Fullmäktige
Föredragningslista 08.06.2026/Ärendenr. 18

Ordningsnummer 833/07.01.00/2026

Fullmäktige 08.06.2026  

 fornamn.efternamn@esbo.fi

 Telefon 09 816 21

Förslag Föredragande

 Stadsstyrelsen

Behandling 

Beslut

Redogörelse 

Risto Nevanlinna och 32 andra ledamöter lämnade 16.2.2026 en motion om att identifiera och minska digitalt beroende. I motionen framförs följande centrala observationer om digitalt oberoende:

1) Europa är beroende av amerikanska digitala tjänster. Också den offentliga sektorn i Finland är i stor utsträckning beroende av den infrastruktur som de amerikanska teknikjättarna levererar. Detta digitala beroende gör Europa och även Finland och Esbo sårbara.

2) Till exempel har Frankrike, delstaten Schleswig-Holstein i Tyskland och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag redan begränsat användningen av amerikanska molntjänster i den offentliga sektorn

3) I Finland har ett medborgarinitiativ om digital självständighet lämnats in. I detta föreslås en lag som kräver att kritisk information och digitala tjänster inom den finska offentliga förvaltningen ska hanteras på servrar som ägs av finska och europeiska aktörer samt baseras på europeiska eller öppna mjukvarulösningar. Sådan information och sådana digitala tjänster är valsystem, socialförsäkringsuppgifter och andra system som är väsentliga för demokratin, den nationella säkerheten och de grundläggande rättigheterna. Esbo stad bör stödja detta initiativ.

4) I motionen föreslås att staden aktivt följer debatten om digitalt oberoende och för en dialog om ämnet med andra stora städer och staten. Esbo stad bör också undersöka stadens digitala beroenden, hur det kan minskas och vilka ekonomiska besparingar som eventuellt kan uppnås om staden frigör sig från beroendet. Vidare föreslås att staden tar fram en beredskapsplan för den händelse att digitala tjänster inte är tillgängliga i en krissituation.

Svar på motionen

Dataadministrationen följer aktivt den nationella och internationella debatten om digitalt beroende, digitalt oberoende och hantering av kritisk IKT-infrastruktur. Ämnet behandlas bland annat i samarbete mellan IT-chefer och digitala chefer i de stora städerna samt IKT-experter (C6-nätverket), i samarbete med Kommunförbundet, i statliga nätverk samt i samband med dataadministrationens leverantörshantering och teknikövervakning.

Staden deltar även i nätverk som samordnas av staten, såsom finansministeriets och centret för informations- och kommunikationstekniks nätverk som undersöker alternativ till nuvarande grundläggande IKT-tekniklösningar och bedömer beroendet av framför allt stora internationella teknikleverantörer.

En aktuell lägesbild av nuvarande IKT- och digitala tjänster upprätthålls i den IT-tjänsteportfölj som förvaltas av dataadministrationen, där man dokumenterar system i bruk, digitala plattformar, andra IKT-lösningar samt deras beroende av molntjänster och produktionssätt (Finland, EU/EES, övriga länder, Public/Private/Sovereign Cloud) samt relationer med IKT-leverantörer. Dataadministrationens lägesbild kompletteras med benchmarking-besök i andra organisationer både i den offentliga och den privata sektorn.

Lösningar relaterade till digitalt oberoende följs även utifrån internationella exempel. Utifrån exempel från Frankrike, Tyskland och Danmark bedöms det vara möjligt att gradvis minska det digitala beroendet vid enskilda tjänster, men detta kräver fleråriga program, betydande resurser samt samordning på nationell nivå.

Nuläget i Esbo och de viktigaste beroendena

Esbo stads IKT-miljö har utifrån användarorganisationernas behov och prioriteringar byggts upp så att den är totalekonomiskt effektiv och IKT-tekniskt funktionssäker.

Finansministeriet har med anvisningar för den offentliga förvaltningens IKT uppmuntrat statsförvaltningen och den offentliga sektorn att använda molntjänster. Ett konkret exempel på detta är Riktlinjer om molntjänster för statsförvaltningen, som har uppdaterats några gånger. Esbo stad har följt ovannämnda rekommendationer och följer upp hur de utvecklas.

Av ovannämnda orsaker använder staden flera internationella molntjänster och teknikprodukter, av vilka en betydande del är från USA, från bolag såsom Microsoft, Google, Amazon Web Services, Oracle Fusion, Salesforce och Servicenow. Dessutom bör det noteras att de viktigaste lösningarna för IKT-infrastruktur och teknisk informationssäkerhet också kommer från USA.

Många av stadens inhemska IKT-leverantörer bygger sina system och digitala lösningar på ovan nämnda plattformar eller internationella programvarukomponenter, varvid det uppstår ett indirekt beroende (till exempel plattformen för stadens beslutssystem, helheten för ledning och ekonomistyrning och integrationsplattformen för löneadministrationssystemet). Betydande beroenden och beroenden som är svåra att ersätta förekommer i synnerhet inom IKT-basteknik, såsom operativsystem, användarhantering och autentisering, telekommunikations- och nätutrustning, brandväggar och tekniska informationssäkerhetslösningar, virtualisering samt IKT-utrustning och komponenter. På dessa delområden är det europeiska utbudet för närvarande mycket begränsat och där är genomförande av verkligt digitalt oberoende den största utmaningen.

Begränsningar när det gäller att minska beroenden

Vid minskning av digitala beroenden bör följande beaktas:

1. Beroende av övergripande arkitektur: byte av en enskild tjänst eller komponent eliminerar i allmänhet inte beroendet helt och hållet, eftersom tjänsterna är en del av en större digital plattform eller IKT-miljö. Exempelvis minskar inte byte av e-post eller videokonferens licenskostnaderna till Microsoft och det förbättrar inte den digitala oberoendet märkbart om operativsystem, autentisering och kontorsprogramvara inte byts ut. Byte av de sistnämnda mot lösningar med öppen källkod vore ett omfattande utvecklingsprogram som skulle kräva kompromisser både i fråga om oberoende, teknisk informationssäkerhet, utnyttjande av ny teknik (till exempel informationsledning och artificiell intelligens), beredskap och användarbehov.

Enligt dataadministrationens preliminära uppskattning skulle avstående från Microsofts Office-tjänster utan att avstå från behörighetshantering, grundläggande lösningar för teknisk informationssäkerhet och operativsystem sänka licenskostnaderna till Microsoft med cirka en halv miljon euro per år. Denna sänkning skulle i stället kräva underhålls- och stödtjänster för lösningar med öppen källkod, grundläggande tekniska lösningar, kapacitetstjänster, lösningar för feltolerans samt stora engångskostnader för transition och förändringsledning. Enligt en leverantör inom grundläggande IT har IKT-infrastruktur med öppen källkod tills vidare betydligt sämre automatiseringsgrad och feltolerans än bland annat Microsofts och Googles ekosystem, vilket innebär att de IKT-tekniska underhålls- och beredskapskostnaderna i sin helhet skulle överstiga stadens nuvarande nivå. Leverantören inom grundläggande IT skulle fakturera staden betydligt mera vid lösningar som bygger på öppen källkod. Leverantörens bedömning beror alltså inte på gynnande av sin egen affärsverksamhet och tjänsteproduktion.

2. Övergångskostnader: en omfattande övergång till öppen källkod eller europeiska lösningar kräver ny upphandling, ibruktagning, omfattande användarutbildning, funktionella förändringar, förändringsledning samt delvis upprätthållande av parallella system och lösningar. Detta kräver en betydande inledande investering i en organisation som Esbo stad. I de europeiska exempelprojekten har licensbesparingar uppnåtts först efter flera år, och å andra sidan har det uppstått nya kostnader för underhåll och stödtjänster.

3. Upphandlingslagen: den gällande upphandlingslagen möjliggör inte val av tjänsteleverantör eller teknik enbart på basis av nationalitet eller geografiskt läge, utan valet ska basera sig på totalekonomi och genuin konkurrens.

4. Det begränsade utbudet på den rent europeiska marknaden i nuläget: i flera upphandlingar har det inte deltagit lösningar som helt baserar sig på europeisk teknik, i synnerhet digitala plattformar av typen SaaS och PaaS, informationssäkerhetsprodukter, teknik för datakommunikationsnät, teknik för serversalar, datorer, lösningar för dataanalys och artificiell intelligens. Även europeiska molntjänster och datacentraler använder nästan alltid, åtminstone till vissa delar, internationella aktörers chip, tekniska komponenter eller digitala plattformar. Även om IKT-infrastrukturen ägdes och förvaltades av europeiska aktörer bygger ändå lösningarna på hårdvaru-, programvaru- och komponentnivå på globala leveranskedjor och internationella aktörers teknik, varvid det digitala oberoendet alltid är endast partiellt.

5. Lagstadgade systemberoenden: staden är skyldig att använda statliga system, såsom myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas tjänster samt utvecklings- och förvaltningscentrets system. Staden kan inte bestämma om dessa tekniska beroenden.

6. Prioriteringar i digitaliseringen som digitalt oberoende förutsätter: för att stärka digitalt oberoende krävs det i praktiken prioritering mellan olika digitaliseringsmål. Om man vill minska beroendet av internationella teknikleverantörer måste man vara beredd på att utnyttjande av den senaste tekniken (särskilt dataanalys och artificiell intelligens) kan fördröjas eller begränsas tills det för marknaden utvecklas tillräckligt med utbud som baserar sig på europeiska eller öppna lösningar. Ännu i nuläget är inte heller kostnadsnivån på europeiska lösningar till alla delar konkurrenskraftig när de totala kostnaderna för IKT-lösningar och digitala lösningar beaktas, till exempel i fråga om beredskap och produktutveckling.

7. Också många lösningar och projekt med öppen källkod är beroende av internationella aktörer: till exempel stöder sig många centrala projekt och plattformar med öppen källkod på amerikanska aktörer (bland annat Redhat, Github, Kubernetes), standarder och licenspraxis, användarkonton och dylikt.

Tjänsternas läge, produktionsmodeller och beredskap

När en internationell tekniklösning eller tjänsteleverantör vinner en IKT-upphandling, följer staden en modell där data ska sparas inom EU/EES-området, avtalen med de internationella teknikbolagen ska träffas med deras EU-registrerade dotterbolag och om möjligt ska de nuvarande så kallade Sovereign Cloud-lösningarna användas. I enlighet med stadens anvisningar svarar dataadministrationen för beredskapsplanerna för IKT-tekniska miljöer inom ramen för tillgängliga anslag samt beredskapsbehov och prioriteringar som sektorerna föreslår. Sektorerna ansvarar för beredskapens funktionella del. I praktiken innebär detta att det inte är möjligt att genomföra fullständig dubblering eller separata reservsystem för alla IT-system och digitala tjänster, utan vid beredskapen prioriteras riskbaserat de mest kritiska tjänsterna och en betydande del av beredskapslösningarna baserar sig på alternativa manuella processer.

Lösningarna för europeiskt oberoende som internationella aktörer erbjuder kan minska organisationernas operativa beroende, till exempel i fråga om lokalisering och förvaltning av data samt kontroll av användningen av data, men de eliminerar ofta inte helt och hållet det teknologiska beroendet. I många lösningar kontrolleras bakomliggande plattformar, teknik- och programvarukomponenter, gränssnitt och uppdateringsmekanismer fortfarande av globala leverantörer.

Olika lösningar för oberoende skiljer sig avsevärt från varandra. I en del av lösningarna ligger IKT-infrastruktur, serversalar och teknisk expertis helt och hållet i Europa och tjänsten har differentierats så att det inte finns tekniska eller administrativa förbindelser utanför Europa. Sådana modeller motsvarar bättre kraven från aktörer inom kritisk infrastruktur, där det centrala är efterlevnad av EU-lagstiftningen, lokalisering av data regionalt och skydd mot lagstiftning utanför EU. Å andra sidan producerar vissa aktörer fortfarande sina tjänster i ett offentligt moln, men strävar delvis efter att genomföra oberoendet med hjälp av separata kontroller, konfigurationer och hanteringsmodeller. Till dessa kan till exempel höra kryptering som baserar sig på kundnycklar, begränsade underhållsroller, loggnings- och kontrollmekanismer samt extra skydd enligt avtal. Sådana lösningar kan delvis förbättra transparensen och riskhanteringen, men de eliminerar inte många mycket viktiga beroenden av molnplattformar. Det finns också lösningsmodeller där tjänsterna överförs till kundens egen privata molntjänst eller serversal. Detta ökar kontroll och oberoende, men samtidigt förloras kritiska multiregionala lösningar för verifiering, kopiering och katastrofåterställning som är typiska för offentliga moln och Sovereign Cloud-lösningar, om det inte särskilt investeras mycket i sådana. Dessutom överförs kostnaderna, det operativa ansvaret och kompetenskraven tydligare till kunden.

Eftersom digitalt oberoende har blivit ett centralt utvecklingstema på den europeiska IKT-marknaden, särskilt i och med reglering, geopolitiska spänningar och krav i kritiska branscher, utvecklas utbudet av oberoende moln- och plattformsinfrastruktur snabbt. På marknaden uppstår ständigt nya hybrid-, partnerskaps- och differentieringsmodeller, såsom initiativ som baserar sig på europeiska värdenätverk och sektorspecifika lösningar för oberoende. Detta gör fältet dynamiskt, men förutsätter samtidigt att kundorganisationerna noggrant bedömer vad oberoende konkret innebär i varje enskilt fall och vilka kompromisser som är förenade med detta.

Vid beredskapen bör det dessutom beaktas att i nuläget är de stora internationella molntjänstaktörernas cybersäkerhet och kontinuitetskapacitet till många delar de mest omfattande, mogna och tekniskt sett robusta, särskilt vid bekämpning av vardagliga cyberhot, störningssituationer och cyberbrottslighet. En fördel med dessa aktörer är resiliens som bygger på stordrift: flera, geografiskt åtskilda datacentraler; decentraliserade produktionsmiljöer; högautomatiserade system för verifiering och återställning samt avancerade informationssäkerhetsegenskaper, såsom kontinuerlig hotövervakning, sårbarhetshantering och automatiserad respons. På nationell nivå har det framförts att just i hanteringen av vardagliga cyberhot, cyberbrott och normala störningssituationer erbjuder de globala molntjänsterna för närvarande till många delar de mest sofistikerade och också mest kostnadseffektiva lösningarna på marknaden. Detta synsätt har bland annat betonats i färska anföranden av Finansministeriets avdelning för den offentliga förvaltningens IKT och Skatteförvaltningen. De har betonat molntjänsternas praktiska nytta för den operativa kontinuiteten, återhämtningsförmågan och informationssäkerheten. Till exempel i den senaste tidens allvarliga krissituationer har stater som varit föremål för både fysiska och virtuella attacker snabbt ändrat sin egen lagstiftning och tolkningen av den för att det ska vara möjligt att i nödsituationer evakuera också mycket sensitiva data till utländska molntjänster (bland annat Ukraina, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien).

Om man i framtiden bygger en självständig IKT-infrastruktur och digitala tjänster som baserar sig på europeiska eller nationella lösningar är det viktigt att dessa lösningar motsvarar den nuvarande nivån på geografisk diversifiering, automatisk duplicering och teknisk informationssäkerhet. Annars finns det en risk för att man vid främjande av oberoende avsevärt försvagar organisationernas beredskap och återhämtningsförmåga i vardagen, som är kritiska med tanke på IKT-tjänsternas och de digitala tjänsternas kontinuitet och tillförlitlighet.

Lösningar med öppen källkod

Esbo stad använder IKT-lösningar och digitala lösningar som bygger på öppen källkod när det är totalekonomiskt motiverat eller i situationer där utbudet är avsevärt bristfälligt i funktionellt eller kvalitativt hänseende. Staden har genomfört följande centrala lösningar med öppen källkod: verksamhetsstyrningssystemet för småbarnspedagogiken eVaka, helheten för stadens webbsidor esbo.fi, naturdatasystemet samt helheten av understödssystem. Av dessa används eVaka också i Åbo och Uleåborg samt Tammerfors jämte kranskommuner.

En fullständig övergång till öppen källkod på basnivå skulle dock innebära en omfattande och djupgående förändring av stadens IKT-miljö. Detta skulle bland annat kräva nya operativsystemlösningar, en betydande ändring av identitets- och åtkomsthanteringen, ny informationssäkerhetsarkitektur, ändringar i terminalmiljön samt omfattande utbildning av användarorganisationerna och aktiv förändringsledning.

De ovan beskrivna ändringarna skulle oundvikligen leda till ett flerårigt omställningsprogram som skulle kräva separat budgetering, mera resurser och långsiktig styrning. Samtidigt skulle det krävas strategiska kompromisser i fråga om andra digitaliseringsmål, såsom utvecklingshastighet, möjligheter att utnyttja ny teknik, tjänsteutbud och användningserfarenhet. Kostnaderna skulle öka betydligt på vissa områden, särskilt när det gäller beredskaps- och kontinuitetslösningar.

Omställningens storleksklass

Ett betydande främjande av digitalt oberoende förutsätter i princip en strategisk riktlinje på nationell nivå och en tydlig målsättning, ett separat utvecklingsprogram, mera finansiering, riktade expertresurser samt en genomförandetid på flera år. En enskild stad kan inte självständigt lösa strukturella beroendeförhållanden i anslutning till IKT-marknaden och de tekniska ekosystemen, utan utvecklingen förutsätter nationell samordning, helst lösningar på EU-nivå samt flera organisationers gemensamma satsningar och projekt. Även om det vore fråga om en stor stad skulle dess egna användningsvolymer i princip inte räcka till för att skapa ett tillräckligt ekonomiskt incitament för kommersiella aktörer att utveckla alternativa högklassiga, konkurrenskraftiga lösningar som uppfyller specificerade beredskaps- och återhämtningskrav. Detta understryker behovet av mer omfattande marknadsstyrning och sammanföring av efterfrågan.

Som exempel kan nämnas Esboskolornas digitala inlärningsmiljöer som för närvarande i stor utsträckning bygger på internationella leverantörers lösningar. En omställning till alternativ, europeisk teknik skulle i ett sådant fall också kräva betydande omställning i modellerna för digital undervisning, i inlärningsmiljöerna och i undervisningsmaterialen. Detta skulle i sin tur kräva omfattande omställnings- och utbildningsarbete i sektorn för fostran och lärande. Enligt sektorns expertuppfattning finns det för närvarande åtminstone inte uppenbara, högklassiga, europeiska lösningar för hela inlärningsmiljön. Det är således inte bara fråga om en omfattande teknisk omställning av IKT, utan verkningarna av en omställning skulle sträcka sig djupt också till den egentliga verksamheten, tjänsteproduktionens processer och personalens arbetssätt.

Om en mer omfattande och samordnad omställning till mer oberoende tekniska lösningar inleds på nationell eller europeisk nivå kan en enskild stads åtgärder stödja denna utveckling och fungera som en dellösning. Stadens åtgärder vore dock inte i sig tillräckliga för att bryta strukturella beroenden av teknikutbudet.

Dataadministrationens rekommendationer

För staden kan det vara ändamålsenligt att fastställa riktlinjer för att stärka den digitala oberoendet: målnivå; indelning i faser och acceptabla kompromisser i förhållande till andra digitaliseringsmål. Samtidigt måste staden ställa ekonomiska ramvillkor inom ramen för vilka det digitala oberoendet i praktiken kan främjas med beaktande också av realiteterna i stadens pågående program för anpassning av ekonomin. Det centrala är att dra upp riktlinjer för vilka åtgärdsutredningar som kommer först. Till exempel:

• gradvis avveckling av det besvärligaste beroendet av grundläggande IT-teknik (till exempel den på Microsofts produkter baserade kunskapsarbetsmiljön), som i stor utsträckning skulle beröra stadens hela personal och IKT-miljö. Då vore det fråga om ett mycket krävande, flerårigt utvecklingsprogram som skulle kräva en mycket betydande investering samt stora IKT-tekniska och funktionella ändringar. Enligt utomstående experter på IKT-infrastruktur är automatiseringsgraden och den tekniska informationssäkerhetens förmågor i nuläget betydligt sämre i miljöer med öppen källkod jämfört med internationella aktörers molnmiljöer. En lägre automatiseringsgrad innebär oundvikligen högre underhållskostnader. I detta alternativ skulle det löna sig att hämta kunskap och erfarenhet från Danmark.

• fastställande av mål och krav för digitalt oberoende i första hand för konkurrensutsättning av nya system och digitala tjänster. Då måste särskilt dryftas hur förpliktande kraven är, om de tillämpas vid all upphandling av IKT och digitala lösningar och vilka kompromisser med andra digitaliseringsmål staden vore beredd till, i synnerhet kunskapsbaserad ledning och artificiell intelligens. I många fall kan kostnadsverkningarna vara mycket stora.

• fortsatt utnyttjande av befintliga Sovereign Cloud-lösningar när det finns lämpliga och tillräckligt mogna alternativ på marknaden. Detta är det lättaste alternativet och kräver minst kompromisser med andra digitaliseringsmål. Även kostnadsverkningarna är relativt måttliga, även om även dessa lösningar i viss mån höjer kostnaderna för fortlöpande tjänster.

Om staden konkret vill främja utredningen av digitalt oberoende genom försök och för detta anvisar ett separat extra anslag samt expertresurser, kan en begränsad försöksmiljö planeras och genomföras. Försöket kan basera sig på lösningar med öppen källkod och europeiska aktörers programvaruteknik, eventuellt i samarbete med till exempel den nuvarande leverantören av grundläggande informationsteknik. På grund av det begränsade utbudet på marknaden kan försöket sannolikt inte genomföras helt och hållet på grundval av europeisk apparat- och komponentteknik, utan det skulle i första hand sikta in sig på programvaran. Försöket kunde till exempel omfatta operativsystem, behörighetshantering, teknisk informationssäkerhet, kontors- och kunskapsarbetsprogramvara samt virtualisering med hjälp av vilka utvalda, centrala, befintliga system och digitala tjänster kan användas också i en alternativ miljö. En sådan avgränsad minimiljö kan dessutom utnyttjas som en del av stadens beredskapslösningar, till exempel för att ytterligare trygga de allra viktigaste informationsresurserna i den nuvarande informationsarbetsmiljön. Framgång i försöket kräver sektorernas aktiva deltagande samt en användargrupp som är beredd att testa alternativa kontors- och kunskapsarbetslösningar i sitt dagliga arbete och vid behov använda nuvarande IKT- och digitala tjänster via virtualisering. Enligt en preliminär uppskattning som gjorts av leverantören av stadens grundläggande informationsteknik är engångskostnaden för en sådan minimiljö för cirka 50 användare några hundra tusen euro. Kostnaderna för kontinuerliga tjänster bör kalkyleras separat i den fortsatta planeringen. Alternativt kan staden i någon mån sänka kostnaderna för försöket genom att endast fokusera på dubbling av datalager till en avskild miljö, som dock underhålls kontinuerligt och är lättillgänglig för en mycket begränsad användargrupp eller liknande.

Dataadministrationen fortsätter i vilket fall som helst att aktivt delta i det nationella samarbetet och samarbetet mellan kommunerna i frågor som gäller digitalt oberoende, bland annat samarbete mellan de sex största städerna, statsförvaltningens nätverk, offentliga sektorns nätverk för licenshantering samt Kommunförbundets och andra IKT-nätverk. Vid upphandling av IKT utnyttjas befintliga Sovereign Cloud-lösningar när det finns ändamålsenliga alternativ på marknaden. Inte heller i dessa lösningar blir man i de flesta fall helt av med det tekniska beroendet av leverantörer utanför Europa, även om IKT-infrastrukturens läge, förvaltning och drift skulle ligga i Europa och ansvaret för underhåll av tjänsten hos de europeiska aktörerna.

Dessutom fortsätter dataadministrationen en dialog med centrala leverantörer av teknik, grundläggande informationsteknik och telekommunikationstjänster för att utveckla egenskaper som stöder oberoende i de nuvarande lösningarna, samt främjar användningen av lösningar i enlighet med stadens koncept för öppen källkod (Voltti) när det är totalekonomiskt och funktionellt motiverat. Samtidigt följer staden aktivt andra länders och organisationers projekt för digitalt oberoende och utnyttjar kollegialt lärande i nationella och internationella nätverk.

Beslutshistoria

Stadsstyrelsen 25.5.2026 § 189

Förslag Föredragande

Stadsdirektör Kai Mykkänen

Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Risto Nevanlinnas och 32 andra ledamöters motion 16.2.2026 om att identifiera och minska digitalt beroende och konstaterar att motionen är slutbehandlad.

Behandling 

Föredragaren var förhindrad att delta och ärendet föredrogs av stadsmiljödirektör Isotalo.

Beslut

Stadsstyrelsen:

Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

Beslutshistoria

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom