Fullmäktige
Protokoll 13.12.2021/Paragraf 184

6963/10.00.00/2021

Fullmäktige 13.12.2021 § 184

§ 184

 fornamn.efternamn@esbo.fi

 Växel 09 816 21

Förslag Stadsstyrelsen

Behandling Pentikäinen lämnade understödd av Kivekäs följande förslag till hemställan:

Fullmäktige hemställer att när Esbo stads bostadsprogram och markanvändningsprinciper revideras skriver man in i principerna för kompletteringsbyggande att ett mål är att förebygga segregation mellan och inom bostadsområdena.

Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens förslag hade godkänts enhälligt.

Ordföranden frågade om Pentikäinens förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom förslaget rönte motstånd, konstaterade ordföranden att mötet måste rösta.

Ordföranden föreslog att de som understöder Pentikäinens förslag röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

Vid omröstningen godkände fullmäktige Pentikäinens förslag med rösterna 49 mot 14 och 12 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet.

Beslut

Redogörelse Motion

Aulikki Pentikäinen och Liisa Kivekäs samt 15 andra ledamöter har i en motion 26.4.2021 föreslagit att Esbo stad utreder hur processen för kompletteringsbyggande kan utvecklas så att beslutande organ på alla nivåer på förhand identifierar det befintliga byggnadsbeståndet och dess samhällsstruktur samt områdets utvecklingsbehov med beaktande av hot och möjligheter i området.

I motionen konstateras att det av svaret på frågan 26.4.2021 om ett balanserat kompletteringsbyggande av de gamla förorterna framgår att de förtroendevaldas roll i kompletteringsbyggandet är liten och utspridd. De förtroendevalda borde ha en stark och tydlig bild av hur Esbo iakttar och genomför principerna för kompletteringsbyggande. Med tanke på ett lyckat kompletteringsbyggande som helhet borde alla organ ha en klar uppfattning om byggbehoven, hoten och möjligheterna. Principerna för kompletteringsbyggande borde vara enhetliga mellan olika aktörer och olika sektorer. De förtroendevalda borde ha en tydligare styrande roll i hur principerna tillämpas på ett förutseende sätt på byggnadsbeståndet och den omgivande samhällsstrukturen i olika områden. Detta garanterar att slutresultatet av kompletteringsbyggandet motsvarar det som eftersträvas och stöder målen för samhällsbyggandet.

  Svar

Förändringen i samhällsstrukturen styrs genom planläggning. Merparten av detaljplaneändringarna för bostadsbyggandet i Esbo gäller kompletteringsbyggande. En stor del av kompletteringsbyggandet placeras i omfattande områdeshelheter, såsom Vermoängen, Kera och Finno. Lika viktigt är kompletteringsbyggandet i områdescentrumen och i spårtrafikens stationsomgivningar. Ett stort antal planändringar görs också i fråga om kompletteringsbyggande på enskilda tomter eller kvartersområden.

Stora planändringsprojekt påverkar inom ett stort område helheten av bostäder, arbetsplatser, tjänster, grönområden och trafik. Konsekvenserna av små planändringar på enskilda tomter är mer begränsade och omfattar i första hand samma tomter och närliggande tomter. Om flera enskilda planändringsprojekt pågår inom samma område, kan en utredningsplan och en vision utarbetas som grund för detaljplaneringen och för bedömning av konsekvenserna så som gjorts i Sökö.

Att kompletteringsbyggandet framskrider till godkända planändringar och vidare till projekt som genomförs är en långsam process. Till exempel planen för kompletteringsbyggande i Karabacka färdigställdes 2016, men frågan om kompletteringsbyggande har diskuterats betydligt tidigare i området. Efter att planen blivit färdig har det i Karabacka ordnats invånarverkstäder och de första kompletteringsbyggnadsprojekten pågår som bäst. I Mattby och Olars utarbetades kulturmiljöutredningar 2017-2018, där områdena inventerades och utvecklingsprinciper för dem utarbetades. Före det utarbetades i Mattby-Olars i samarbete med invånarna en vision för 2040 för riktlinjer för ändringar och kompletteringsbyggande. Också i Södrik har det redan länge pågått ett utvecklingsprojekt, och i samband med det utarbetades 2011 en utvecklingsplan för kompletteringsbyggande och en vision för Södrik 2035. Ett år senare färdigställdes visionen för Esbo centrum 2030. En granskning av kompletteringsbyggandet i Stensvik blev klar 2016, och i fjol utarbetades för områdesutvecklingen och planeringen av kompletteringsbyggandet en sammanställning av de viktigaste utredningarna, granskningarna, inventeringarna och invånarenkäterna i området.

Granskningarna, planerna och visionerna för kompletteringsbyggande används som grund för planändringarna. Stadsplaneringscentralen och stadsplaneringsnämnden har en viktig roll i styrningen av kompletteringsbyggandet. Innan planläggningen inleds samlar stadsplaneringscentralen in utgångsdata och ramvillkor för planändringsprojektet, utifrån vilka man bedömer under vilka förutsättningar planläggningsprocessen kan inledas. I början av planläggningsprocessen utarbetas ett program för deltagande och bedömning, som innehåller bland annat var, vad och hur man planerar och hur planens konsekvenser bedöms. Vid större projekt drar stadsplaneringsnämnden upp riktlinjer för planeringens utgångspunkter och mål. Utifrån planerna, utredningarna och responsen på programmet för deltagande och bedömning utarbetas ett planförslag där användningsändamålen för de olika delarna av planeringsområdet och mängden och placeringen av byggandet beskrivs. Stadsplaneringsnämnden beslutar om offentlig framläggning av förslaget, med undantag för små planändringsprojekt där planförslaget kan läggas fram av stadsplaneringsdirektören. Stadsplaneringsnämnden godkänner också andra planer än sådana som har betydande konsekvenser. Stadsstyrelsen godkänner planer till vilka det ingår markanvändningsavtal. Betydande planändringar föreläggs fullmäktige för godkännande.

Stadsplaneringscentralen sammanställer en uppfattning om vad som eftersträvas med kompletteringsbyggande inom olika områden och hurdana konsekvenser områdets tillväxt har för mobiliteten, tjänsterna, invånarnas trivsel och upplevelse av en trygg vardag samt styr och genomför planändringsprojekt på basis av dessa uppgifter. Genom förvaltningsövergripande samarbete säkerställs att målen enligt avtalet om markanvändning, boende och trafik för olika besittningsformer av bostäder uppnås och att det inom områden med planändringar genomförs tillräckligt mångsidig bostadsproduktion med beaktande av det befintliga bostadsbeståndet i området. De förtroendevaldas roll är att i stadsplaneringsnämnden styra planläggningen och i olika beslutande organ ta ställning till hur det planerade kompletteringsbyggandet lämpar sig för byggnadsbeståndet och den omgivande samhällsstrukturen i varje område.

Beslutshistoria

Stadsstyrelsen 29.11.2021 § 432

Förslag Stadsmiljödirektör Isotalo Olli

Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på ledamöterna Aulikki Pentikäinens och Liisa Kivekäs m.fl. motion 26.4.2021 om att utveckla processen för kompletteringsbyggande och konstaterar att motionen är slutbehandlad.

Beslut Stadsstyrelsen:
Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

Beslutshistoria

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom