Fullmäktige
Protokoll 09.06.2025/Paragraf 83

Ordningsnummer 96/00.00.01/2025

Fullmäktige 09.06.2025 § 83

§ 83

 fornamn.efternamn@esbo.fi

 Telefon 09 816 21

Förslag Föredragande

 Stadsstyrelsen

Behandling 

Ordföranden föreslog följande ändring av stadsstyrelsens förslag:

44 a Kim Kannussaari 9.6.2025–31.5.2028

44 b Mika-Erik Walls 1.6.2028–31.5.2029

Kajava föreslog följande ändring av stadsstyrelsens förslag, punkt 42): Lauri Ajosmäki i stället för Jacek Flak

Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att eftersom ordförandens och Kajavas samt stadsstyrelsens förslag till andra delar inte rönt motstånd under diskussionen, hade de godkänts enhälligt.

Beslut

Redogörelse 

Enligt 1 § 2 mom. i lagen om nämndemän vid tingsrätterna tillämpas på val av nämndemän och en vald nämndemans rätt att vägra ta emot uppdraget samt på skötseln av uppdraget som nämndeman under behandlingen av besvär och under val vad som föreskrivs om kommunens förtroendevalda i 10 kap. i kommunallagen (410/2015). Enligt 79 § i kommunallagen (410/2015) kvarstår en förtroendevald i sitt uppdrag under den tid för vilken han eller hon har valts och även därefter, tills någon annan har valts till uppdraget.

Behörighetsvillkor för nämndemän och urvalskriterier

Enligt 2 § i lagen om nämndemän vid tingsrätterna ska en nämndeman vara finsk medborgare och bosatt i en kommun som hör till tingsrättens domkrets. Nämndemannen får inte vara försatt i konkurs och hans eller hennes handlingsbehörighet får inte ha begränsats samt han eller hon ska anses lämplig att verka som nämndeman.

Den som inte har fyllt 25 år eller som har fyllt 65 år får inte väljas till nämndeman. Den som innehar en tjänst vid en allmän domstol eller vid Brottspåföljdsmyndigheten eller som i sin tjänst utför utsökningsuppgifter, förundersökning av brott eller tull- eller polisbevakning får inte vara nämndeman, inte heller en åklagare, advokat eller någon annan som yrkesmässigt bedriver advokatverksamhet.

Enligt 3 § (22.2.2019/211) i lagen om nämndemän vid tingsrätterna fastställer Domstolsverket antalet nämndemän vid tingsrätterna. Om flera kommuner ingår i tingsrättens domkrets, fastställer Domstolsverket antalet nämndemän som ska väljas från varje kommun, i första hand i proportion till antalet mantalsskrivna invånare i kommunen. Från varje kommun ska dock väljas minst en nämndeman.

Enligt 4 § i lagen om nämndemän vid tingsrätterna väljer kommunfullmäktige nämndemännen för en period som motsvarar fullmäktiges mandatperiod.

De nämndemän som väljs i kommunen ska så rättvist som möjligt representera kommuninvånarnas ålders-, närings- och könsfördelning samt de språkliga förhållandena i kommunen.

Redogörelse för bindningar

En nämndeman ska innan hen inleder uppdraget och under den tid uppdraget pågår lämna tingsrätten en redogörelse för sina bindningar enligt 11 kap. 12 § i domstolslagen.

Sammansättning vid Västra Nylands tingsrätt

Enligt 3 § i lagen om nämndemän vid tingsrätterna fastställer Domstolsverket antalet nämndemän vid tingsrätterna. Om flera kommuner ingår i tingsrättens domkrets, fastställer Domstolsverket antalet nämndemän som ska väljas från varje kommun, i första hand i proportion till antalet mantalsskrivna invånare i kommunen. Från varje kommun ska dock väljas minst en nämndeman.

Domstolsverket har genom sitt beslut 20.5.2025 (TIV/303/2025) fastställt följande sammansättning vid Västra Nylands tingsrätt (ändring från föregående mandatperiod inom parentes):

Västra Nylands tingsrätt 90 (–14)

Esbo 50 (48)

Hangö 2 (4)

Ingå 2

Högfors 2

Grankulla 2

Kyrkslätt 8 (13)

Lojo 8 (14)

Raseborg 8 (10)

Sjundeå 2

Vichtis 6 (7)

Totalt 90 (104)

Antalet nämndemän i Esbo har således ökat med två.

Domstolsverkets ställningstaganden om nämndemännens ställning:

Domstolsverket vill i sitt beslut fästa fullmäktigegruppernas och nämndemannakandidaternas uppmärksamhet vid vissa ställningstaganden och omständigheter, som då och då har dykt upp vid bedömningen av nämndemannasystemets funktion och trovärdighet.

Riksdagens grundlagsutskott tog vid behandlingen av justitiekanslern i statsrådets berättelse om justitiekanslerns ämbetsåtgärder och iakttagelser rörande lagarnas efterlevnad från år 1994 upp också nämndemannasystemet. Grundlagsutskottet tog i sitt betänkande den 5 juni 1996 (GruB 3/96) ställning till ett flertal omständigheter som gäller nämndemannasystemet. Ställningstagandet är fortfarande aktuellt och det är skäl att bringa det till fullmäktigeförsamlingarnas och nämndemannakandidaternas kännedom.

Grundlagsutskottet konstaterar bland annat följande: ”Vid valet av nämndemän ska nämndemannens domaruppgift betonas. Nämndemannen är inte en förtroendevald i kommunen som verkar med politisk fullmakt. Nämndemannen ska vara oberoende. Fullmäktigegrupperna har därvidlag ett särskilt ansvar. Det samma gäller för att de som väljs till nämndemän ska vara beredda att verka som nämndemän hela perioden. Med beaktande av nämndemannens uppgift och ställning som medlem i domstolen får partierna inte kräva att de som ska väljas till nämndemän avger förbindelser att betala en så kallad partiskatt på sitt sammanträdesarvode.”

Nämndemannauppgiftens natur

Nämndemannens uppdrag kan inte anses vara ett kommunalt förtroendeuppdrag, även om det är fullmäktige som väljer nämndemännen. Enligt grundlagen ska den dömande makten utövas av oberoende domstolar. Nämndemännen har personlig rösträtt, de är ledamöter i domstolen och verkar under domaransvar. Uppdraget är sålunda snarare ett statligt förtroendeuppdrag. Kostnaderna för skötseln av uppdraget (sammanträdesarvode, ersättning för förlorad inkomst och reseersättning) betalas med statliga medel.

Nämndemannauppdraget skiljer sig från medlemskap i kommunala nämnder och vissa andra kommunala förtroendeuppdrag också i det förhållandet att sammanträdena vid domstolarna vanligtvis börjar kl. 9.00 på morgonen och fortsätter tills alla mål som stämts in för sammanträdesdagen har behandlats. Nämndemännen ska därmed vara beredda på att sammanträdet kan pågå hela dagen. I synnerhet när det gäller omfattande brottmål måste nämndemännen vara beredda att vara närvarande flera dagar i rad. För att nämndemännens sammanträdesordning i dessa fall ska kunna fastställas måste tingsrätten och nämndemännen kontakta varandra i så god tid att nämndemännen hinner bereda sig på att delta i sammanträdena.

Om jävighetsfrågor

Numera ägnas mycket uppmärksamhet åt frågor om domstolsledamöternas jäv. Bestämmelserna om jäv har förnyats i en lag som trädde i kraft i september 2001. Lagändringen och ställningstaganden av Europeiska människorättsdomstolen har inneburit att kretsen av jäviga har utvidgats. Enligt en etablerad princip ska domstolen utöver att vara oberoende även ge ett oberoende intryck. Praktiska erfarenheter har visat att frågor om jäv ofta är aktuella i synnerhet då en ledamot i kommunstyrelsen eller i en samkommuns styrelse även är nämndeman.

Enligt Domstolsverkets uppfattning bör fullmäktige förhålla sig återhållsamt till valet av förtroendevalda i kommunen i en betydande ställning och av riksdagsledamöter till nämndemän.

Frågor om valet av nämndemän

Nämndemannens allmänna behörighet för uppgiften

När det gäller valet av nämndemän fäster Domstolsverket uppmärksamhet vid 2 § i lagen om nämndemän vid tingsrätterna i dess helhet. Första momentet lyder: ”En nämndeman ska vara finsk medborgare och bosatt i en kommun inom tingsrättens domkrets. Nämndemannen får inte vara försatt i konkurs, hans eller hennes handlingsbehörighet får inte ha begränsats och han eller hon ska vara att betrakta som lämplig för uppdraget som nämndeman.” Till nämndeman kan därmed inte väljas en person som inte kan anses lämplig för uppdraget. Att bedöma lämpligheten kan vara svårt, men med bestämmelsen har det avsetts att till exempel personer med anteckningar i straffregistret och personer som upprepade gånger har gjort sig skyldiga till smärre brott ska uteslutas från uppdraget som nämndeman. Bedömningen av lämpligheten kräver i allmänhet en helhetsbedömning av kandidaten. Resultatet av bedömningen bör vara slutsatsen att valet av personen inte ruckar på förtroendet för domstolen. Fullmäktigegruppen och fullmäktige har emellertid inte i allmänhet möjlighet att reda ut sådana uppgifter och därför ska ovannämnda behörighetskrav bringas till kandidaternas kännedom. Detta i synnerhet eftersom tingsrätten i allmänhet kontrollerar straffregisteruppgifterna för de som väljs till nämndemän.

Den som inte har fyllt 25 år eller som har fyllt 65 år får inte väljas till nämndeman.

Den som innehar en tjänst vid en allmän domstol eller vid Brottspåföljdsmyndigheten eller som i sin tjänst utför utsökningsuppgifter, förundersökning av brott eller tull- eller polisbevakning får inte vara nämndeman, inte heller en åklagare, advokat eller någon annan som yrkesmässigt bedriver advokatverksamhet. Det kunde öka nämndemannasystemets trovärdighet och medborgarnas förtroende för systemet om det bland nämndemännen även förekom personer som representerar olika etniska grupper.

Befolknings- och språkgrupper

Enligt 4 § 3 mom. i lagen om nämndemän vid tingsrätterna ska de nämndemän som väljs i kommunen så rättvist som möjligt representera kommuninvånarnas ålders-, närings- och könsfördelning samt de språkliga förhållandena i kommunen.

Det kunde öka nämndemannasystemets trovärdighet och medborgarnas förtroende för systemet om det bland nämndemännen även förekom personer som representerar olika etniska grupper.

Krav på språkkunskaper

Det ställs inte särskilda behörighetskrav på nämndemännens språkkunskaper, till skillnad från domarnas. Det är fullmäktiges uppgift att se till att de som väljs till nämndemän har sådana tillräckliga språkkunskaper som krävs för skötseln av uppdraget och det är tingsrättens uppgift att se till sammansättningen av nämndemän vid domstolens sammanträden. I praktiken betonas kraven på språkkunskaper i tingsrätter som är tvåspråkiga. Enligt Domstolsverkets uppfattning ska nämndemännens språkkunskaper ägnas mera uppmärksamhet än hittills.

Beslutshistoria

Stadsstyrelsen 2.6.2025 § 178

Förslag Föredragande

 Stadsdirektör Mykkänen Kai

Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer följande 50 personer till nämndemän i Västra Nylands tingsrätt för mandatperioden 9.6.2025–31.5.2029:

1 Kira Sundström
2 Tuula Palmen
3 Hannu Heikkinen
4 Jaakko Karas
5 Kari Kallonen
6 Katariina Ahvonen
7 Veli Halonen
8 Katariina Sorvanto
9 Maili Paaso Puuska
10 Jaana Arvo
11 Antti Kirkkala
12 Suvi Aherto
13 Johanna Stenros
14 Nina Rissanen
15 Joel Kettula
16 Minna Salo
17 Katri Alén-Niskasaari
18 Paula Hämäläinen
19 Riikka Gustafsson
20 Jetro Sutinen
21 Petra Määttänen
22 Sofia Virtanen
23 Tapio Väänänen
24 Mervi Lampenius
25 Henna Ruusu
26 Jouni Meriluoto
27 Peter Rynin
28 Kaisa Hallikas
29 Anu Helle
30 Ria Özberk
31 Riikka Keskitalo
32 Ann-Mari Sandholm
33 Verneri Nurmela
34 Niko Mourujärvi
35 Jari Granqvist
36 Jonne Hänninen
37 Topi Kytölehto
38 Peetu Luiro
39 Tom Gammals
40 Hanna Gustafsson
41 Johanna Järvinen
42 Jacek Flak
43 Elina Kinnunen
44 Kim Kannussaari
45 Markku Svensk
46 Veronika Pollastrini
47 Terttu Laaksonen
48 Minna Hokkanen
49 Visa Pollari
50 Jari Koivisto

Beslut

Stadsstyrelsen:
Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

Beslutshistoria

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom