RSS
Sökning
RSS-länk
Mötesärende:https://espoo-sv.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30
Sökning
Fullmäktige
Protokoll 20.04.2026/Paragraf 63
| Föregående ärende | Följande ärende |
Ordningsnummer 3639/00.01.02/2025
Fullmäktige 20.04.2026 § 63
§ 63
Motion om att trygga ställningen för rådet för personer med funktionsnedsättning på motsvarande sätt som ungdomsfullmäktige
Beredning och upplysningar: |
Ikäheimonen Taru |
|
fornamn.efternamn@esbo.fi
Telefon 09 816 21
Förslag Föredragande
Stadsstyrelsen
Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Mika-Erik Walls m.fl. motion 15.9.2025 om att trygga ställningen för rådet för personer med funktionsnedsättning på motsvarande sätt som ungdomsfullmäktige och konstaterar att motionen är slutbehandlad.
Behandling
Walls föreslog understödd av Saarentaus m.fl. att ärendet återremitteras med följande motivering:
Ärendet återremitteras till ny beredning så att stadsstyrelsen bereder ett konkret förslag till fullmäktige om närvaro- och yttranderätt på fullmäktiges sammanträden för ordföranden för rådet för personer med funktionsnedsättning eller, vid förhinder, vice ordföranden.
Ordföranden konstaterade att det hade lämnats ett understött förslag till återremiss och att de följande inläggen därför ska gälla remissförslaget.
Efter avslutad diskussion om återremiss konstaterade ordföranden att det krävs omröstning.
Ordföranden föreslog att de som understöder förslaget om återremiss röstar ”ja” och de som motsätter sig förslaget röstar ”nej”.
Fullmäktige godkände ordförandens förslag till röstningsordning.
Fullmäktige förkastade remissförslaget med 18 röster mot 55 och 2 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet.
Ordföranden konstaterade att behandlingen av ärendet fortsätter.
Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens förslag hade godkänts enhälligt.
Beslut
Fullmäktige:
Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt.
Saarentaus, Walls, Rodriquez och Salovaara reserverade sig mot beslutet till den del ärendet inte återremitterades till ny beredning.
Salovaras avvikande mening:
I svaret på motionen konstateras följande:
Representanterna för rådet för personer med funktionsnedsättning och äldrerådet har möjlighet att påverka kommunens beslutsfattande genom att bli valda till ledamöter genom val.
Även om så är fallet i teorin har personer med funktionsnedsättning i praktiken inte samma möjligheter att kandidera och bli valda som personer utan funktionsnedsättning. Detta beror på många faktorer, från socioekonomisk ställning till praktiska utmaningar i vardagen.
I en enkät om delaktighet och välbefinnande som genomfördes 2026 var upplevelsen av delaktighet hos personer med funktionsnedsättning klart svagare än hos andra i Esbo.
Delaktighetsindikatorn i hela Esbo:
– personer som inte hör till en minoritet 78,2
– alla som hör till en minoritet 71,2
– personer med funktionsnedsättning 59,1
Representation i förtroendeorganen råder inte i sig bot på den klart svagare upplevelsen av delaktighet än andra grupper, men det är ett konkret sätt att öka delaktigheten och framför allt öka förståelsen för beslutens konsekvenser för personer med funktionsnedsättning.
I svaret konstateras också följande:
Rådet för personer med funktionsnedsättning har som påverkansorgan en viktig roll när det gäller att främja och tala för frågor som gäller personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. ... Esbo stad anser att det är ytterst viktigt att trygga en tillräcklig tillgång till information och användning av de påverkansmetoder som står till buds samt att hörandet sker i rätt tid. –-
Utifrån den respons jag fått finns det i praktiken mycket att förbättra. Utlåtanden begärs ofta sent, om alls. Fullmäktige informeras inte samlat om de initiativ som rådet har tagit. Det saknas ett forum för dialog. Nu verkar rådet för personer med funktionsnedsättning fungera ganska frikopplat från allt annat beslutsfattande, och därför hörs inte deras och deras anhörigas röst på det sätt man tänkt sig.
För att förbättra deras upplevelse av delaktighet måste man förstå varifrån upplevelsen av bristande delaktighet kommer och hurdana beslut som skulle öka upplevelsen av delaktighet för personer med funktionsnedsättning.
Minimum vore att rådet för personer med funktionsnedsättning hade närvaro- och yttranderätt på fullmäktiges sammanträden, liksom ungdomsfullmäktige .
Jag är medveten om att detta kräver en ändring av förvaltningsstadgan, men jag anser att det är viktigt att detta alternativ ens övervägs på allvar. I svaret på motionen kunde också öppet ha framförts att nästa gång förvaltningsstadgan ändras, kunde också denna fråga behandlas, utan att man i svaret skulle behövt ta ställning till om frågan framskrider.
Att främja delaktighet bland personer med funktionsnedsättning kräver aktiva åtgärder på alla nivåer.
Avvikande mening av Elina Rodrigues, Elina Saarentaus och Mika-Erik Walls:
Vi reserverar oss mot beslutet som gäller representation för rådet för personer med funktionsnedsättning i Esbo stadsfullmäktige.
Vi anser att beredningen av ärendet inte svarade mot det väsentliga innehållet i motionen. I motionen föreslogs en tydlig och avgränsad åtgärd: att ordföranden för rådet för personer med funktionsnedsättning eller, vid förhinder för ordföranden, vice ordföranden ska ha närvaro- och yttranderätt på fullmäktiges sammanträden. I beredningen granskades detta dock inte som en konkret fråga i anslutning till förvaltningsstadgan och det lades inte fram något genomförbart alternativ för fullmäktige för bedömning.
Vi tycker också att det är problematiskt att svaret betonar ungdomsfullmäktiges ställning och bygger upp en jämförelse som inte är ändamålsenlig i detta ärende. Organisationsrepresentanterna i rådet för personer med funktionsnedsättning är inte politiska aktörer, utan de representerar ett brett fält av organisationer för patienter och för personer med funktionsnedsättning och de hämtar sådan erfarenhetsbaserad sakkunskap till beslutsfattandet som inte kan uppnås genom val.
Det är inte fråga om att ställa organen mot varandra, utan om förverkligande av jämlika möjligheter att delta och påverka.
Vi betonar att den föreslagna ändringen hade varit administrativt begränsad och genomförbar genom en ändring av förvaltningsstadgan. I flera kommuner och välfärdsområden har man redan motsvarande praxis.
Vi anser att beslutet att inte främja frågan inte i tillräcklig utsträckning beaktar delaktighet och möjligheten för personer med funktionsnedsättning att göra sin röst hörd i det beslutsfattande som gäller dem. Av en stad som Esbo måste man förutsätta en aktiv roll och föregångarskap.
Stärkandet av delaktigheten för personer med funktionsnedsättning kan inte förbli på det principiella planet, utan det ska ta sig uttryck som konkreta möjligheter att göra sin röst hörd i olika skeden av beslutsfattandet, inklusive i stadsfullmäktige.
Redogörelse
Mika-Erik Walls och 23 andra ledamöter lämnade 16.9.2025 en motion där de föreslår att rådet för personer med funktionsnedsättning ska vara representerat i Esbo stadsfullmäktige.
I motionen lyfts det fram att rådet för personer med funktionsnedsättning i flera kommuner har yttrande- och närvarorätt i kommunfullmäktige och samma praxis föreslås för Esbo. I motionen hänvisas även till jämlikhet med ungdomsfullmäktiges företrädare, som har yttrande- och närvarorätt i fullmäktige.
Sammanfattning:
- Enligt kommunallagen har invånarna rätt att delta i kommunens verksamhet, och det är kommunstyrelsen som tillsätter rådet för personer med funktionsnedsättning.
- Ungdomsfullmäktige har yttrande- och närvarorätt i fullmäktige, men företrädarna för rådet för personer med funktionsnedsättning har inte motsvarande rätt, eftersom de har möjlighet att påverka i val genom att bli valda. Esbo stad följer samma praxis som de övriga stora städerna.
- Staden strävar genom sina åtgärder till att stärka påverkansorganens tillgång till information och deras inflytande.
Enligt 22 § i kommunallagen (410/2015) har kommuninvånarna och de som utnyttjar kommunens tjänster rätt att delta i och påverka kommunens verksamhet. Fullmäktige ska sörja för mångsidiga och verkningsfulla möjligheter och metoder för deltagande och påverkan.
Påverkansorganen, såsom rådet för personer med funktionsnedsättning och äldrerådet, är kanaler för kommuninvånarnas deltagande och hörande, och kommunstyrelsen ska sörja för rådets verksamhetsförutsättningar. Enligt 28 § i kommunallagen ska kommunstyrelsen inrätta ett råd för personer med funktionsnedsättning för att garantera möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta och påverka. Personer med funktionsnedsättning samt deras anhöriga och organisationer ska ha en tillräcklig representation i rådet.
Enligt 26 § i kommunallagen ska kommunstyrelsen inrätta ett ungdomsfullmäktige eller en motsvarande påverkansgrupp för unga för att garantera den unga befolkningens möjligheter att delta och påverka samt sörja för ungdomsfullmäktiges eller påverkansgruppens verksamhetsförutsättningar. Ungdomsfullmäktige ska enligt lagen ges möjlighet att påverka planering, beredning, genomförande och uppföljning inom olika kommunala verksamheter i frågor som är av betydelse för kommuninvånarnas välfärd, hälsa, studier, livsmiljö, boende eller rörlighet samt även i andra frågor som ungdomsfullmäktige bedömer som betydelsefulla med tanke på barn och unga. Ungdomsfullmäktige ska tas med när barns och ungas deltagande och hörande av barn och unga utvecklas i kommunen.
Bestämmelser om främjande av ungdomsarbete och ungdomsverksamhet och om ungdomspolitik samt om statsförvaltningens och kommunernas ansvar och samarbete i anknytning till detta samt om statsfinansiering finns i ungdomslagen (21.12.2016/1285). Ungdomsarbete och ungdomspolitik hör till kommunens uppgifter. När kommunen förverkligar de syften och utgångspunkter som anges i 2 § i ungdomslagen ska den med beaktande av lokala omständigheter skapa förutsättningar för ungdomsarbete och ungdomsverksamhet genom att ordna tjänster och lokaler för unga samt genom att stödja de ungas medborgarverksamhet. Kommunen och statliga myndigheter ska erbjuda och ordna möjligheter för unga att delta i och påverka behandlingen av ärenden som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik på lokal-, region- och riksnivå, eller så ska de unga höras på annat sätt i sådana frågor. De unga ska därtill höras i ärenden som gäller dem.
I del I 16 § i Esbo stads förvaltningsstadga konstateras det att ungdomsfullmäktige till varje fullmäktigesammanträde utser en representant som har närvarorätt. Representanten har efter ordförandens prövning rätt att delta i diskussionen, men inte i besluten. Ungdomsfullmäktiges representant har inte rätt att närvara om sekretessbelagda uppgifter ingår i de handlingar som behandlas.
Esbo stad anser att rätten för en representant för ungdomsfullmäktige att yttra sig och närvara i stadens nämnder och fullmäktige förverkligar syftet med 26 § i kommunallagen och ungdomslagen, och baserar sig på att en ledamot i ungdomsfullmäktige inte genom val kan bli ledamot i fullmäktige och nämnderna. Därmed behövs rätten för en ledamot i ungdomsfullmäktige att yttra sig och närvara för att garantera de ungas möjligheter att delta och påverka på det sätt som avses i kommunallagen. Representanterna för rådet för personer med funktionsnedsättning och äldrerådet har möjlighet att påverka kommunens beslutsfattande genom att bli valda till ledamöter genom val. I de övriga stora städerna (Helsingfors, Vanda, Uleåborg, Åbo och Tammerfors) tillämpas samma praxis som i Esbo, det vill säga endast ungdomsfullmäktige har en representant i nämnderna och fullmäktige.
Rådet för personer med funktionsnedsättning har som påverkansorgan en viktig roll när det gäller att främja och tala för frågor som gäller personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Främjande av tillgänglighet och åtkomlighet är en av de viktigaste uppgifterna för rådet för personer med funktionsnedsättning. Esbo stad anser att det är ytterst viktigt att trygga en tillräcklig tillgång till information och användning av de påverkansmetoder som står till buds samt att hörandet sker i rätt tid. Påverkansorganen ska tryggas rätten att få tillräcklig information i god tid redan i planeringsskedet om aktuella och planerade projekt. Påverkansorganens påverkansmetoder är bland annat utlåtanden, ställningstaganden, initiativ och gemensamma tillställningar.
Beslutshistoria
Stadsstyrelsen 30.3.2026 § 111
Förslag Föredragande
Stadsdirektör Kai Mykkänen
Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Mika-Erik Walls m.fl. motion 15.9.2025 om att trygga ställningen för rådet för personer med funktionsnedsättning på motsvarande sätt som ungdomsfullmäktige och konstaterar att motionen är slutbehandlad.
Behandling
Föredragandens ändringar vid sammanträdet har beaktats i protokollet.
Rodriguez lämnade följande förslag till återremiss: Ärendet återremitteras för ny beredning så att det utreds vilka åtgärder som krävs för att en företrädare för rådet för personer med funktionsnedsättning ska beviljas yttrande- och närvarorätt i fullmäktiges sammanträden. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att Rodriguez förslag förfallit i brist på understöd.
Beslut
Stadsstyrelsen:
Föredragandens förslag godkändes.
Beslutshistoria
Bilaga
1 | Äänestyslista § 63 |
Tilläggsmaterial
- | Valtuustoaloite Espoon tulee turvata vammaisneuvostolle vastaava asema kuin nuorisovaltuustolle ja osoittaa sitoutumisensa kaikkien kaupunkilaisten yhdenvertaiseen osallisuuteen, Walls Mika Erik + 23 kvalt. |
För kännedom
|
|
| Föregående ärende | Följande ärende |