.

Följande punkt stryks: 

Antalet flerspråkiga barn och unga ökar kraftigt, vilket innebär att litteratur behövs förutom på finska och svenska i allt större utsträckning också på andra språk för att tillhandahålla jämlika tjänster.

s. 198

Man stöder integrering av invandrare och hjälper dem att slå rot i samhället. Av ungdomsorganisationerna förutsätts verksamhet som stöder ungdomstjänsternas berättelse. För utvecklingen av ungdomstjänsternas verksamhet är väsentliga partner utöver föreningarna flera myndighetsinstanser och andra instanser som producerar tjänster för unga såväl inom Esbo stad som bland externa partner.

Följande punkt stryks: Man stöder integrering av invandrare och hjälper dem att slå rot i samhället. 

 s. 215

Följande mål stryks: "Människor och företag får god service i Esbo på de inhemska språken och på engelska."

Uotila lämnade understödd av Ahlfors m.fl. följande förslag till ändring: 3

godkänner den bifogade budgeten 2021 och ekonomiplanen med bilagor (1, 2 och 3), Bilaga 3

-          Äldreomsorgen +500 000 euro

-          Funktionshinderservicen och äldreomsorgen +1 miljon euro

-          Hälsovård - för slopande av hälsocentralsavgifterna +2,3 miljoner euro

-          5 befattningar för mental- och missbruksvården + 235 000 euro

-          Familje- och socialtjänster - 2 befattningar för familjesocialarbete + 300 000 euro

-          För att svara mot det ökade servicebehovet inom barnskyddets eftervård + 200 000 euro

-          Inom barnskyddets öppenvård för att trygga servicenivån och antalet klienter + 300 000 euro

-          För att upprätthålla servicenivån inom munhälsovården + 1 miljon euro

-          För grundläggande konstundervisning + 100 000 euro

-          För att behålla den elevspecifika assistentresursen på samma nivå som år 2019 + 800 000 euro

-          För att bevara delningstimmarna inom den grundläggande utbildningen + 3 miljoner euro

-          För finsk grundläggande utbildning + 300 000 euro

-          För antalet studerande inom den finska gymnasieundervisningen + 531 000 euro

-          För eftermiddagsverksamhet på finska (400 t) och svenska (200 t) + 600 000 euro

-          För svensk grundläggande utbildning + 400 000 euro

-          För föreningarnas hyres- och verksamhetsunderstöd + 200 000 euro

-          Pilotförsök med park/skolmåltider under sommaren + 70 000 euro

-          För verksamheten i Flickornas hus + 50 000 euro

-          För att bevara biblioteksnätet, bibliotekstjänsternas kvalitet och materialkvaliteten + 1 miljon euro

-          För fortsatt verksamhet i Karahuset + 190 000 euro

-          För förlängning av Strandpromenaden i Notudden + 1,5 miljoner euro

-          Sammanlagt: 14,576 miljoner euro

-          För genomförandet av projektplanen för Kalajärven koulu ja päiväkoti i sin ursprungliga omfattning och för detta utökas investeringarna med 3,9 miljoner euro.

Hopsu lämnade understödd av Anthoni m.fl. följande förslag till hemställan: 14

Fullmäktige hemställer att Esbo intensifierar samarbetet med de omkringliggande kommunerna för att restaurera vattendrag och, om det är möjligt, blir medlem i den lokala vattenvårdsföreningen för att staden ska kunna omfattas av föreningens projektverksamhet och experthjälp. Esbo bör också söka finansiering för vattenvård hos miljöministeriet.

Fullmäktige hemställer dessutom att åtgärdsprogrammet för vattenvård följs aktivt och programmets framskridande rapporteras till stadsstyrelsen och fullmäktigegrupperna.

Anthoni lämnade understödd av Nieminen m.fl. följande förslag till hemställan: 7

Fullmäktige hemställer att man strävar efter att höja hyresgraden för byggnaderna på ön Björnholm och att områdets livskraft som en plats för konst, kultur och fritid samt som turistmål utvecklas med respekt för natur- och kulturhistoriska värden i samarbete med aktörerna och kommuninvånarna i området.

Nieminen lämnade understödd av Partanen m.fl. följande förslag till hemställan: 8

Fullmäktige hemställer att resursernas tillräcklighet inom elev- och studerandevården följs upp särskilt noggrant år 2021 så att coronaepidemins inverkan på barn och unga vid behov kan bekämpas genom att förbättra tillgången till elevvården.

Tiina Elo lämnade understödd av Kauste m.fl. följande förslag till hemställan: 4

Fullmäktige hemställer att stadsteknikcentralen fortsätter genomförandet av programmet för huvudcykelvägar genom att utan dröjsmål utarbeta noggrannare planer för objekten och utreda olika sätt att finansiera investeringar, bland annat via balansenheterna samt genom att aktivt ansöka om statligt stöd. Åtgärderna ska dimensioneras så att staden uppnår sitt mål att fördubbla cyklingens trafikslagsandel från år 2014 till år 2024 (från nuvarande cirka 8 procent till 15 procent). Fullmäktige hemställer dessutom att man årligen i samband med budgeten rapporterar om hur åtgärderna framskrider, vilka resurser som behövs och hur trafikslagsandelen utvecklas.

Värmälä lämnade understödd av Järvenpää m.fl. följande förslag till hemställan: 1

Esbo fullmäktige hemställer att man utreder möjligheterna att belöna stadens arbetstagare som inte kan arbeta på distans.

Kauste lämnade understödd av Ahtola m.fl. följande förslag till hemställan: 12

Fullmäktige hemställer att Esbo även i denna svåra ekonomisk situation främjar invånarnas välfärd och hälsa genom att ordna, upprätthålla och främja kulturverksamhet i enlighet med lagen om kommunernas kulturverksamhet.

Ahtola lämnade understödd av Aaltonen m.fl. följande förslag till hemställan: 5

Fullmäktige hemställer att grunderna för fördelningen av de gemensamma kostnaderna för servicetorgen i Iso Omena och i Kalajärvi och fördelningen av kostnaderna på ett rättvist sätt utreds.

Järvenpää lämnade understödd av Aaltonen m.fl. följande förslag till hemställan: 2

Fullmäktige hemställer att de nettobudgeterade daghem som föräldraföreningarna driver, om de så önskar, ska få fortsätta med sina nuvarande avtal tills vidare, åtminstone i tre år, för att se hur sedelpraxisen som inleds fungerar.

Aaltonen lämnade understödd av Pentikäinen m.fl. följande förslag till hemställan: 13

Fullmäktige hemställer att Esbo vid upphandlingar strävar efter att med beaktande av lagstiftningen om konkurrens och upphandling nå sådana upphandlings- och konkurrensutsättningshelheter att små och medelstora företag i Esbo samt företagare har äkta och realistiska möjligheter att eftersträva beställningar av Esbo.

Karimäki lämnade understödd av Tiina Elo följande förslag till hemställan: 17

Fullmäktige hemställer att anslag anvisas för skydd och restaurering av åar i Esbo, för att man ska kunna trygga ett gott ekologiskt tillstånd för vattendragen och en ökning av bestånden av den hotade havsöringen.

Juvonen lämnade understödd av Lahtinen m.fl. följande förslag till ändring: 11

-          38-03 Idrotts- och ungdomstjänsterna +150

Ungdomssommarsedlar

-          25-04 Hälsovård +350

Inledning och utvidgning av screening för tarmcancer

Lahtinen lämnade understödd av Grönroos följande förslag till ändring: 10

-          06-1 

Det kommunala sysselsättningsförsöket slopas -1500

-          09-1 

Stadsbanan; Esbo går ännu inte med i Stadsbanan -2000

-          08-02 

Den könsmedvetna budgeteringen slopas

-          X3-20 

För ombeläggning av gator 5000

Helenius lämnade understödd av Palomäki m.fl. följande förslag till hemställan: 20

Fullmäktige hemställer att Esbo systematiskt utreder ledningen av, utvecklingen av och förutsättningarna för en verkningsfull livskraftsverksamhet för att omedelbart svara på behoven av en hållbar tillväxt, förnyelse, ny företagsverksamhet och balansering av ekonomin i den nya organisationsmodellen.

Helenius lämnade understödd av Ruoho följande förslag till hemställan: 21

Fullmäktige hemställer att Esbo omedelbart utreder balanseringen av balansräkningen med 250 miljoner euro per år fram till 2029 och rapporterar om detta till stadsstyrelsen och fullmäktigegrupperna.

Helenius lämnade understödd av Ruoho följande förslag till hemställan: 22

Fullmäktige hemställer att Esbo utreder utvecklingen av anläggningar och lokaler för inomhusidrott i Dalsviks idrottspark med hjälp av och på uppdrag av en privat utvecklare 2021 och rapporterar om detta till stadsstyrelsen och fullmäktigegrupperna.

Gästrin lämnade understödd av Lönnqvist m.fl. följande förslag till hemställan: 9

Fullmäktige hemställer att man utreder möjligheten att begära anbud på skolskjuts till två adresser för de elever som bor i Esbo på två olika adresser när skolskjutsarna upphandlas nästa gång.

Lönnqvist lämnade understödd av Kemppi-Virtanen m.fl. följande förslag till hemställan: 16

Fullmäktige hemställer att Esbo stad utreder hur Esbo kunde påverka staten och möjliga andra aktörer så att verksamheten i Kelloseppäkoulu i Alberga kan tryggas i framtiden.

Hyrkkö lämnade understödd av Partanen följande förslag till hemställan: 23

Fullmäktige hemställer att den vårdskuld inom missbruks- och mentalvården som fördjupats av coronapandemin avvecklas och att verksamhetsförutsättningarna för barnskyddet och stödtjänsterna med låg tröskel för familjer tryggas.

Juvonen lämnade understödd av Niemi m.fl. följande förslag till hemställan: 18

Esbo följer upp att antalet sommarsedlar för unga är tillräckligt och utreder vid behov möjligheten att öka antalet.

Juvonen lämnade understödd av Partanen m.fl. följande förslag till hemställan: 19

Esbo stad följer noga hur personalen orkar mitt under coronakrisen och gör allt som står i dess makt för att stödja personalens ork.

Lönnqvist lämnade understödd av Ruoho m.fl. följande förslag till hemställan: 15

Fullmäktige hemställer att principerna för de interna hyrorna granskas på nytt, speciellt gällande bildningssektorn, under år 2021.

Efter avslutad diskussion gav ordföranden ett sammandrag över de förslag till ändringar och hemställningar som hade lämnats under sammanträdet samt konstaterade att stadsstyrelsens förslag till övriga delar godkänts enhälligt.

Ordföranden konstaterade vidare att sammanträdet i enlighet med det i början av behandlingen godkända förslaget till behandlingsordning nu behandlar ändringsförslagen och vidare att förslagen till hemställningar som lämnats in bordläggs i fråga om beslutsfattandet till sammanträdet 7.12.2020.

Ordföranden föreslog att ändringsförslagen behandlas i nummerordning. Fullmäktige godkände enhälligt ordförandens förslag.

Omröstning om Uotilas förslag nr 3

Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Uotilas förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

Vid omröstningen förkastade fullmäktige Uotilas förslag med 67 röster mot 6 och 2 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet.

Omröstning om Grönroos förslag nr 6

Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Grönroos förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

Fullmäktige förkastade Grönroos förslag med 71 röster mot 3 och 1 blank. Röstningslistan bifogas till protokollet.

Omröstning om Lahtinens förslag nr 10

Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Lahtinens förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

Fullmäktige förkastade Lahtinens förslag med 70 röster mot 4 och 1 blank. Röstningslistan bifogas till protokollet.

Omröstning om Juvonens förslag nr 11

Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Juvonens förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

Vid omröstningen förkastade fullmäktige Juvonens förslag med 62 röster mot 7 och 4 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet.

Efter omröstningarna konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens förslag hade godkänts och vidare att de förslag till hemställningar som lämnats in under sammanträdet enhälligt bordlades i fråga om beslutsfattandet till sammanträdet 7.12.2020.

Beslut

Redogörelse 

 1. Budgeten 2021 och ekonomiplanen

Förslaget till budgeten 2021 och ekonomiplanen har beretts i enlighet med målen i Berättelsen om Esbo och fullmäktigeperiodens mål och målnivåerna, riktlinjerna och åtgärderna i produktivitets- och anpassningsprogrammet En ekonomiskt hållbar stad som godkändes 19.10.2020, samt målen i ramen för budgeten och ekonomiplanen och skattesatserna som fullmäktige godkände 19.10.2020.

Den ekonomiska utvecklingen i Finland

De ekonomiska utsikterna fortsätter att vara mycket osäkra både i Finland och i den globala ekonomin. Epidemisituationen i Finland har förblivit på en god nivå och prognosen utgår från att detta fortsätter i framtiden. Den största risken för tillväxten är att coronaepidemin bryter ut i full utsträckning på nytt. De ekonomiska konsekvenserna av den andra vågen beror både på myndigheternas åtgärder för att stävja epidemin och stöda ekonomin och på hur dessa åtgärder påverkar de ekonomiska operatörernas beslut. Om ekonomin inte har hunnit återhämta sig helt före den andra vågen, kan den ekonomiska nedgången bli mindre än vad vi såg i våras. Det är dock sannolikt att den ekonomiska tillväxtpotentialen då minskar och krisens effekter blir långvarigare.

Enligt finansministeriets ekonomiska översikt från hösten kommer bruttonationalprodukten att minska med 4,5 procent under innevarande år. Förutom exporten minskar också den privata konsumtionen och de privata investeringarna. De offentliga utgifterna ökar, vilket stöder den ekonomiska tillväxten i år. Enligt prognosen kommer bruttonationalprodukten att öka med 2,6 procent år 2021 och med 1,7 procent år 2022.

Den kommunala ekonomins utsikter är exceptionellt svåra hösten 2020. Bokslutsuppgifterna visar att den kommunala ekonomin fortsatte att försvagas år 2019. Både baskommunernas verksamhetsutgifter och lånestocken ökade samtidigt som årsbidraget minskade. Coronaviruspandemin, som spreds till Finland våren 2020, samt de begränsningar som regeringen ställde i mars på grund av pandemin, har påverkat hela den offentliga ekonomin och den kommunala ekonomin som en del av den på ett märkbart sätt.

Den kommunala ekonomins sammanlagda resultat av räkenskapsperioden och den finansiella ställningen 2020 ser dock ut att bli märkbart bättre än vad som förutsågs i vårens program för kommunernas ekonomi i och med de stödåtgärder som regeringen riktade till den kommunala ekonomin i statens tilläggsbudgetar. Regeringen har stött kommunfältet med två direkta coronastödpaket och många andra stödåtgärder. Det första stödpaketet uppgick till 1,4 miljarder euro och det andra till 1,45 miljarder euro. Stödbeloppen är exceptionellt höga med tanke på tidigare beslut som gäller relationen mellan kommuner och staten.

Den inverkan statens åtgärder har på den kommunala ekonomin år 2021 är sammanlagt 865 miljoner euro till förmån för den kommunala ekonomin i jämförelse med den egentliga budgeten för 2020. Den kommunala ekonomin förstärks speciellt av tilläggen i kommunernas statsandelar och höjningen i utdelningen av samfundsskatten.

Den kommunala ekonomins finansiella ställning förbättras något år 2022 jämfört med år 2021, men fortsätter att uppvisa ett tydligt underskott. Den strukturella obalansen mellan utgifter och inkomster bidrar till att öka skuldsättningen av kommunerna.  Kommunernas och sjukvårdsdistriktens skulder i förhållande till bruttonationalprodukten ökade år 2019 till 9,8 procent. Ökningen av skuldsättningen fortsätter i rask takt under de närmaste åren på grund av underskotten i lokalförvaltningarnas ekonomi.

Beredningen av vård- och landskapsreformen har fortsatt under ledning av statsminister Sanna Marins regering. Budgeten har utarbetats på basis av gällande lagstiftning och den pågående reformen har inte beaktats i ekonomiplanen.

Budgetbokens struktur och ändringar

I början av budgetboken finns Berättelsen om Esbo som fullmäktige godkände 11.9.2017, fullmäktigeperiodens mål samt beskrivningarna av de förvaltningsövergripande programmen. Efter Berättelsen om Esbo finns produktivitets- och anpassningsprogrammet En ekonomiskt hållbar stad, som styr planeringen av budgeten och målen 2021-2025. I de allmänna texterna beskrivs utvecklingen inom Finlands ekonomi samt Esbos omvärld och ekonomi.

Enligt 110 § i kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret med beaktande av kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser.

I kapitlet om koncernens ekonomi presenteras koncernens struktur samt det koncernscenario som utarbetats för koncernen och som baserar sig på stadens och sammanslutningarnas verksamhets- och ekonomiplaner på lång sikt. Med scenariot presenteras koncernens ekonomiska ställning, ansvarsförbindelser och ekonomiplansperiodens investeringar och finansiering av dessa. I kapitlet ingår också de mål för verksamheten och ekonomin som har beretts för viktiga sammanslutningar inom koncernen och som förverkligar Berättelsen om Esbo. År 2021 har resultat- och/eller verksamhetsmål ställts upp för Esbo bostäder Ab, Omnia, Helsingforsregionens trafik (HRT), Helsingforsregionens miljötjänster (HRM), Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS), Länsimetro Oy, Esbo Catering Ab, Espoo Marketing Oy, EMMA - Esbo moderna konstmuseum, Esbo stadsteater samt bolag som äger fastigheter.

Budgeten och ekonomiplansdelen består av driftsekonomi-, resultaträknings-, investerings- och finansieringsdelarna för baskommunen samt av planerna för affärsverken och de separata balansenheterna. Budgetbokens bilagor innehåller stadsfullmäktiges beslut om budgeten och ekonomiplanen, som bifogas till den slutliga ekonomiplanrapporten, bestämmelserna om budgetens bindande verkan och uppföljning, stadsstyrelsens anvisningar om budgetens bindande verkan och det projektvisa investeringsprogrammet.

Ekonomiplan 2021-2023

Ekonomiplanen 2021-2023 baserar sig på Berättelsen om Esbo och förverkligar de mål som ställts upp för fullmäktigeperioden, i synnerhet programmet Fixa skolorna och Esbo stads ekonomi är i balans. Budgeten och ekonomiplanen förverkligar målnivåerna, riktlinjerna och åtgärderna i produktivitets- och anpassningsprogrammet En ekonomiskt hållbar stad.

Befolkningstillväxten år 2020 är enligt förhandsuppgifterna betydligt långsammare än året innan, men enligt befolkningsprognosen fortsätter befolkningstillväxten i Esbo åren 2021-2030 att öka med cirka 4 500 invånare i snitt per år. I och med befolkningstillväxten sker förändringar i åldersstrukturen i staden. År 2019 fanns det 51 barn eller äldre personer per hundra personer i åldern 15-64 år. År 2030 finns det 52 barn eller äldre per hundra personer i arbetsför ålder. Den demografiska försörjningskvoten blir sämre. I slutet av 2019 hade 18 procent av Esboborna ett främmande språk som modersmål. Enligt en prognos som gjordes 2018 om antalet invånare i Helsingforsregionen med främmande språk som modersmål kommer 25,7 procent av Esboborna att ha ett främmande språk som modersmål i slutet av 2029. Den försämrade försörjningskvoten och tillväxten av befolkningsgrupper som behöver mycket service skapar en utmaning för stadens ekonomi.

Budgeten och ekonomiplanen

Skatteinkomsternas utveckling i år

Coronavirusepidemin har påverkat årets kommunalskatteintäkter betydligt mindre än man förutspådde i början av året, bland annat på grund av skatteredovisningssystemet. Stadens kommunalskatteintäkter år 2020 beräknas bli 1 313 miljoner euro, vilket underskrider budgeten med endast 7 miljoner euro. I statens fjärde tilläggsbudget för 2020 höjdes kommunernas andel av utdelningen av samfundsskatten med 10 procentenheter. Stadens samfundsskatteintäkter år 2020 beräknas uppgå till 130 miljoner euro, vilket underskrider budgeten med 3 miljoner euro. Redovisningen av fastighetsskatten beräknas uppgå till 122 miljoner euro. De totala skatteintäkterna för 2020 beräknas uppgå till 1 565 miljoner euro, vilket underskrider budgeten med omkring 12 miljoner euro.

Osäkerhet i skattefinansieringen på grund av coronaepidemin

Uppskattningarna om kommunal- och samfundsskatten i budgeten baserar sig på antaganden om den ekonomiska utvecklingen i finansministeriets ekonomiska översikt från hösten. Antagandena innehåller mycket osäkerhet på grund av coronapandemins utveckling.

Det beräknas att skatteinkomsterna är 1 600 miljoner euro 2021, vilket är 2,2 procent mer än 2020. Uppskattningarna av statsandelarna i budgeten baserar sig på de kommunspecifika uppskattningar av kommun- och regionförvaltningsavdelningen vid finansministeriet som presenteras i finansministeriets hållbarhetsberäkning 15.10.2020. Enligt hållbarhetsberäkningen uppgår Esbos statsandelar för 2021 till 39,8 miljoner euro och kompensationerna för skatteförluster till 85,5 miljoner euro, alltså sammanlagt 125,3 miljoner euro. Finansieringen av statsandelskaraktär minskar på grund av sänkningen av coronakompensationerna med cirka 50 miljoner euro jämfört med 2020. Skattefinansieringen (intäkterna av skatter och statsandelar) minskar år 2021 med 0,8 procent jämfört med prognosen för 2020. År 2022 är tillväxten 1,7 procent och år 2023 cirka 3,9 procent.

Resultaträkning och finansieringskalkyl

Verksamhetsutgifterna ökar med 3,9 procent jämfört med 2020. I ökningen beaktas löneförhöjningarna enligt kollektivavtalet, ökningen av servicebehovet och den allmänna kostnadsutvecklingen, ändringen av dimensioneringen av antalet vårdare, höjningen av läropliktsåldern, ökningen av lokalkostnaderna samt effekterna av de produktivitetsåtgärder enligt programmet En ekonomiskt hållbar stad som riktats till 2021. Underskottet i verksamhetsbidraget, det vill säga nettoutgifterna, ökar med 3,5 procent år 2020. År 2022 minskar nettoutgiftsökningen till 0,2 procent i och med åtgärderna i programmet En ekonomiskt hållbar stad. År 2023 ökar tillväxten till 2,1 procent bland annat på grund av att Västmetrons andra skede tas i bruk.

Årsbidraget uppskattas till 137,6 miljoner euro 2021, 161,9 miljoner euro 2022 och 197,7 miljoner euro 2023. Resultatet för budgetåret 2021 uppvisar ett underskott på 47,6 miljoner euro, men under det sista året av ekonomiplansperioden ökar resultatet till ett överskott på 3,2 miljoner euro genom åtgärder inom programmet En hållbar stad.

Det tioåriga investeringsprogrammet som sträcker sig till år 2030, uppgår till sammanlagt 2,5 miljarder euro, vilket i snitt innebär 252 miljoner euro per år. I det totala beloppet ingår också lokaler som staden skaffar på hyra och genom leasing och i projektbolag för en längre tid. I enlighet med riktlinjerna i programmet En ekonomiskt hållbar stad har stadens investeringsnivå sänkts genom granskning av hur projekten genomförs samt deras omfattning och kostnader. Investeringsprogrammet har beretts så att stadens investeringar uppgår till cirka 2,29 miljarder euro och lokalerna på hyra, leasing och i projektbolag kostar knappt 300 miljoner euro. År 2021 uppgår stadens bruttoinvesteringar till 373 miljoner euro och nettoinvesteringarna till 332 miljoner euro.

På grund av den svaga utvecklingen av årsbidraget och det omfattande investeringsprogrammet förblir kassaflödet från verksamheten och investeringarna negativt under hela ekonomiplansperioden. Av investeringarna kan i början av perioden 41 procent finansieras med internt tillförda medel och i slutet av perioden 70 procent.

Budgeten innehåller betydande osäkerhetsfaktorer när det gäller hur coronapandemin framskrider och dess ekonomiska konsekvenser. Budgetutfallet rapporteras månatligen till stadens ledningsgrupp och stadsstyrelsen samt till fullmäktige i form av delårsrapporter.

Stadens och koncernens lånestock

Stadens och koncernens lånestock fortsätter att öka under ekonomiplansperioden. Verksamhetsutgifterna ökar då servicebehovet ökar, genomförandet av programmet Fixa skolorna ökar ombyggnaden av skolorna och en hållbar stadsutveckling kräver investeringar i infrastrukturen. Investeringar som stöder stadens tillväxt måste göras innan det inflyter intäkter av markförsäljning, markanvändningsavtalsersättningar och skatter. L

Byggandet som är intensivast i början av perioden ökar stadens ekonomiska risk genom att öka den justerade koncernlånestocken (exklusive Esbo bostäder Ab, Helsingforsregionens miljötjänster och Helsingfors andel av Länsimetro Oy:s lån) till 3,7 miljarder euro under planperioden. Ökningen av lånestocken kan inte stoppas under ekonomiplansperioden, utan målet skjuts fram till 2025, då lånestocken enligt prognosen börjar minska. För att målet ska nås krävs en utveckling enligt programmet En ekonomiskt hållbar stad så att ökningen av nettoutgifterna kan jämnas ut till mindre än 2 procent och investeringsprogrammet genomförs i enlighet med programmets mål. Hela koncernens lånestock stiger till 5,3 miljarder euro 2024, varefter den börjar minska långsamt.

2. Inrättande av balansenheten Idrottsparken

Fullmäktige godkände i samband med budgeten för 2020 en anteckning i protokollet (nr 21):

"Utvecklingen av Hagalunds idrottspark och byggandet av fotbollsstadion inleds 2020 i enlighet med stadsstyrelsens beslut och samtidigt bereds inrättandet av en särskild balansenhet för Hagalunds idrottspark."

Genomförandet av projektet inleddes år 2020. Stadsstyrelsen beslutade 4.5.2020 att man för stadion och för parkeringsanläggningen under den grundar bolaget Kiinteistö Oy Tapiolan Stadion och Kiinteistö Oy Tapiolan Urheilupuiston Pysäköinti. Detaljplanen för den norra delen av idrottsparken, som möjliggör projektet, kommer att föredras för godkännande våren 2021. När planen fastställs görs en budget för den nya balansenheten inom ekonomiplaneringen för 2022.

Avgränsningen av området för balansenheten Idrottsparken framgår av illustrationen som finns som bilaga.

Området är för närvarande indelat i två delar:

-          Idrottsparkens södra del är ett område som fram till slutet av 2038 hyrts ut till Esport-gruppen och där en gammal detaljplan som trädde i kraft i början av 1970-talet gäller.

-          Ett förslag till ändring av detaljplanen har utarbetats för den norra delen av idrottsparken. Inom planområdet finns i dag en träningshall för basket, stadens allaktivitetshall samt Espoo Metro Areena och i anslutning till den en träningshall. I planförslaget finns ett område för en stadion och en ny allaktivitetshall samt en parkeringsanläggning under dem och dessutom ett område för en hall för racketspel.

Hela det aktuella området ägs av Esbo stad.

Balansenhetens intäkter består av intäkter från försäljning av mark och arrende. Utgifterna hänför sig till anläggandet av infrastrukturen i området. De fastighetsbolag som bildats 2020 överförs i balansenhetens ägo.

Behandling av stadsdirektörens förslag

Stadsstyrelsen bordlade ärendet 2.11.2020 och begärde utlåtande i ärendet av fullmäktiges förhandlingskommitté så att ärendet kan behandlas vid stadsstyrelsens möte 23.11.2020.

Under bordläggningen behandlade fullmäktiges förhandlingskommitté stadsdirektörens förslag till budget och ekonomiplan på fyra sammanträden och kom fram till det bifogade avtalet och förhandlingsresultatet som godkändes av fullmäktigegruppernas förhandlare som undertecknat avtalet. Förhandlingsresultatet ökar under ekonomiplansperioden 2021-2023 driftsekonomins utgifter med 12,6 miljoner euro samt ökar investeringsutgifterna med 0,5 miljoner euro. Ändringarna täcks genom att man ökar budgetlånen 2021-2023 med sammanlagt 15 miljoner euro.

I förhandlingsavtalet ingår 35 protokollsanteckningar, som förhandlingskommittén förutsätter att staden ska iaktta under 2021.

Stadsdirektören föreslår att förslaget till ekonomiplan ändras enligt förhandlingsresultatet. Utlåtande av personalkommittén har begärts om förslaget till budget och ekonomiplan. Personalkommittén behandlade förslaget 11.11.2020 och antecknade det för kännedom.

Beslutshistoria

Stadsstyrelsen 23.11.2020 § 381

Förslag Stadsdirektör Mäkelä Jukka

Stadsstyrelsen godkänner anvisningarna om tillämpning av budgeten i bilaga 1 i budgetboken och föreslår att fullmäktige

1
godkänner den bifogade budgeten 2021 och ekonomiplanen med bilagor,

2
godkänner de bifogade förslagen till beslut om finansmotionerna och konstaterar att motionerna är slutbehandlade,

3
bemyndigar stadsdirektören att ersätta den budgeterade överföringen av 15 miljoner euro som investeringsfonden för basservice och markanskaffning avkastar med motsvarande upplåning, om upplåning är ekonomiskt fördelaktigare än överföring ur fonderna,

4
bemyndigar tekniska nämnden att fortsätta bygga de i budgeten för 2020 särskilt uppräknade, oavslutade fasta konstruktionerna och anläggningarna inom ramen för tidigare anvisade totalanslag,

5
bemyndigar koncernförvaltningen att införa ändringar och preciseringar i budgeten och ekonomiplanen som föranleds av fullmäktigebehandlingen eller förbättrar riktigheten, informationen eller språkdräkten och som inte avviker från innehållet i den godkända budgeten och ekonomiplanen och inte väsentligt ändrar räkenskapsperiodens resultat i resultaträkningen eller finansieringsdelen.

6
inrättar balansenheten Idrottsparken.

Behandling Föredragandens ändringar vid mötet har beaktats i protokollet.

Ahlfors lämnade följande förslag till tillägg:

1

godkänner den bifogade budgeten 2021 och ekonomiplanen med bilagor (1, 2 och 3), Bilaga 3

-          Äldreomsorgen +500 000 euro

-          Funktionshinderservicen och äldreomsorgen +1 miljon euro

-          Hälsovård - för slopande av hälsocentralsavgifterna +2,3 miljoner euro

-          5 befattningar för mental- och missbruksvården + 235 000 euro

-          Familje- och socialtjänster - 2 befattningar för familjesocialarbete + 300 000 euro

-          För att svara på det ökade servicebehovet inom barnskyddets eftervård + 200 000 euro

-          Inom barnskyddets öppenvård för att trygga servicenivån och antalet klienter + 300 000 euro

-          För att upprätthålla servicenivån inom munhälsovården + 1 miljon euro

-          För grundläggande konstundervisning + 100 000 euro

-          För att behålla den elevspecifika assistentresursen på samma nivå som år 2019 + 800 000 euro

-          För att bevara delningstimmarna inom den grundläggande utbildningen + 3 miljoner euro

-          För finsk grundläggande utbildning + 300 000 euro

-          För antalet studerande inom den finska gymnasieundervisningen + 531 000 euro

-          För eftermiddagsverksamhet på finska (400 t) och svenska (200 t) + 600 000 euro

-          För svensk grundläggande utbildning + 400 000 euro

-          För föreningarnas hyres- och verksamhetsunderstöd + 200 000 euro

-          Pilotförsök med park/skolmåltider under sommaren + 70 000 euro

-          För verksamheten i Flickornas hus + 50 000 euro

-          För att bevara biblioteksnätet, bibliotekstjänsternas kvalitet och materialkvaliteten + 1 miljon euro

-          För fortsatt verksamhet i Karahuset + 190 000 euro

-          För förlängning av Strandpromenaden i Notudden + 1,5 miljoner euro

-          Sammanlagt: 14,576

Motiveringar: Tilläggen enligt bilaga 3 kommer på förhandlingsavtalet. Den sammanlagda summan blir då ett belopp som motsvarar en skattehöjning på 0,25 procent. Med detta försöker vi visa vilka konsekvenser (bland annat) en måttlig skattehöjning skulle ha.

Juvonen lämnade följande förslag till ändring:

Sannfinländarna föreslår följande ändringar i budgeten för 2021. 38 - 03 Ungdoms- och idrottsväsendet, +150, sommarsedlar för ungdomar, om sommarsedlar blev oanvända sommaren 2020, har det sannolikt berott på de omfattande förändringar i ungdomarnas sysselsättning som coronavirusepidemin orsakat. Företagen har inte anställt ungdomar, utan ungdomar har förlorat redan avtalade sommarjobb. För nästa år måste man förbereda sig på ett ökat behov av sedlar.

X3 - 20 Investeringsprogram, ombeläggning av gator +5000.

25 - 04 Hälsovård, Inledande och utvidgning av screening av tarmcancer, +350 i Sanna Marins regeringsprogram har skrivits in en utvidgning av screeningprogrammet till bland annat tarmcancer i syfte att främja förebyggande åtgärder och stärka folkhälsan. Esbo skulle kunna vara en föregångare och reservera resurser för detta redan för 2021.

06 - 01 Programmet En ekonomiskt hållbar stad, kommunförsöket för sysselsättning slopas -1500.

09 - 01 Esbokoncernens ekonomi, Stadsbanan, Esbo deltar inte i Stadsbanan -2000, motivering bland annat att Grankulla inte godkände avtalet om Stadsbanan i ursprunglig form, utan deltar endast i planeringskostnaderna. Risken för att kostnaderna för Stadsbanan ökar är för stor för Esbo.

Sannfinländarna föreslår att Esbo ska göra allt som står i dess makt vid förhandlingar där det förs diskussioner om utjämning av skatteinkomsterna mellan kommunerna och om statsandelarna. I dessa ska Esbos tillväxt och antalet invånare med ett främmande språk som modersmål beaktas. År 2019 var 4 111 personer, det vill säga 67,4 procent av Esbos folkökning personer med främmande språk som modersmål. Sannfinländarnas förslag är ännu inte helt balanserade här, men i fullmäktige lyfter vi fram fler åtgärder genom vilka vi kan förbättra situationen för invånarna i Esbo. I nästa års budget är det möjligt att få besparingar bland annat i kostnaderna i anslutning till invandringen.

Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att Ahlfors och Juvonens förslag hade förfallit i brist på understöd.

Beslut

Stadsstyrelsen:
Föredragandens förslag godkändes.

Beslutshistoria

Stadsstyrelsen 02.11.2020 § 357

Förslag Stadsdirektör Mäkelä Jukka

Stadsstyrelsen godkänner anvisningarna om tillämpning av budgeten i bilaga 1 i budgetboken och föreslår att fullmäktige

1
godkänner den bifogade budgeten 2021 och ekonomiplanen med bilagor,

2
godkänner de bifogade förslagen till beslut om finansmotionerna och konstaterar att motionerna är slutbehandlade,

3
bemyndigar stadsdirektören att ersätta den budgeterade överföringen av 15 miljoner euro som investeringsfonden för basservice och markanskaffning avkastar med motsvarande upplåning, om upplåning är ekonomiskt fördelaktigare än överföring ur fonderna,

4
bemyndigar tekniska nämnden att fortsätta bygga de i budgeten för 2020 särskilt uppräknade, oavslutade fasta konstruktionerna och anläggningarna inom ramen för tidigare anvisade totalanslag,

5
bemyndigar koncernförvaltningen att införa ändringar och preciseringar i budgeten och ekonomiplanen som föranleds av fullmäktigebehandlingen eller förbättrar riktigheten, informationen eller språkdräkten och som inte avviker från innehållet i den godkända budgeten och ekonomiplanen och inte väsentligt ändrar räkenskapsperiodens resultat i resultaträkningen eller finansieringsdelen.

6
inrättar balansenheten Idrottsparken.

Behandling Ordföranden föreslog understödd av Partanen att stadsstyrelsen bordlägger budgeten 2021 och ekonomiplanen och begär utlåtande av fullmäktiges förhandlingskommitté så att ärendet kan behandlas av stadsstyrelsen 23.11.2020.

Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt förslaget.

Beslut

Stadsstyrelsen bordlägger budgeten 2021 och ekonomiplanen och begär utlåtande av fullmäktiges förhandlingskommitté så att ärendet kan behandlas av stadsstyrelsen 23.11.2020.

Beslutshistoria

Beslutshistoria