Fullmäktige
Protokoll 03.06.2024/Paragraf 47

Ordningsnummer 91/02.02.02/2024

Fullmäktige 03.06.2024 § 47

§ 47

 fornamn.efternamn@esbo.fi

 Telefon 09 816 21

Förslag Föredragande

 Stadsstyrelsen

Behandling 

Beslut

Redogörelse 

1. Första delårsrapporten 2024

Invånarantalet fortsätter att öka kraftigt

Enligt förhandsuppgifter från Statistikcentralen ökade folkmängden i Esbo med 1 275 personer under året till utgången av mars. Enligt förhandsuppgifterna var folkmängden 315 428 personer i slutet av mars 2024.

Om befolkningsökningen fortsätter på samma sätt som i början av året, kommer den totala ökningen i år att vara cirka 5 100. Finlands folkökning är fortfarande koncentrerad till huvudstadsregionen, och ökningen i Esbo är kraftig i jämförelse med många stora städer. De senaste åren har folkökningen i Esbo varit exceptionellt stor och årets prognos är i linje med stadens befolkningsprognos på längre sikt.

Arbetslöshetssiffrorna ökar fortfarande

I mars 2024 var andelen arbetslösa av arbetskraften i Esbo 9,3 procent, det vill säga en procentenhet högre än ett år tidigare. Arbetslösheten har ökat sedan föregående år. Arbetslöshetsgraden i hela landet var 10,7 procent i mars.

Fem år tidigare, då coronapandemin inte påverkade sysselsättningsläget, var andelen arbetslösa av arbetskraften i Esbo 7,5 procent.

Obalans i ekonomin - intäkterna underskrids och kostnaderna överskrids

Verksamhetsintäkterna höjs av extern finansiering av vissa projekt och intäkter av markanvändningsavtal, som överskrids med 23 miljoner euro. Dessa ger dock upphov till motsvarande poster i driftsekonomins kostnader och investeringskostnader.

Verksamhetsintäkterna från markförsäljning är mycket osäkra. Den ekonomiska omvärlden har till denna del inte förändrats sedan i fjol, då målet för intäkter från markförsäljning endast nåddes på grund av en enskild stor markaffär. En del av intäkterna från klientavgifterna underskrider budgeten.

Verksamhetskostnaderna kommer att överskridas med nästan 11 miljoner euro. De största utgifterna finns inom sektorn för fostran och lärande och består av kostnader för servicesedeln inom småbarnspedagogiken samt av externt finansierade projekt inom den grundläggande utbildningen. På grund av arbetslöshetssituationen håller också arbetsmarknadsstödet på att överskrida budgeten.

På grund av den ekonomiska obalansen och många risker som är förenade med inflytandet av intäkter ska resultatenheterna fästa särskild uppmärksamhet vid kostnadsutvecklingen och säkerställa att budgeten följs samt söka åtgärder för att minska förväntad överskridning under året.

Den svåra ekonomiska situationen återspeglas i skatteintäkternas utveckling

Skattefinansiering (skatter och statsandelar) har under januari-mars influtit till ett belopp av 403,9 miljoner euro, medan inflödet under motsvarande period förra året var 519,7 miljoner euro. I fjol redovisades en del skatteinkomster enligt den högre skattesatsen från tidigare år, vilket höjde skatteintäkternas nivå. Därför är skatteintäkterna för innevarande år väsentligt mindre än i fjol.

I stadens prognos för skatteintäkter beaktas finansministeriets prognos för skatteintäkter och Kommunförbundets prognos för skatteramen. På grundval av dessa uppgifter och prognoser ser det ut som kommunalskatteintäkterna 2024 kommer att underskrida budgeten med 13 miljoner euro. De preliminära beskattningsuppgifterna för skatteåret 2023 fås i slutet av juni, varefter prognosen för skatteintäkterna preciseras i följande delårsöversikt. Det är dock sannolikt att prognosen för skatteintäkterna måste sänkas.

Samfundsskatten förutspås överskrida budgeten med cirka 4 miljoner euro. De tilläggsförskott för 2023 som redovisades i början av året var större än vad som beräknats. Intäkterna av samfundsskatten väntas minska tydligt under de kommande månaderna.

Undervisnings- och kulturministeriets statsandel har uppdaterats enligt ett beslut i december. Statsandelens belopp minskade med 6 miljoner euro jämfört med budgeten. Ändringen av statsandelen beror på förändringen av elevantalet och de granskningar som retroaktivt gjorts om antalet, samt på att Esbo stads egenandel har ökat inom gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen.

Skattefinansieringen i Esbo är i hög grad beroende av statsandelar. Över 30 procent av skattefinansieringen består av statsandelar som inte utvecklas i samma förhållande som skatteinkomsterna eller som invånarantalet, och således som ordnandet av tjänster.

Finansieringsintäkterna uppskattas överskrida budgeten med 5 miljoner euro. Avkastningen av fonderna har varierat mellan 1,4 procent och 3,2 procent (i marknadsvärde) fram till slutet av april.

Resultatet förutspås utifrån läget i april bli 67,5 miljoner euro, det vill säga 12,9 miljoner mindre än budgeterat. Det bör dock noteras att intäkterna från markanvändningsavtalet på 23 miljoner euro höjer resultatet, vilket på motsvarande sätt höjer investeringskostnaderna. Stadens faktiska och jämförbara resultat ser ut att bli 10 miljoner euro sämre än i budgeten. I resultatet har man ännu inte beaktat de osäkerheter som identifierats i prognoserna för skatteintäkterna eller i markförsäljningsintäkterna.

Investeringarna förutspås bli cirka 356 miljoner euro. Efter avdrag av statens finansieringsandelar är prognosen för nettoinvesteringarna 341 miljoner euro. Marknadsläget för infrastrukturbyggande är bra och möjliggör främjande av projekt. I samband med delårsrapporten föreslås tillägg till anslaget för infrastrukturbyggande. Det förekommer avvikelser och överföringar i enskilda lokalprojekt. I sin helhet förutspås byggandet av lokaler underskrida budgeten med sex miljoner euro.

2. Esbo stads koncernrapport

I Esbo stads koncernrapport granskas uppnåendet av de resultatmål som fullmäktige ställt för koncernsammanslutningarna. Rapporten för januari-mars 2024 innehåller uppgifter om utfallet av målen och ekonomin samt en prognos över utfallet på årsnivå.

Fullmäktige har i budgeten för 2024 uppställt sammanlagt 32 mål för stadens koncernsammanslutningar, av vilka 23 torde uppnås. Det bedöms att ett av resultatmålen inte kommer att uppnås helt och hållet, vilket är kopplat till utvecklingen av Omnias ekonomiska balans och produktivitet. Uppnåendet av sju av resultatmålen är osäkert.

3. Stadens resultatmål 2024

Staden hade ställt 26 resultatmål för hela staden år 2024. För flera av resultatmålen har framstegen ännu inte kunnat bedömas i förhållande till utgångsvärdena, det vill säga rapporteringsuppgifterna i bokslutet. Mätaruppgifterna för många av resultatmålen uppdateras i följande delårsrapport. Mätarna av de funktionella målen är till stor del kopplade till olika slags enkät- och urvalsinformation, från vilken uppgifterna uppdateras en eller två gånger per år. Dessutom har innehållet i de kvalitativa bedömningarna inte förändrats i samband med bokslutet och dessa preciseras på nytt i samband med den andra delårsrapporten.

I detta skede förväntas det att åtta av resultatmålen uppnås. Två resultatmål bedöms delvis uppnås och avvikelser har upptäckts i fråga om två resultatmål.

Avvikelserna har upptäckts i fråga om ökningen av verksamhetsutgifterna, för vilka sektorerna förutspår betydande överskridningar. Dessutom ligger målen i programmet En ekonomiskt hållbar stad kumulativt efter. Den andra avvikelsen hänför sig till ungdomsarbetslösheten, där målbilden är ambitiös med tanke på det nationella sysselsättningsläget. Det har dock skett en liten förbättring inom detta mål jämfört med den senaste mätperioden.

I detta skede bedöms det att flera mål uppnås. Till exempel tillgången på arbetskraft inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen samt hälsan i arbetet har förbättrats något. Också minskningen av växthusgasutsläppen och stärkandet av naturens mångfald framskrider som planerat. Responsen från deltagarna i möten mellan internationella experter och företag har varit utmärkt.

4. Ändringar i budgeten

Stadsstyrelsen kan höja anslaget för privatfinansierade projekt inom huvudgruppen investeringar i fasta konstruktioner och anläggningar (anslagsgrupp), om inkomstbudgeten höjs på motsvarande sätt. Om anslagen för ett projekt inom fasta konstruktioner och anläggningar underskrids, beslutar stadsstyrelsen om användningen av det anslag som blir över. Fullmäktige beslutar om ökning eller minskning av anslaget.

Det föreslås att anslaget för huvudgruppen privatfinansierade projekt (avtalsbyggande) höjs med 22,7 miljoner euro så att projekten kan genomföras snabbare än beräknat bland annat i Kera, Ängskulla, detaljplaneområdet Myntböle, södra Sökö, Finnoberget, Säteribergskanten och Hästkärr. Dessutom finansieras en del av Esbo stadsbana med privata medel, till vilken en del av anslagsökningen riktas. Nya privatfinansierade projekt inleds i Ängskulla (Gräsatorget, Bergstomtevägens del) och i Finno (bland annat Finnobrons gångbana, Jerikostigen, Hannusgränden, Nordvästbrinkens gångbana, iståndsättning av Finnoviken, Djupsundsparken). Inkomsttillägget på 22,7 miljoner euro motsvarar investeringsutgifterna och föreslås läggas till i driftsekonomin för stadsteknik. De avtalsenliga markanvändningsavgifter som influtit till staden intäktsförs från balansräkningen till ett belopp som motsvarar de privatfinansierade investeringarna.

En del av anslaget för inkomstgenererande projekt inom investeringar i fasta konstruktioner och anläggningar förblir oanvänd, eftersom gatuplanerna har överklagats hos förvaltningsdomstolen och en del av investeringarna därför inte kan framskrida. Dessutom blir planerna för vissa projekt, arbetsobjekt och objekt inte färdiga enligt vad som tidigare bedömts. Avsikten är att inom huvudgruppen Strategiska markanvändningsprojekt genomföra en förlängning av Säteriparksvägen i samband med byggandet av Esbo stadsbana. Projektet framskrider snabbare än väntat. Det föreslås att 1,5 miljoner euro överförs från anslaget för inkomstgenererande projekt till Strategiska markanvändningsprojekt, samt ett tillägg på 5,7 miljoner euro till Strategiska markanvändningsprojekt.

Entreprenadavtal för Esbo stadsbana ingicks vid årsskiftet 2023-2024, och själva byggandet inleddes även då. Eftersom byggandet inleddes under år 2024, förblev 4,3 miljoner euro av det anslag som budgeterats för 2023 oanvänt. Olika entreprenörer ansvarar för genomförandet av olika delar av Esbo stadsbana och alla entreprenörer styrs av Trafikledsverket. Entreprenören för Esbo stadsbana mellan Alberga och Kera har föreslagit att byggandet genomförs snabbare än den ursprungliga tidsplanen, och Trafikledsverket har i sin tur förutspått att Esbo stadsbana som helhet tidigareläggs. Det har förutspåtts att den totala tidsmässiga fördelningen för Esbo stadsbana har ökat, men inte de totala kostnaderna. Därmed bör tidsplanen för genomförandet av projektet ses över. För projektet har man ansökt om EU-finansiering från trafikprogrammet Fonden för ett sammanlänkat Europa (Connecting Europe Facility, CEF). Esbo stads andel av projektets EU-stödfinansiering är cirka 25 miljoner euro. Enligt EU-kommissionens preliminära meddelande fattas finansieringsbesluten i juni-juli 2024. Understödsinkomsterna bokförs under samma år som utgifterna. I investeringsanslagen för stadsbanan föreslås ett tillägg på 7,8 miljoner euro och i investeringsinkomsterna ett tillägg på 2,5 miljoner euro.

Avsikten är att inom huvudgruppen Projekt för trafikens funktion och säkerhet genomföra kvalitetscykelvägen Kustbansbanan samtidigt med Esbo stadsbana. Esbo stad, Helsingforsregionens trafik, Närings-, trafik- och miljöcentralen samt Trafikledsverket har avtalat att staten deltar i byggandet av Kustbansbanan med 10 miljoner euro. Sedan budgeten utarbetades har det visat sig att staten betalar sitt bidrag i form av stöd, inte i form av andra investeringsutgifter, och att Esbo stad står för alla projektkostnader. Projektets utgifter och intäkter behandlas därför som brutto. För projektet föreslås en anslagsökning på 6,2 miljoner euro och en intäktshöjning på 2,7 miljoner euro.

Balansenheten Storåkerns projekt, arbetsobjekt och objekten Storhemtstråket, Smedsbergsvägen, sanering av vatten och avlopp i Torsängen samt projekten Kockängen och Lillhemtsparken har framskridit snabbare än beräknat i budgeten. För objekten föreslås en anslagsökning på 1,1 miljoner euro och motsvarande höjning av inkomstbudgeten för inkomsterna av markanvändningsavgifter inom balansenhetens driftsekonomi.

Nämnden för fostran och lärande föreslår att ett tilläggsanslag beviljas för ett tilläggsunderstöd av engångsnatur på högst 125 000 euro till understödsföreningen Espoon kristillisen koulun kannatusyhdistys ry.

Esbo stad har ingått ett avtal med understödsföreningen om ordnande av grundläggande utbildning. Enligt avtalet betalas ersättning enligt antalet elever i Esbo. Understödsföreningen har begärt ett tilläggsunderstöd av engångsnatur på 125 000 euro på grund av det ökande antalet elever.

Med beaktande av understödsföreningens etablerade ställning som anordnare av grundläggande utbildning i Esbo och det faktum att skolans elevantal har ökat exceptionellt samt att det är fråga om ett tilläggsunderstöd av engångsnatur, kan beviljande av tilläggsunderstöd anses motiverat.  I budgeten för 2024 finns inget anslag för utbetalning av det sökta understödet. Det anses inte motiverat att överföra anslag till understödet från andra anslag inom undervisningsväsendet. Utbetalningen av understödet förutsätter ett separat tilläggsanslag.

Beslutshistoria

Stadsstyrelsen 27.5.2024 § 127

Förslag Föredragande

 Stadsdirektör Mäkelä Jukka

Stadsstyrelsen godkänner följande ökningar och överföringar av anslag och inkomstbudgeter:

En ökning av investeringsanslaget för privatfinansierade projekt inom huvudgruppen investeringar i fasta konstruktioner och anläggningar och på motsvarande sätt en höjning av stadsteknikcentralens inkomstbudget med 22,7 miljoner euro.

Inom anslaget för fasta konstruktioner och anläggningar överförs 1,5 miljoner euro från inkomstgenererande projekt till strategiska markanvändningsprojekt.

Dessutom föreslår stadsstyrelsen att fullmäktige

1

antecknar den bifogade första delårsrapporten 2024 för kännedom

2

antecknar den bifogade koncernrapporten för Esbo stad för januari-mars 2024 för kännedom

3

godkänner följande ändringar av anslag och inkomstbudgetar:

investeringar

Fasta konstruktioner och anläggningar, strategiska markanvändningsprojekt i baskommunen ökning av anslaget 5 700 000 euro

Fasta konstruktioner och anläggningar, Esbo stadsbana ökning av anslaget 7 800 000 euro

 ökning av intäkterna av investeringar 2 500 000 euro

Fasta konstruktioner och anläggningar, projekt för trafikens funktion och säkerhet

ökning av anslaget 6 200 000 euro

 ökning av intäkterna av investeringar 2 700 000 euro

Investeringar i fasta konstruktioner och anläggningar vid balansenheten Storåkern

ökning av anslaget 1 100 000 euro

 ökning av inkomstbudgeten för driftsekonomin 1 100 000 euro

Driftsekonomi

Sektorn för fostran och lärande, finsk grundläggande utbildning

 ökning av anslaget 125 000 euro

Beslut

Stadsstyrelsen:

Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

Beslutshistoria

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom