Fullmäktige
Protokoll 18.08.2025/Paragraf 105

Ordningsnummer 3657/12.01.02/2024

Fullmäktige 18.08.2025 § 105

§ 105

 fornamn.efternamn@esbo.fi

 Telefon 09 816 21

Förslag Föredragande

 Stadsstyrelsen

Behandling 

Lindholm lämnade understödd av Nores m.fl. följande förslag till hemställan:

Fullmäktige hemställer att man vid uppdateringen av grunderna för elevantagningen inom svensk språkbadsundervisning bättre än för närvarande beaktar tanken om att språkbadet fortsätter från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen. De nya urvalskriterierna ska träda i kraft så fort som möjligt.

Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens förslag hade godkänts enhälligt.

Ordföranden frågade om Lindholms förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt förslaget enhälligt.

Beslut

Redogörelse 

Julia Lindholm och 29 andra ledamöter lämnade 18.11.2024 en motion om ändring av urvalskriterierna för språkbadsundervisning i svenska I motionen konstateras följande om nuläget:

Vid ansökan till årskurs 1 inom språkbadsundervisning i svenska ligger tyngdpunkterna i urvalsprovet inte i linje med poängsättningen till tvåspråkig undervisning (finska-engelska). I urvalsprovet kan den som ansöker få 0–45 poäng i provavsnittet som gäller finska och endast 0–15 poäng i avsnittet i svenska. I tvåspråkig undervisning är poängsättningen 0–45 poäng i avsnittet i finska och 0–30 poäng i avsnittet i engelska. Om urvalsprovet lägger en större vikt på provavsnittet i svenska säkerställer man att de som valts till språkbadsundervisningen har de färdigheter de behöver för att delta i undervisningen. I årskurs ett sker ungefär 90 procent av undervisningen på svenska. Samtidigt skulle inträdeskraven till språkbadsundervisning bättre motsvara inträdeskraven för annan intensifierad undervisning.

Esbo har inget koordinerat språkbadsprogram eller en språkbadsstig, vilket är fallet i många andra städer. Till exempel i Helsingfors rekommenderas det att språkbadet inleds senast i början av förskoleundervisningsåret. Språkbadet fortsätter från småbarnspedagogik till förskoleundervisning och därefter under hela den grundläggande utbildningen fram till slutet av årskurs 9. I urvalskriterierna för årskurs ett inom den svenska språkbadsundervisningen beaktas inte alls deltagande i språkbad under småbarnspedagogiken eller förskoleundervisningen. Till exempel i urvalskriterierna för montessoriundervisning tar man hänsyn till att barnet tagit del av montessoripedagogik i småbarnspedagogiken, och i den tidsbegränsade undervisningen på engelska tar man hänsyn till hur länge barnet studerat på engelska. Genom att ändra urvalskriterierna för den svenska språkbadsundervisningen så att deltagande i språkbad inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen beaktas genom poängsättning, närmar man sig tanken på lärostigar. Det skulle innebära att allt fler barn kan gå i språkbad från småbarnspedagogik till grundläggande utbildning. Med den här poängsättningen är det dock fortfarande möjligt för barn att börja i språkbadsundervisning i årskurs ett.

I grunderna för elevantagning till den svenska språkbadsundervisningen beaktas inte syskonprincipen, till skillnad från tvåspråkig undervisning (finska-engelska). Urvalskriterierna borde för syskonprincipens del ändras så att de motsvarar kriterierna inom tvåspråkig undervisning.

I motionen föreslås det att grunderna för elevantagning till årskurs 1 inom svensk språkbadsundervisning ändras enligt följande:

1. Tyngdpunkterna i urvalsprovet ändras så att de motsvarar dem i urvalsprovet till tvåspråkig undervisning (finska-engelska). I fortsättningen är det maximala poängtalet för provet 75 poäng och poängsättningen för avsnitten är följande:

-          Prov som kartlägger färdigheter i finska 0–45 poäng

-          Prov som kartlägger grundbegreppen och språkkunskaperna i svenska 0–30 poäng.

2. Utöver urvalsprovet beaktas i elevantagningen deltagande i språkbad under småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen, så att principen om en språkbadsstig bättre förverkligas. Barnet som söker till språkbadet när hen börjar i årskurs ett kan i fortsättningen få 0–5 poäng om hen deltagit i språkbad under småbarnspedagogiken eller förskoleundervisningen enligt följande:

-          Språkbad inom småbarnspedagogik i åldern 3–5 år: 1 poäng per år (högst 3 poäng)

-          Språkbad inom förskoleundervisningen: 2 poäng.

3. De antagna väljs ut enligt det totala poängtalet (0–80 poäng). Om det totala poängtalet för fler sökande är de samma, avgörs den inbördes ordningen mellan dem av syskonprincipen, på samma sätt som vid elevantagningen till tvåspråkig undervisning (finska-engelska). De nya urvalskriterierna träder i kraft vid elevantagningen för läsåret 2025–2026.

Svensk språkbadsundervisning i Esbo

Svensk språkbadsundervisning erbjuds som en tjänst på stadsnivå i Esbovikens, Mattby-Olars och Hagalunds storområden. I Mellersta Esbo, Norra Esbo och Alberga erbjuds ingen svensk språkbadsundervisning. De enheter som tillhandahåller undervisningen och det maximala antalet barn som väljs till undervisningen framgår av tabell 1 i tilläggsmaterialet.

Behovet av platser inom språkbadsundervisning samt de lokaler och resurser som står till förfogande för de enheter och skolor som erbjuder undervisningen granskas årligen i samarbete mellan resultatenheter och de enheter som erbjuder förskoleundervisning. I kartläggnings- och planeringsskedet försöker man se till att det finns tillräckligt många platser.

Bland barnen i småbarnspedagogikåldern är de flesta som söker till språkbad 3–4 år gamla. De sökande är både nya barn som söker till språkbad och barn som redan deltar i språkbad, men vill byta till en annan enhet. Sökande har i praktiken inte blivit valda endast i situationer där den enhet som de söker till inte har plats och vårdnadshavarna inte har varit intresserade av plats i en annan enhet som erbjuder språkbad.

Antalet barn som söker från förskoleundervisning till grundläggande utbildning och från årskurs sex till årskurs 7 har minskat under de senaste åren. Det finns inga uppgifter om orsaken till det minskade antalet sökande, men detta kan delvis förklaras av ekonomiska orsaker och/eller av att de skolor som erbjuder undervisning ligger i södra Esbo och således för många familjer inte på ett rimligt avstånd. När det gäller elever som övergår till årskurs 7 kan orsaken vara en önskan att avstå från språkbadsundervisningen och söka till närskolan eller en önskan att söka till annan intensifierad undervisning (musik, idrott, bildkonst, framställningskonst, informationsteknik osv.) som erbjuds i Esbo. Under flera år har det hänt att enskilda sökande inte blivit valda bland annat för att de inte har deltagit i det urvalsprov som ligger till grund för elevantagningen, för att elevplatserna har gått till sökande som uppnått högre helhetspoäng eller för att den sökande inte har meddelat att hen önskar söka till alla skolor som erbjuder språkbadsundervisning. Av de nya skoleleverna som ansökt inom utsatt tid läsåren 2023–2024, 2022–2023 och 2021–2022 har alla blivit valda. Av dem som sökt till årskurs 7 har elever inte blivit antagna endast i situationer där de inte har gått i språkbadsundervisning eller inte har sökt till båda skolorna som erbjuder språkbadsundervisning i årskurs 7–9.

Skolstigen

Esbo har inga på förhand fastställda skolstigar från förskoleundervisning till grundläggande utbildning – oberoende av om det är fråga om ansökan till närskola eller till intensifierad undervisning. Det innebär att den nya skolelevens förskoleenhet inte definierar den framtida närskolan eller att eleven får en plats för intensifierad undervisning i en viss skola. Förskoleenheten ger inte heller en elev företräde framför andra nya skolelever.

En på förhand fastställd skolstig för svensk språkbadsundervisning från förskoleundervisning till grundläggande utbildning har senast dryftats i fullmäktige i samband med en motion 12.12.2022. (Se nämnden för fostran och lärande 29.3.2023 § 57, stadsstyrelsen 17.4.2023 § 118, fullmäktige 12.6.2023 § 76). Såsom det framgår av utlåtandet om motionen anser resultatenheten för finsk grundläggande utbildning och de skolor som erbjuder språkbad att det inte är motiverat att de barn som studerar i språkbad har en på förhand fastställd skolstig. Motiveringen var och är fortfarande den följande:

Beslut om de undervisningsgrupper som ska inrättas inom den svenska språkbadsundervisningen samt om minimiantalet och maximiantalet elev som antas till undervisningen fattas årligen av nämnden. Elevantagningen sker inom ramen för dessa i enlighet med de gällande grunderna för elevantagningen. Trots att antalet skolor som erbjuder språkbadsundervisning och antalet elever som väljs till dem har hållits på en relativt oförändrad nivå från år till år, måste man årligen kunna bedöma hur lokalerna och resurserna i skolorna räcker till, samtidigt som man måste ta hänsyn till elevupptagningsområdets behov som helhet, till exempel med tanke på de elever som behöver en närskola.

Den grundläggande utbildningen är mer krävande än förskoleundervisningen. När barnen övergår från förskoleundervisning till grundläggande utbildning övergår lärområdena till läroämnen. Skolan som social miljö är också annorlunda än daghemmet, eftersom barnet inom den grundläggande utbildningen måste klara sig rätt så självständigt vid övergångar, med uppgifter och i sociala situationer, fungera i en större grupp än förr utgående från de vanligaste anvisningarna, möta nya situationer och stå ut med den osäkerhet som uppstår i samband med dem. Trots att man på skolnivå kan påverka hur den grundläggande utbildningen genomförs genom pedagogiska lösningar och lärarens handledning, är det ändamålsenligt att utreda om de barn som söker till språkbad har förutsättningar för studierna. Det är inte exceptionellt att ett urvalsprov används för detta ändamål, utan det har konstaterats vara bra på riksnivå och bemöter alla sökande lika. Med det nuvarande urvalsprovet är det möjligt att utreda hur väl barnen som söker till språkbad behärskar vanliga och bekanta begrepp, hur de förstår anvisningar och hur de kan agera utifrån dem.

Vid övergången från de lägre årskurserna till årskurs 7 har det observerats att alla elever som deltar i språkbad i årskurs 6 inte vill fortsätta i språkbad i årskurs 7, utan söker till andra intensifierade undervisningsalternativ som erbjuds i Esbo eller till närskolan. Till följd av en på förhand fastställd språkbadstig kan undervisningsgruppen i en enskild skola bli oskäligt liten till elevantalet. Det innebär att genomförandet av undervisningen skulle vara krävande med tanke på skolans resurser och de lokaler som skolan förfogar över skulle vara i oändamålsenligt bruk.

Språkbad i andra kommuner i huvudstadsregionen

Esbo kan på samma sätt som andra kommuner besluta i vilken omfattning staden ordnar intensifierad undervisning och hur eleverna väljs till den i kommunen. Eftersom kommunernas lokalresurser, personalresurser och andra resurser samt behov varierar, är det klart att det finns skillnader mellan kommunerna.

I tabell 2 i tilläggsmaterialet finns en jämförelse mellan kommunerna i huvudstadsregionen.

Grunderna för elevantagning till andra undervisningsformer i Esbo

Tvåspråkig undervisning (finska-engelska), engelsk undervisning, svensk språkbadsundervisning och montessoriundervisning är undervisningsformer till vilka man kan söka separat med stöd av 28 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning (det vill säga de ordnas i andra än närskolor). De ovan nämnda är separata undervisningsformer, vilket innebär att det för varje undervisningsform finns skilda urvalskriterier som nämnden beslutar om. Därför är det också uppenbart att urvalskriterierna och urvalsförfarandena skiljer sig åt.

I tabell 3 i tilläggsmaterialet visas grunderna för elevantagning till de ovannämnda undervisningsformerna och de viktigaste skillnaderna mellan dem. Av tabellen framgår att grunden för elevantagningen till engelsk undervisning, tvåspråkig undervisning (finska-engelska) och svensk språkbadsundervisning är ett urvalsprov som är separat för varje undervisningsform. Syftet med urvalsproven är att utreda de sökandes förutsättningar att studera i den undervisning som de söker till. De som söker till engelsk och tvåspråkig undervisning (finska-engelska) ska i varje del av urvalsprovet och i totalpoängen i urvalsprovet uppnå på förhand fastställda lägsta godkända poäng för att bli godkända i urvalsprovet. Alla sökande blir inte godkända i urvalsprovet, vilket innebär att alla elevplatser i en undervisningsform inte besätts. De som söker till svensk språkbadsundervisning förutsätts inte uppnå några på förhand fastställda lägsta godkända poäng, utan alla elevplatser tillsätts i ordning enligt det totala poängantalet i urvalsprovet.

Av ovannämnda undervisningsformer kan sökandens bakgrund beaktas endast vid valet till en elevplats för tidsbegränsad undervisning på engelska. Detta gäller barn som tillfälligt flyttar från utlandet till Finland och Esbo, och som har studerat på engelska omedelbart före ansökan, och som inte har förutsättningar att eller på grund av tillfälligt boende inte behöver studera på finska. Det är också värt att notera att det över huvud taget finns elevplatser för viss tid endast i engelsk undervisning.

Eleverna väljs till montessoriundervisning i prioritetsordning. Det är inte motiverat att använda urvalsprov vid elevantagningen, eftersom det i montessoriundervisningen inte är fråga om intensifierad undervisning på samma sätt som med engelsk undervisning, tvåspråkig undervisning (finska-engelska) eller svensk språkbadsundervisning. Det handlar i stället om sådan undervisning som avses i 6 § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning och som följer ett särskilt system för världsåskådning eller pedagogik, det vill säga montessoripedagogik. Ansökan sker på samma sätt som till intensifierad undervisning med stöd av 28 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning.

De observationer som i motionen framförs om skillnaderna i elevantagningsgrunderna är förståeliga. Eftersom det är fråga om olika undervisningsformer är det uppenbart att kriterierna och förfarandena för elevantagningen skiljer sig. Grunderna för elevantagning behöver inte vara likadana, och det vore inte heller ändamålsenligt. Till exempel över 10 procent av dem som valts till svensk språkbadsundervisning för läsåret 2024–2025 hade inte blivit valda, om antagningsgrunderna hade varit de samma som för tvåspråkig undervisning (finska-engelska), det vill säga om det hade krävts att barnen skulle uppnå det lägsta godkända poängantal som anges i varje del av urvalsprovet.

Förslag till ändring av grunderna för elevantagning

1. Ändring av tyngdpunkten i avsnitten i urvalsprovet för svensk språkbadsundervisning

I motionen föreslås det att tyngdpunkten i provet för val till svensk språkbadsundervisning ändras så att den motsvarar tyngdpunkten i provet för val till tvåspråkig undervisning (finska-engelska). Enligt förslaget ska det maximala antalet poäng i provet i fortsättningen vara 75, och poängsättningen för provavsnitten ska vara följande:

-          Provet som kartlägger kunskaper i finska 0–45 poäng

-          Provet som kartlägger grundbegreppen och språkkunskaperna i svenska 0–30 poäng.

Med anledning av förslaget kan följande konstateras:

Direktionerna, personalen och elevkårerna vid skolorna Päivänkehrän koulu, Soukan koulu och Westendinpuiston koulu, som erbjuder språkbad, har före beslut om de nuvarande urvalsgrunderna haft möjlighet att uttala sig om de förslagna grunderna och de har ombetts att lämna in förslag om hur provavsnitten kunde poängsättas. Skolornas direktioner har i sina utlåtanden konstaterat att det svenska provavsnittets andel av urvalsprovet som ligger till grund för elevantagningen inte ska vara för stor och att det inte ska inverka på möjligheten att bli vald för sökande som får goda eller berömvärda färdigheter i provet som mäter de språkliga färdigheterna. Också en del elevkårer har i sina utlåtanden konstaterat att svenskans andel av urvalsprovet inte får vara för stor. Lärarkårerna vid Päivänkehrän koulu och Soukan koulu föreslog i sina utlåtanden att provavsnittet som kartlägger de språkliga färdigheterna i finska ska ge 0–45 poäng och det svenska avsnittet 0–15 poäng. Lärarkåren vid Westendinpuiston koulu föreslog att provavsnittet som kartlägger de språkliga färdigheterna i finska ska ge 0–45 poäng och det svenska avsnittet 0–10 poäng.

Utbildnings- och dagvårdsnämnden beslutade 28.10.2020 § 185 om grunderna för elevantagning och om poängen för provavsnitten i urvalsprovet. När poängsättningen fastställdes beaktades förslagen från skolorna där det ordnas språkbad samt att skolorna har varit negativt inställda till att provavsnittet i svenska ska ha en alltför stor betydelse.

Hur väl de gällande grunderna för elevantagningen fungerar har bedömts och de utvärderas regelbundet utifrån responsen från skolor och vårdnadshavare. Grunderna för elevantagning upplevs för närvarande vara fungerande.

2. Bakgrundspoäng

I motionen föreslås att man vid elevantagningen utöver urvalsprovet ska beakta de sökandes deltagande i språkbad inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning, så att tanken om en språkbadsstig ska förverkligas bättre. Den som söker till språkbadsundervisning i årskurs 1 skulle i fortsättningen få 0–5 poäng av bakgrunden enligt följande:

-          Språkbad inom småbarnspedagogik i åldern 3–5 år: 1 poäng per år (högst 3 poäng)

-          Språkbad inom förskoleundervisningen: 2 poäng.

Med anledning av förslaget kan följande konstateras:

Fram till början av år 2017 krävdes det att de som sökte till den svenska språkbadsundervisningen i årskurs ett hade en bakgrund på ett språkbadsdaghem eller någon annan bakgrund med anknytning till svenska språket. (Se finska dagvårds- och utbildningsnämnden 23.9.2010 § 6). Man beslutade dock att slopa poängsättningen av de sökandes bakgrund och elevantagning på basis av bakgrundspoäng, eftersom språkbadsundervisning inte ansågs vara tillgänglig för alla bland annat av följande orsaker:

-          Språkbadsundervisning ordnades huvudsakligen på privata daghem, varvid alla av kostnadsskäl inte hade möjlighet att söka sig till undervisningen. Kundavgifterna inom den privata småbarnspedagogiken är högre än inom den kommunala småbarnspedagogiken. Daghemmen låg också i ett relativt litet område i Esbos södra delar, vilket gjorde att logistiska orsaker påverkade barnens möjlighet att ansöka till språkbad.

-          Nya skolelever hade inte möjlighet att senare söka till språkbad om vårdnadshavaren inte i ett tillräckligt tidigt skede planerade barnets skolstig.

-          Det konstaterades finnas stora utmaningar med att poängsätta de sökandes bakgrund. Även om skolorna poängsatte sökandena enligt samma på förhand fastställda kriterier, grundade sig poängsättningen trots detta på en subjektiv tolkning som gjordes av varje skola och ledde till tolkningsskillnader mellan skolorna.

Grunderna för elevantagning till svensk språkbadsundervisning ändrades 1.1.2017 så att grunden för elevantagning utgörs av ett urvalsprov och att man som urvalsprov använder ett prov som mäter färdigheterna i finska. (Se utbildnings- och dagvårdsnämnden 28.9.2016 § 148). Grunderna för elevantagning ändrades senare så att det urvalsprov som ligger till grund för elevantagning utöver provavsnittet som mäter färdigheter i finska också består av ett provavsnitt som kartlägger grundbegreppen och språkkunskaperna i svenska. (Se utbildnings- och dagvårdsnämnden 28.10.2020 § 185). Det nya provavsnittet utarbetades utifrån ett provavsnitt som mäter motsvarande kunskaper i engelska inom tvåspråkig undervisning (finska-engelska), så det passade svensk språkbadsundervisning. Provavsnittet ansågs stöda möjligheterna för barn som gått i språkbad i daghem och förskola att fortsätta språkbadsstigen och göra det möjligt för sökande utan språkbadsbakgrund att bli valda.

Språkbadsundervisning ordnas fortfarande delvis på daghem till vilka alla inte har möjlighet att söka sig av kostnads- eller logistikskäl. Om beaktandet av de sökandes bakgrund och en bestämning av bakgrundsrelaterade poäng återinförs, innebär detta att språkbadsundervisningen inte längre är tillgänglig för alla. På grund av det begränsade antalet platser inom språkbadsundervisningen skulle vårdnadshavarna vara tvungna att planera sitt barns skolstig i ett tidigt skede. Eftersom sökandenas verkliga förutsättningar att studera i språkbadsundervisning inte kan utredas med hjälp av bakgrundspoäng, skulle återinförandet av bakgrundspoäng i praktiken bara säkerställa att barn som gått i språkbadsdaghem har förtur jämfört med andra, samt att de som har den bästa bakgrunden blir valda. Samtidigt försämras möjligheterna för dem som saknar språkbadsbakgrund att bli valda.

I motionen har det föreslagits ändringar genom vilka elevantagningen till svensk språkbadsundervisning och tvåspråkig undervisning ska vara så lika som möjligt. Återinförandet av bakgrundspoäng strider mot motionen, eftersom man i tvåspråkig undervisning (finska-engelska) har slopat kravet på bakgrund och poängsättningen av sökandenas bakgrund på samma sätt som i den svenska språkbadsundervisningen 1.1.2017. Resultatenheten för finsk grundläggande utbildning kommer dock under hösten 2025 att på nytt tillsammans med de skolor som erbjuder språkbadsundervisning utreda möjligheten att ändra antagningsgrunderna för svensk språkbadsundervisning på det sätt som föreslås i motionen.

3. Syskonprincipen

I motionen föreslås det att de sökande i fortsättningen väljs till språkbadsundervisningen i den ordning som följer av de sökandes totala poängtal (0–80 poäng; urvalsprov 0–75, bakgrund 0–5). Om det totala poängtal för fler sökande är de samma, avgörs den inbördes ordningen mellan dem av syskonprincipen, på samma sätt som vid elevantagningen till tvåspråkig undervisning (finska-engelska). De nya urvalskriterierna skulle träda i kraft i vid elevantagningen för läsåret 2025–2026.

Med anledning av förslaget kan följande konstateras:

Direktionerna, personalen och elevkårerna vid skolorna Päivänkehrän koulu, Soukan koulu och Westendinpuiston koulu, som erbjuder språkbadsundervisning, har före beslut om de nuvarande urvalsgrunderna haft möjlighet att uttala sig om förslaget, inklusive hur man löser situationer om flera sökande har samma poängtal. Skolorna understödde en metod där valet mellan sökande som fått samma poängtal grundar sig på antalet poäng i provavsnittet som mäter färdigheterna i finska.

Utbildnings- och dagvårdsnämnden beslutade 28.10.2020 § 185 att den inbördes ordningen mellan sökande som sammanlagt har lika många poäng avgörs av poängtalet i det prov som kartlägger färdigheterna i finska. Om poängtalet för provet som kartlägger kunskaper i finska också är detsamma, avgörs den inbördes ordningen mellan sökandena genom lottning.

Införandet av en syskonprincip i urvalsgrunderna på det sätt som föreslås i motionen kan dryftas i samarbete mellan resultatenheten för finsk grundläggande utbildning och de skolor som erbjuder språkbad. Om det på basis av detta anses ändamålsenligt att ändra grunderna för elevantagning, bereds ändringen för beslut i nämnden så att vårdnadshavarna kan informeras om de nya grunderna för elevantagning på behörigt sätt och på det sätt som förutsätts i 28 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning innan ansökan för följande läsår inleds. Detta innebär att grunderna för elevantagning kan föreslås bli ändrade tidigast 1.1.2026, och de nya grunderna för elevantagning kan då tillämpas vid elevantagningen för läsåret 2026–2027.

Beslutshistoria

Nämnden för fostran och lärande 4.6.2025 § 130

Förslag Föredragande

 Direktören för sektorn för fostran och lärande Merja Narvo-Akkola

Nämnden för fostran och lärande ger ett utlåtande enligt redogörelsen som svar på Julia Lindholms och 29 andra fullmäktigeledamöters motion 16.9.2024 om ändring av urvalskriterierna för språkbadsundervisning i svenska.

Behandling 

Vanhanen lämnade understödd av Räf, Walls och Kurri följande tilläggsförslag:

”Nämnden förutsätter att de nya grunderna för elevantagning inom språkbadsundervisningen föreläggs nämnden senast före utgången av oktober, så att nämnden hinner behandla helheten före elevantagningen. Utgångspunkten för beredningen är att förbättra förutsättningarna för barn att fortsätta med språkbadet från småbarnspedagogiken ända till slutet av den grundläggande utbildningen samt att göra språkbadsundervisningen mer attraktiv och tillgänglig bland annat genom att ta i bruk bakgrundspoäng för elevantagningen och en syskonprincip samt genom att öka antalet platser i språkbadsundervisningen.”

Efter avslutad diskussion frågade ordförande Räf om Vanhanens tilläggsförslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det godkänts enhälligt.

Beslut

Nämnden för fostran och lärande gav ett utlåtande enligt redogörelsen som svar på Julia Lindholms och 29 andra ledamöters motion 16.9.2024 om ändring av urvalskriterierna för språkbadsundervisning i svenska.

Nämnden förutsatte dessutom att de nya grunderna för elevantagning inom språkbadsundervisningen föreläggs nämnden senast före utgången av oktober, så att nämnden hinner behandla helheten före elevantagningen. Utgångspunkten för beredningen är att förbättra förutsättningarna för barn att fortsätta med språkbadet från småbarnspedagogiken ända till slutet av den grundläggande utbildningen samt att göra språkbadsundervisningen mer attraktiv och tillgänglig bland annat genom att ta i bruk bakgrundspoäng för elevantagningen och en syskonprincip samt genom att öka antalet platser i språkbadsundervisningen.

Nämnden för fostran och lärande 7.5.2025 § 81

Förslag Föredragande

 Direktören för sektorn för fostran och lärande Merja Narvo-Akkola

Nämnden för fostran och lärande ger ett utlåtande enligt redogörelsen som svar på Julia Lindholms och 29 andra ledamöters motion 16.9.2024 om ändring av urvalskriterierna för språkbadsundervisning i svenska.

Behandling 

Vanhanen lämnade understödd av Räf, Kurri, Walls, Ahlefelt och Saikkonen följande remissförslag:

”Nämnden beslutar att remittera utlåtandet till motionen för ny beredning så att svaret lyfter fram viljan att urvalsprovet kvarstår, men urvalskriterierna och poängsättningen av urvalsprovet ändras så att deltagandet i språkbad inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning i fortsättningen beaktas som en del av urvalskriterierna. Utgångspunkten för urvalsgrunderna för språkbadsundervisning ska vara att skolstigen är enhetlig och förutsägbar. I fortsättningen ska ett tillräckligt antal elever inom språkbadsundervisningen garanteras också i årskurs 7–9, eftersom antalet platser inom språkbadsundervisningen nu minskar när eleverna övergår till högstadiet. Fullmäktige förutsatte i den godkända budgeten för år 2025 att sektorn för fostran och lärande utreder möjligheten att ändra på elevantagningen till svensk språkbadsundervisning, vilket tydligt beskriver fullmäktiges vilja i frågan. I utlåtandet bör man också beakta de synpunkter bland föräldraföreningarna inom språkbadsundervisningen som nu ignorerats i svaret. I utlåtandet bör man dessutom i första hand hänvisa till aktuella uppgifter och synpunkter med hänsyn till de otaliga motioner, frågor och hemställningar som lämnats under denna fullmäktigeperiod.”

Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att nämnden måste rösta om återremissen. Vid omröstningen röstade 10 ledamöter för återremiss, 2 ledamöter emot återremiss och 1 röstade tomt. Röstningslistan bifogas till protokollet.

Ordföranden konstaterade att nämnden för fostran och lärande beslutat återremittera ärendet för ny beredning med rösterna 10 mot 2 och 1 tom.

Beslut

Nämnden för fostran och lärande:

Nämnden beslutade att återremittera ärendet för ny beredning.

Beslutshistoria

Stadsstyrelsen 16.6.2025 § 207

Förslag Föredragande

 Direktören för sektorn för fostran och lärande Merja Narvo-Akkola

Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på ledamot Julia Lindholms m.fl. motion 16.9.2024 om ändring av urvalskriterierna för språkbadsundervisning i svenska samt konstaterar att motionen är slutbehandlad.

Behandling 

Beslut

Stadsstyrelsen:
Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

Beslutshistoria

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom