Dynasty informationsservice Sökning RSS Esbo stad

RSS-länk

Mötesärende:
https://espoo-sv.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30

Möten:
https://espoo-sv.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetings&show=30

Fullmäktige
Protokoll 08.12.2021/Paragraf 167

Föregående ärende | Följande ärende Anvisning för ändringssökande Mötesärende i PDF-format


6748/02.02.00/2020

 

 

 

Fullmäktige 08.12.2021 § 167

 

 

§ 167

Godkännande av budgeten 2022 och ekonomiplanen

 

Beredning och upplysningar:

Ojavuo Pia

 

 fornamn.efternamn@esbo.fi

 Växel 09 816 21

 

Förslag Stadsstyrelsen

 

Fullmäktige

1
godkänner den bifogade budgeten för 2022 och ekonomiplanen för 2023-2024 med bilagor

2
godkänner de bifogade förslagen till beslut om finansmotionerna och konstaterar att motionerna är slutbehandlade

3
bemyndigar stadsdirektören att ersätta den budgeterade överföringen av 15 miljoner euro som investeringsfonden för basservice och markanskaffning avkastar med motsvarande upplåning, om upplåning är ekonomiskt fördelaktigare än överföring ur fonderna,

4
bemyndigar tekniska nämnden att fortsätta bygga de i budgeten för 2021 särskilt uppräknade, oavslutade fasta konstruktionerna och anläggningarna inom ramen för tidigare anvisade totalanslag,

5
bemyndigar koncernstaben att införa ändringar och preciseringar i budgeten och ekonomiplanen som föranleds av fullmäktigebehandlingen eller förbättrar riktigheten, informationen eller språkdräkten och som inte avviker från innehållet i den godkända budgeten och ekonomiplanen och inte väsentligt ändrar räkenskapsperiodens resultat eller finansieringsdelen.

6
beslutar att dispositionsplanen för välfärds- och hälsosektorn samt sektorn för fostran och lärande granskas i samband med den första och andra delårsrapporten 2022 på grund av osäkerhet när det gäller coronapandemin och coronaunderstöd, arbetsmarknadslösningen, tillgången på personal och finansieringen av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet.

 

Behandling Ordförande Partanen föreslog understödd av Järvenpää att ärendet behandlas i den ordning som förhandlingskommissionen avtalat, det vill säga enligt följande:

 

1. Stadsdirektörens översikt

2. Ordföranden för fullmäktiges förhandlingskommitté

3. Gruppanföranden enligt gruppernas storleksordning: Samlingspartiet, Gröna, SDP, Sannfinländarna, SFP, KD, Vänsterpartiet, Centern, Liike nyt.

4. Allmän diskussion

5. Beslut om budgeten och ekonomiplanen

6. Förslagen till hemställningar om budgeten bordläggs 8.12.2021 och behandlas (godkänns eller förkastas) vid fullmäktiges möte 13.12.2021.

 

Ordföranden frågade om förslaget till behandlingsordning kan godkännas enhälligt.  Eftersom ingen motsatte sig förslaget till behandlingsordning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt.

 

Hopsu lämnade understödd av Hyrkkö med flera följande förslag till hemställan (3.20):

 

"Fullmäktige hemställer att staden strävar efter att återinföra de daghemsprojekt som nu utelämnats ur investeringsprogrammet ifall att den privata småbarnspedagogiken i olika områden inte har kapacitet i de olika områdena att ersätta de utelämnade projekten enligt tidtabellen."

 

Räf lämnade understödd av Värmälä med flera följande förslag till hemställan (3.19):

 

"Fullmäktige hemställer att gymnasieprojekten i Stenbruket och Alberga påskyndas och att stadsplaneringsnämnden gör de tomtreserveringar som behövs i planläggningen."

 

Grönroos lämnade understödd av Kajava följande ändringsförslag (3.5):

 

"Stadens målår för klimatneutralitet ändras till 2050 (sidorna 51, 112, 193, 195, 202, 203 och 206)"

 

Grönroos lämnade understödd av Kajava följande ändringsförslag (3.6):

 

"Staden avslutar den könsmedvetna budgeteringen (sidan 62)."

 

Grönroos lämnade understödd av Kajava följande ändringsförslag (3.7):

 

"Ändringsförslag

-          Fogas: Esbo vidtar målmedvetna åtgärder för att stävja ökningen av antalet personer med ett främmande språk som modersmål (sidan 22 "Det är dyrt att växa")

-          Fogas: Staden stöder inte invandrarnas egen kultur med skattemedel och erbjuder inte tjänster på invandrarnas egna språk (sidan 22 "Det är dyrt att växa")

-          Fogas: När det gäller invandrare som integrerats dåligt fokuserar staden på att främja deras återflyttning ((sidan 22 "Det är dyrt att växa")

-          I det kommunala sysselsättningsförsöket minskas medlen för sysselsättning av invandrare, besparingen 1 miljon euro (sidan 35)

-          Övriga tjänster för personer som vistas olagligt i landet upphör, besparingen 0,8 miljoner euro (Välfärds- och hälsosektorn, hälsovård)

-          Dubbeltiderna på grund av språksvårigheter vid mottagningsbesök inom öppenvården slopas, besparingen 0,55 miljoner euro (Välfärds- och hälsosektorn, hälsovård)

-          Servicen för invandrare i anslutning till socialtjänster för vuxna upphör, besparingen 1 miljon euro (s. 155 och 156; Välfärds- och hälsosektorn, familje- och socialtjänster)

-          Invandrarnas modersmålsundervisning i den grundläggande utbildningen slopas, besparingen 1,5 miljoner euro (Sektorn för fostran och lärande, grundläggande utbildning)

-          Rådgivningspunkten för invandrare avslutas (s. 61, 62 och 156)

-          Kompetenscentrumet för invandrare avslutas (s. 62, 97 och 98)

-          Modellen för rekrytering av invandrare upphör (s. 94)

-          Esbo deltar inte i mottagandet av minderåriga asylsökande som tagits emot i Finland som förflyttningar inom EU (s. 156)"

 

Ordförande för fullmäktiges förhandlingskommitté Markkula lämnade understödd av Värmälä med flera följande ändringsförslag (3.4):

 

"Esbo Catering Ab:s utgifter ändras så att de motsvarar stadsdirektörens förslag för 2022 och de följande åren. Samtidigt uppmanar fullmäktige Esbo Catering Ab att med till buds stående medel fortsätta vidta åtgärder för att nå produktivitetsmålen."

 

Kauste lämnade understödd av Värmälä med flera följande förslag till hemställan (3.13):

 

"Fullmäktige hemställer att man vid planeringen av användning, renovering eller försäljning av gamla fastigheter och kulturobjekt som staden äger bättre än för närvarande beaktar synpunkter av resultatenheten för kultur samt riktlinjerna för genomförande av programmet KulturEsbo 2030."

 

Värmälä lämnade understödd av Gästrin m.fl. följande förslag till hemställan (3.10):

 

"Fullmäktige hemställer att staden under 2022 bedömer med vilka verksamhetssätt och resurser ungdomstjänsterna kunde verka i skolor och läroanstalter."

 

Viljakainen lämnade understödd av Laukkanen m.fl. följande förslag till hemställan (3.1):

 

"Fullmäktige hemställer att staden med tanke på stadsutvecklingen utreder hurdana mindre och billigare närbibliotekslösningar som kunde utvecklas utöver de stora distriktsbiblioteken och som en del av denna utredning söker alternativa, billigare och fungerande lokaler för Sökö bibliotek, till exempel i anslutning till servicehuset i Sökö, Sökö kapell, Soukan koulu eller köpcentret i Sökö."

 

Viljakainen lämnade understödd av Löyttyniemi m.fl. följande förslag till hemställan (3.8):

 

"Fullmäktige hemställer att Sökö biblioteks nuvarande lokaler är i bruk till dess att en ny närbibliotekslösning i Sökö som betjänar kommuninvånarna har beretts för beslut."

 

Kerola lämnade understödd av Pentikäinen m.fl. följande förslag till hemställan (3.9):

 

"Fullmäktige hemställer att det under 2022 lämnas en utredning till fullmäktige om när avkastningen på kapitalet i investeringsfonden för basservice och markanskaffning börjar användas enligt fondens stadgar och att det till fullmäktige lämnas en utredning av de kriterier och antaganden enligt vilka stadsdirektören kan komma fram till att upplåning är förmånligare än uttag ur fonderna."

 

Pentikäinen lämnade understödd av Järvenpää m.fl. följande förslag till hemställan (3.21):

 

"Fullmäktige hemställer att staden är en proaktiv aktör när det gäller att anställa coronaspårare."

 

Kajava lämnade understödd av Järvinen m.fl. följande förslag till hemställan (3.15):

 

"Fullmäktige hemställer att fördelarna och nackdelarna med den modersmålsundervisning för invandrare med goda kunskaper i finska som erbjuds i grundskolan utreds och vägs med tanke på integrationen och samtidigt utreds hurdan attraktionsfaktor modersmålsundervisning är för icke-arbetsrelaterade invandrare."

 

Kajava lämnade understödd av Järvinen med flera följande förslag till ändring (3.11):

 

"Sektorn för fostran och lärande, ungdomstjänster: Ungdomslokalerna i Norra Esbo görs fungerande och trygga, utgiftsökningen är 100 000 euro per år (2 årsverken)."

 

Kajava lämnade understödd av Järvinen med flera följande förslag till ändring:

 

"Sektorn för fostran och lärande, staben, undervisning: Den grundläggande utbildningens fördelningstimmar skärs inte ner (personal), utgiftsökningen är 1 miljon euro. Sektorn för fostran och lärande: Skyldigheten att effektivisera gymnasieutbildningen på finska slopas, utgiftsökningen är 0,79 miljoner euro per år."

 

Järvinen lämnade understödd av Keronen följande ändringsförslag (3.16):

 

"Projektet Stadsbanan slopas och budgeten för 2022 och investeringsplanen ändras på motsvarande sätt."

 

Järvinen lämnade understödd av Keronen följande ändringsförslag (3.17):

 

"Avgiftsbelagd parkering (sidan 198 i budgeten): Esbo avstår från avgiftsbelagd parkering i stadens områden och motsvarande ändringar görs i budgeten för 2022."

 

Järvinen lämnade understödd av Keronen följande ändringsförslag (3.18):

 

"För underhåll av gator (sidan 201 i budgeten) budgeteras 2,5 miljoner euro mer än vad stadsstyrelsen föreslår i sin budgetproposition."

 

Seppälä lämnade understödd av Keisteri-Sipilä följande förslag till hemställan (3.14):

 

"Fullmäktige hemställer att staden prioriterar psykiatrisk vård av unga under den kommande budgetperioden."

 

Efter avslutad diskussion gav ordföranden ett sammandrag över de förslag till ändringar och hemställningar som hade lämnats under sammanträdet samt konstaterade att stadsstyrelsens förslag till övriga delar godkänts enhälligt.

 

Ordföranden konstaterade vidare att sammanträdet i enlighet med det i början av behandlingen godkända förslaget till behandlingsordning nu behandlar ändringsförslagen och vidare att förslagen till hemställningar som lämnats in bordläggs i fråga om beslutsfattandet till sammanträdet 13.12.2020.

 

Ordföranden föreslog att förslagen till ändringar behandlas så, att man först behandlar Markkulas ändringsförslag och därefter de övriga ändringsförslagen. Fullmäktige godkände enhälligt ordförandens förslag.

 

Ordföranden frågade om Markkulas ändringsförslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt.

 

Därefter ställdes stadsstyrelsens förslag med Markkulas ändringsförslag mot de övriga ändringsförslagen.

 

Omröstning om förslag 3.5

 

Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag ändrat med Markkulas förslag röstar "ja" och de som understöder Grönroos förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

 

Fullmäktige förkastade Grönroos förslag med 66 röster mot 8. Röstningslistan bifogas till protokollet.

 

Omröstning om förslag 3.6 

 

Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag ändrat med Markkulas förslag röstar "ja" och de som understöder Grönroos förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

 

Fullmäktige förkastade Grönroos förslag med 66 röster mot 8. Röstningslistan bifogas till protokollet.

 

Omröstning om förslag 3.7 

 

Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag ändrat med Markkulas förslag röstar "ja" och de som understöder Grönroos förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

 

Fullmäktige förkastade Grönroos förslag med 66 röster mot 8. Röstningslistan bifogas till protokollet.

 

Omröstning om förslag 3.11

 

Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag ändrat med Markkulas förslag röstar "ja" och de som understöder Kajavas förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

 

Fullmäktige förkastade Kajavas förslag med 66 röster mot 8. Röstningslistan bifogas till protokollet.

 

Omröstning om förslag 3.12

 

Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag ändrat med Markkulas förslag röstar "ja" och de som understöder Kajavas förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

 

Fullmäktige förkastade Kajavas förslag med 66 röster mot 8. Röstningslistan bifogas till protokollet.

 

Omröstning om förslag 3.16

 

Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag ändrat med Markkulas förslag röstar "ja" och de som understöder Järvinens förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

 

Fullmäktige förkastade Järvinens förslag med 66 röster mot 8. Röstningslistan bifogas till protokollet.

 

Omröstning om förslag 3.17

 

Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag ändrat med Markkulas förslag röstar "ja" och de som understöder Järvinens förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

 

Fullmäktige förkastade Järvinens förslag med 65 röster mot 9. Röstningslistan bifogas till protokollet.

 

Omröstning om förslag 3.18

 

Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag ändrat med Markkulas förslag röstar "ja" och de som understöder Järvinens förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

 

Fullmäktige förkastade Järvinens förslag med 66 röster mot 8. Röstningslistan bifogas till protokollet.

 

 

Beslut

Stadsstyrelsens förslag godkändes med följande ändringar:

I budgeten ändras Esbo Catering Ab:s utgifter så att de motsvarar stadsdirektörens förslag för 2022 och de följande åren. Samtidigt uppmanar fullmäktige Esbo Catering Ab att med till buds stående medel fortsätta vidta åtgärder för att nå produktivitetsmålen.

Förslagen till hemställningar bordlades enhälligt i fråga om beslutsfattandet till sammanträdet 13.12.2021.

 

Redogörelse Budgeten 2022 och ekonomiplanen

 

Förslaget till budgeten 2021 och ekonomiplanen har beretts i enlighet med målen i Berättelsen om Esbo som fullmäktige godkände 25.10.2021, fullmäktigeperiodens mål, målnivåerna, riktlinjerna och åtgärderna i produktivitets- och anpassningsprogrammet En ekonomiskt hållbar stad samt ramen för budgeten och ekonomiplanen och skattesatserna som fullmäktige godkände 25.10.2021.

 

Den ekonomiska utvecklingen i Finland

 

Enligt finansministeriets ekonomiska översikt hösten 2021 har uppfattningen att Finlands ekonomi återhämtar sig snabbt från coronapandemin i slutet av 2021 och början av 2022 förstärkts, men tillväxtspurten är dock övergående.

 

Finansministeriet uppskattar att bruttonationalprodukten ökar med 3,3 procent år 2021. Ekonomins återhämtning efter coronapandemin har varit snabb sedan i våras. I synnerhet sysselsättningen har förbättrats snabbt. Återhämtningen fortsätter under hösten, särskilt i de branscher som ännu för närvarande berörs av restriktionerna. Till följd av detta förblir den ekonomiska tillväxten fortsatt stark i slutet av året och den fortsätter 2022.

 

Den ekonomiska tillväxten fortsätter år 2022 med stöd av exporten, eftersom återhämtningen i den utvecklade världen och framför allt i euroområdet fortsätter vara kraftig. Det uppskattas att bruttonationalprodukten ökar med 2,9 procent år 2022.

 

När konjunkturcykeln utjämnas avtar farten och tillväxten bestäms av ekonomins strukturella prestationsförmåga - ökad sysselsättning och produktivitet samt ekonomins konkurrenskraft. Efter tillväxtruschen hotar BNP-tillväxten att avta till 1-1,5 procent. Det åldrande Finland når inte med den nuvarande strukturen upp till en bättre tillväxt än så.

 

Ministeriet antar i sin prognos att en eventuell försämring inom coronapandemin inte begränsar ekonomins återhämtning, även om samhället skulle öppnas långsammare än man antog i sommarens prognos. Osäkerheten kring coronavirussjukdomens utveckling, virusvarianterna och vaccinationstäckningen ökar osäkerheten i prognosen.

 

Budgetbokens struktur och ändringar

 

I början av budgetboken ingår Berättelsen om Esbo, fullmäktigeperiodens mål samt beskrivningar av de förvaltningsövergripande programmen som fullmäktige godkände 25.10.2021. Därefter följer produktivitets- och anpassningsprogrammet En ekonomiskt hållbar stad, som styr planeringen av budgeten och målen 2021-2025. I de allmänna texterna beskrivs utvecklingen i Finlands ekonomi samt i Esbos omvärld och ekonomi samt genomförandet av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet samt dess inverkan på Esbo stads ekonomiska utveckling.

 

Enligt 110 § i kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret med beaktande av kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser.

 

I kapitlet om koncernens ekonomi presenteras koncernens struktur samt ett koncernscenario som baserar sig på stadens och sammanslutningarnas verksamhets- och ekonomiplaner på lång sikt. I scenariot presenteras koncernens ekonomiska ställning, ansvarsförbindelser och ekonomiplansperiodens investeringar och finansiering av dessa. I kapitlet ingår också de mål för verksamheten och ekonomin som har beretts för viktiga sammanslutningar inom koncernen och som förverkligar Berättelsen om Esbo. År 2022 har resultat- och/eller verksamhetsmål ställts upp för Esbo bostäder Ab, Omnia, Helsingforsregionens trafik (HRT), Helsingforsregionens miljötjänster (HRM), Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS), Länsimetro Oy, Esbo Catering Ab, Espoo Marketing Oy, EMMA - Esbo moderna konstmuseum, Esbo stadsteater samt bolag som äger fastigheter.

 

Budgeten och ekonomiplanen består av driftsekonomi-, resultaträknings-, investerings- och finansieringsdelarna för baskommunen samt av planerna för affärsverk och separata balansenheter. Budgetbokens bilagor innehåller stadsfullmäktiges beslut om budgeten och ekonomiplanen, som bifogas till den slutliga ekonomiplanrapporten, bestämmelserna om budgetens bindande verkan och uppföljning, stadsstyrelsens anvisningar om budgetens bindande verkan och det projektvisa investeringsprogrammet.

 

Ekonomiplan 2022-2024

 

Fullmäktige godkände 25.10.2021 Berättelsen om Esbo som utgör Esbos strategi för åren 2021-2025. Grunden för strategin består av visionen, värderingarna och verksamhetsprinciperna samt fullmäktigeperiodens mål. Berättelsen om Esbo är strategin som styr stadens verksamhet och utveckling. Den genomförs med årliga resultatmål, sektorernas berättelser och resultatenheternas mål samt med förvaltningsövergripande utvecklingsprogram. Berättelsen om Esbo styr beredningen av ekonomiplanen samt av de resultatmål som anknyter till budgeten.

 

Målet för fullmäktigeperioden 2021-2025 är att Esbo ska vara ekonomiskt hållbart och beskattningen konkurrenskraftig. Under fullmäktigeperioden genomförs programmet En ekonomiskt hållbar stad. För att optimera användningen av stadens resurser utvärderas de funktioner som hör till stadskoncernen. Stadens investeringsförmåga och investeringsbehov utvärderas och staden förbereder sig på att sänka investeringstaket till följd av vårdreformen. Esbo stads kommunalskattesats höjs inte i samband med vårdreformen.

 

Budgeten för år 2022 och ekonomiplanen för åren 2023-2024 har utarbetats med hjälp av Berättelsen om Esbo samt målnivåerna, riktlinjerna och åtgärderna i programmet En ekonomiskt hållbar stad.

 

Målnivåerna och åtgärderna i programmet En ekonomiskt hållbar stad uppdateras med konsekvenserna av reformen av vården och räddningsväsendet våren 2022 så att programmet förbättrar stadens förmåga att anpassa sig till de ekonomiska förändringar som reformen medför. Samtidigt utvärderas problempunkterna i programmet En ekonomiskt hållbar stad. Programmets mål om balansering av stadens ekonomi och minskning av skuldsättningen förblir oförändrade.

 

Utvecklingen innevarande år

 

På grundval av läget i slutet av september torde ekonomin bli bättre än den ursprungliga budgeten. Budgeten utarbetades mitt under coronapandemin och begränsningsåtgärderna. Finansministeriets prognoser för ekonomisk tillväxt, sysselsättning, inkomstnivå och skatteintäkter var tämligen svaga. Ekonomins återhämtning efter coronapandemin har varit snabb sedan i våras. I synnerhet har sysselsättningen förbättrats snabbt och kommunernas skatteintäkter har ökat betydligt mer än vad som förmodades när budgeten utarbetades.

 

Nettokostnaderna, det vill säga verksamhetsbidragets underskott, torde bli endast 4 miljoner euro sämre än budgeten, eftersom social- och hälsovårdsministeriet har förbundit sig att ersätta kostnaderna för testning, spårning och vaccination som förorsakas av coronapandemin. Verksamhetsbidragets underskott ökar med 5,7 procent jämfört med bokslutet 2020.

 

Skatteintäkterna torde uppgå till totalt 1 672 miljoner euro, vilket överskrider budgeten med 72 miljoner euro. Ökningen är 4,2 procent jämfört med 2020.  Staden får 137 miljoner euro i statsandelar och skattefinansiering till ett belopp av sammanlagt 1 809 miljoner euro. Skattefinansieringen ökar inte sammanlagt från år 2020, då staten kompenserade kommunerna för kostnader som orsakats av coronapandemin via statsandelssystemet.  Årsbidraget torde bli 246 miljoner euro och resultatet 61 miljoner euro 2021. Investeringarna beräknas uppgå till 346 miljoner euro brutto och 317 miljoner euro netto. Lånefullmakten på 315 miljoner euro för år 2021 har inte använts, eftersom lånen lyftes i förhand under 2020.  Ekonomin 2021 håller på att bli betydligt bättre än vad som förväntades i budgeten.

 

Reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet skapar stor osäkerhet i skattefinansieringen i ekonomiplanen 2023-2024

 

I finansieringen av social- och hälsovårdsreformen och reformen av räddningsväsendet är överföringen av utgifter och inkomster symmetrisk i hela landet, men det finns stora skillnader mellan enskilda kommuner. Nedskärningen i kommunernas finansiering bestäms så att nettokostnaderna för de social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsendet som överförs i hela landet täcks med de inkomster som överförs från kommunerna. För att täcka nettokostnaderna överförs från kommunernas statsandel social- och hälsovårdens och räddningsväsendets andel, 70 procent av ersättningarna för ändringar i beskattningsgrunderna och en tredjedel av kommunernas utdelning av samfundsskatten. Slutligen beräknas hur mycket av kommunalskattesatsen som behövs för att täcka de nettoutgifter som överförs till välfärdsområdet. I finansministeriets kalkyl för överföringen våren 2021 motsvarar välfärdsområdets behov av kommunalskattesatsen 12,39 procent. Den slutliga minskningen bestäms våren eller sommaren 2022 utifrån statistiken över kommunernas ekonomi 2021, nettoutgifterna i kommunernas budgetar 2022 samt finansministeriets kalkyler över skatteinkomsterna 2022.

 

Skatteintäkterna för 2023-2024 i ekonomiplanen baserar sig på uppskattningar av finansministeriets och Kommunförbundets skatteram, där man i enlighet med överföringskalkylen 5/2021 minskat kommunalskatteintäkterna enligt skattesatsen 12,39 procent och minskat kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna med 33 procent. Statsandelsfinansieringen 2023 baserar sig på överföringskalkylen 5/2021 bland annat i fråga om den nya statsandelen för kommunen samt anslutna begränsningar och utjämningselement. Statsandelsfinansieringen 2024 baserar sig på finansministeriets tryckkalkyl 10/2021.

 

Resultaträkning och finansieringskalkyl

 

Verksamhetsinkomsterna och verksamhetsutgifterna i resultaträkningen för 2022 är inte jämförbara med den ändrade budgeten eller prognosen för 2021. För 2021 allokeras cirka 60 miljoner euro för testning för, spårning av samt vaccinering mot coronaviruset och uppskattningsvis 8 miljoner euro i stöd för inlärning.

 

De jämförbara verksamhetsintäkterna ökar med ungefär 2 procent. Verksamhetsutgifterna ökar med cirka 3 procent på ett jämförbart sätt, i ökningen beaktas ökningen av servicebehovet, den allmänna kostnadsutvecklingen och en uppskattning av löneuppgörelsen, ändringen av dimensioneringen av skötare av äldre, kostnaderna för den nya nordiska modellen för arbetskraftsservice, ökningen av lokalkostnaderna samt effekterna de produktivitetsåtgärder i programmet En ekonomiskt hållbar stad som infaller år 2022.

 

Nettokostnaderna för att ordna tjänster, det vill säga verksamhetsbidragets underskott, ökar med 3,6 procent år 2022, vilket överskrider ökningen av skattefinansieringen.

 

Skattefinansieringen (skatter och statsandelar) ökar år 2022 med 2,7 procent jämfört med prognosen för 2021. År 2023 är minskningen 41 procent och år 2024 cirka 4,7 procent.

 

Finansieringsintäkterna, som består av fondernas intäkter, utdelningsintäkter och ränteintäkter av grundkapitalet, beräknas uppgå till 22,5 miljoner euro år 2022, räntan på HUS grundkapital slopas år 2023 och de finansiella intäkterna inflyter årligen till cirka 20 miljoner euro.

 

Räntekostnaderna är beräknade utifrån antagandet att räntenivån förblir låg under de närmaste åren. Räntekostnaderna uppskattas vara 11,8 miljoner euro år 2022 och nästan 14,4 miljoner euro i slutet av ekonomiplansperioden för lånestocken, som växer till över 1,3 miljarder euro.

 

Årsbidraget uppskattas till 207,6 miljoner euro år 2022, 270 miljoner euro 2023 och 203,4 miljoner euro 2024. Resultatet för budgetåret 2022 uppvisar ett överskott på 15 miljoner euro, år 2023 stiger resultatet till uppskattningsvis 74,5 miljoner euro på grund av omställningsutjämningarna i finansieringssystemet för social- och hälsovården och räddningsväsendet och de skatteinkomster som överförs från 2022. Resultatet uppskattas uppgå till 4 miljoner euro år 2024. Siffrorna för 2023-2024 är preliminära uppskattningar.

 

Stadens tioåriga investeringsprogram till 2031 uppgår till sammanlagt 2,5 miljarder euro, 249 miljoner euro per år i snitt. I det totala beloppet ingår också långvariga lokaler som staden skaffar på hyra och genom leasing och genom projektbolagsmodellen. Från och med 2023 har välfärds- och hälsosektorns investeringar i maskiner och materiel, IT-investeringar och Västra Nylands räddningsverks materielinvesteringar strukits ur investeringsprogrammet.

 

I stadens investeringsprogram för tio år ligger tyngdpunkten i början av perioden. De omfattande insatserna i verksamhetslokaler för programmet Fixa skolorna, byggandet av stadsstruktur i utvecklingszonen längs Västmetron samt slutförandet av snabbspårvägen Spårjokern och byggstarten för Stadsbanan infaller huvudsakligen i början av perioden så att investeringsnivån i snitt är över 300 miljoner euro de kommande två åren. I enlighet med målen för programmet En ekonomiskt hållbar stad sänks investeringsnivån, vilket syns i en sänkning av investeringsnivån så att investeringarna år 2031 uppgår till 176 miljoner euro.

 

Stadens nettoinvesteringar uppgår under budgetåret till cirka 313 miljoner euro, varav 66 procent kan finansieras med internt tillförda medel. Resten täcks genom överföring av medel ur investeringsfonden för basservice och markanskaffning och med tilläggslån. Åren 2022-2024 används 15 miljoner euro per år av den uppskattade extra avkastningen av investeringsfonden för basservice och markanskaffning för investeringar. Om skattefinansieringen räcker för att finansiera investeringarna, minskas inte fondkapitalet.

 

På grund av det omfattande investeringsprogrammet förblir kassaflödet från verksamheten och investeringarna negativt under hela ekonomiplansperioden. Av investeringarna kan man i slutet av perioden finansiera 69 procent med internt tillförda medel.  Stadens lånestock fortsätter att öka under ekonomiplansperioden. Stadens lånestock ökar med 273 miljoner euro.

 

Esbokoncernen

 

Koncernens investeringsprogram är liksom föregående år omfattande. Hela Esbokoncernen investerar år 2022 för cirka 668 miljoner euro och under perioden 2022-2031 sammanlagt för cirka 4,2 miljarder euro, i genomsnitt för 420 miljoner euro per år. Koncernens nettoinvesteringar uppgår till 663 miljoner euro år 2022. Investeringsprogrammet bygger på riktlinjerna och målen i Berättelsen om Esbo som fokuserar på utveckling av områden, ombyggnad av trafikleder samt nybyggnad och ombyggnad av verksamhetslokaler.

 

Av koncernens nettoinvesteringar år 2022 finansieras cirka 50 procent med internt tillförda medel. Resten av investeringarna finansieras med lånefinansiering.

 

Reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet påverkar koncernlånens belopp 2023 när HNS och andra samkommuner som överförs lämnar Esbokoncernen. Både koncernens lånestock och den justerade lånestocken minskar med cirka 150 miljoner euro 2023. Efter reformen ökar lånestocken igen år 2024.

 

Utöver stadens lån består stadskoncernens lånestock huvudsakligen av främmande kapital inom Länsimetro Oy, Esbo bostäder Ab, Espoon Koulu- ja päiväkotitilat Oy och samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster. Koncernens lånestock ökar med 275 miljoner euro år 2022 på grund av det stora investeringsprogrammet. År 2022 är koncernens lånestock cirka 4 647 miljoner euro, vilket är 15 355 euro per invånare. Lånestocken är som högst år 2026, då den är 4 683 miljoner euro, det vill säga 14 566 euro per invånare. År 2027 börjar lånestocken minska och i slutet av prognosperioden år 2031 är den 4 336 miljoner euro, det vill säga 12 627 euro per invånare.

 

Målet för fullmäktigeperioden 2021-2025 är att Esbo ska vara ekonomiskt hållbart och beskattningen konkurrenskraftig.

 

Målet i programmet för produktivitet och anpassning, En ekonomiskt hållbar stad, är på lång sikt att stoppa lånestockens ökning genom att bromsa verksamhetsutgifternas ökning jämfört med basscenariot, minska investeringskostnaderna med 10 procent genom att minska projektens omfattning och kvalitet och genom att bevaka stadens intressen hos staten så att staten bland annat i större utsträckning deltar i finansieringen av tillväxt- och hållbarhetsinvesteringar. Genom att genomföra programmet anpassar sig Esbo stad bättre till den förändring i kommunernas finansieringsmodell som reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet medför.

 

Beredning av indikatorer

 

Staden utvecklar ledning av verkningsfullhet. För utvärderingen av uppnåendet av fullmäktigeperiodens mål kommer indikatorer att utvecklas och väljas under början av året. Arbetet baserar sig på ett samarbete med Teknologiska forskningsanstalten VTT. Läget för genomförandet av Berättelsen om Esbo och dess mål under fullmäktigeperioden kommer att följas upp och utvärderas årligen. Till fullmäktige rapporteras om detta i första delårsrapporten.

 

Indikatorerna för resultatmålen kommer att preciseras under början av året. Samtidigt kommer man att fastställa utgångs- och målvärden. Dessa rapporteras till fullmäktige i första delårsrapporten.

 

Behandling av stadsdirektörens förslag

 

Stadsstyrelsen bordlade ärendet 8.11.2021 och begärde utlåtande i ärendet av fullmäktiges förhandlingskommitté för behandling i stadsstyrelsen 29.11.2021.

 

Under bordläggningen behandlade fullmäktiges förhandlingskommitté stadsdirektörens förslag till budget och ekonomiplan på tre sammanträden och kom fram till det bifogade avtalet och förhandlingsresultatet som godkändes av fullmäktigegruppernas förhandlare som undertecknat avtalet. Förhandlingsresultatet ökar 2022 driftsekonomins utgifter med 6,7 miljoner euro och ökar investeringsutgifterna med 4,8 miljoner euro. För perioden 2022-2026 minskas investeringarna med sammanlagt 3,2 miljoner euro. Tilläggen täcks med ett budgetlån, år 2022 ökas låneupptagningen med 1,8 miljoner euro.

 

I förhandlingsavtalet ingår 19 protokollsanteckningar, vilka förhandlingskommittén förutsätter ska iakttas under 2022.

 

Stadsdirektören föreslår att förslaget till ekonomiplan ändras enligt förhandlingsresultatet. Utlåtande av personalkommittén har begärts om förslaget till budget och ekonomiplan. Personalkommittén behandlade förslaget 10.11.2021 och antecknade det för kännedom.

 

 

Beslutshistoria

 

Stadsstyrelsen 29.11.2021 § 402

 

Förslag Stadsdirektör Mäkelä Jukka

 

Stadsstyrelsen

 

- godkänner anvisningarna för tillämpning av budgeten (bilaga 1 i budgetboken)

 

- uppmanas att bereda indikatorerna för fullmäktigeperiodens mål och uppföljningen av dessa samt preciseringen av mätarna av resultatmålen så att de kan beslutas i samband med första delårsrapporten.

 

- föreslår att fullmäktige

 

1

godkänner den bifogade budgeten för 2022 och ekonomiplanen för 2023-2024 med bilagor

 

2

godkänner de bifogade förslagen till beslut om finansmotionerna och konstaterar att motionerna är slutbehandlade

 

3

bemyndigar stadsdirektören att ersätta den budgeterade överföringen av 15 miljoner euro som investeringsfonden för basservice och markanskaffning avkastar med motsvarande upplåning, om upplåning är ekonomiskt fördelaktigare än överföring ur fonderna,

 

4

bemyndigar tekniska nämnden att fortsätta bygga de i budgeten för 2021 särskilt uppräknade, oavslutade fasta konstruktionerna och anläggningarna inom ramen för tidigare anvisade totalanslag,

 

5

bemyndigar koncernstaben att införa ändringar och preciseringar i budgeten och ekonomiplanen som föranleds av fullmäktigebehandlingen eller förbättrar riktigheten, informationen eller språkdräkten och som inte avviker från innehållet i den godkända budgeten och ekonomiplanen och inte väsentligt ändrar räkenskapsperiodens resultat eller finansieringsdelen.

 

6

beslutar att dispositionsplanen för välfärds- och hälsosektorn samt sektorn för fostran och lärande granskas i samband med den första och andra delårsrapporten 2022 på grund av osäkerhet när det gäller coronapandemin och coronaunderstöd, arbetsmarknadslösningen, tillgången på personal och finansieringen av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet.

 

Behandling Ampuja lämnade understödd av Kajava följande ändringsförslag:

 

"Sannfinländarna föreslår följande ändringar i Esbos budget 2022 och ekonomiplanen:

1. Investeringar: Stadsbanan (sidan 80 i den elektroniska versionen, sidan 84 i pappersversionen). 275 miljoner euro, varav stadens andel är 40 procent. Stadsbanan byggs inte. Inbesparingen är 22 miljoner euro 2022.

2. Stadsmiljösektorn: Den avgiftsbelagda parkeringen upphör

3. Välfärds- och hälsosektorn, hälsovård: Övriga tjänster för personer som vistas olagligt i landet upphör, besparingen är 0,8 miljoner euro

4. Stadsmiljösektorn: Underhållet av gator ökas med 2,5 miljoner euro. Utgifterna ökar med 2,5 miljoner euro 2022

5. Sektorn för fostran och lärande, ungdomstjänster: Ungdomslokalerna i Norra Esbo görs fungerande och trygga, utgiftsökningen är 0,1 miljoner euro och de kommande åren

6. Sektorn för fostran och lärande, undervisning: Den grundläggande utbildningens fördelningstimmar skärs inte ned (personal), utgiftsökningen är 1 miljon euro

7. Välfärds- och hälsosektorn, hälsovård: Dubbla tider för mottagningsbesök inom öppenvården på grund av språksvårigheter slopas, besparingen 0,55 miljoner euro 2022

8. Välfärds- och hälsosektorn, familje- och socialtjänster Tjänster för invandrare i anslutning till socialservice för vuxna upphör, besparingen är 1 miljon euro 2022

9. Sektorn för fostran och lärande: Skyldigheten att effektivisera gymnasieutbildningen på finska slopas, utgiftsökningen är 0,79 miljoner euro per år

10. Sektorn för fostran och lärande, grundläggande utbildning: Undervisning i främmande språk i den grundläggande utbildningen slopas, besparingen 1,5 miljoner euro."

 

Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det hade lämnats ett understött förslag som avvek från föredragningen, vilket föranledde omröstning.

 

Ordförande konstaterade att stadsstyrelsens förkastat Ampujas ändringsförslag med 13 röster mot 2. Röstningslistan bifogas till protokollet.

 

 

Beslut

Stadsstyrelsen:

Föredragandens förslag godkändes.

 

Stadsstyrelsen 8.11.2021 § 390

 

Förslag Stadsdirektör Mäkelä Jukka

 

Stadsstyrelsen godkänner anvisningarna om tillämpning av budgeten i bilaga 1 i budgetboken och föreslår att fullmäktige

 

1

godkänner den bifogade budgeten för 2022 och ekonomiplanen för 2023-2024 med bilagor

 

2

godkänner de bifogade förslagen till beslut om finansmotionerna och konstaterar att motionerna är slutbehandlade

 

3

bemyndigar stadsdirektören att ersätta den budgeterade överföringen av 15 miljoner euro som investeringsfonden för basservice och markanskaffning avkastar med motsvarande upplåning, om upplåning är ekonomiskt fördelaktigare än överföring ur fonderna,

 

4

bemyndigar tekniska nämnden att fortsätta bygga de i budgeten för 2021 särskilt uppräknade, oavslutade fasta konstruktionerna och anläggningarna inom ramen för tidigare anvisade totalanslag,

 

5

bemyndigar koncernstaben att införa ändringar och preciseringar i budgeten och ekonomiplanen som föranleds av fullmäktigebehandlingen eller förbättrar riktigheten, informationen eller språkdräkten och som inte avviker från innehållet i den godkända budgeten och ekonomiplanen och inte väsentligt ändrar räkenskapsperiodens resultat eller finansieringsdelen.

 

Dessutom

 

6 

Dessutom uppmanar stadsstyrelsen stadsdirektören att bereda indikatorerna för fullmäktigeperiodens mål och uppföljningen av dessa samt preciseringen av mätarna av resultatmålen så att de kan beslutas i samband med första delårsrapporten.

 

Behandling Ordföranden lämnade understödd av Tiina Elo följande förslag:

 

Stadsstyrelsen bordlägger budgeten 2022 och ekonomiplanen och begär utlåtande av fullmäktiges förhandlingskommitté så att ärendet kan behandlas av stadsstyrelsen 29.11.2021.

 

Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt förslaget.

 

Beslut

Stadsstyrelsen:

 

Stadsstyrelsen bordlade budgeten 2022 och ekonomiplanen och begär utlåtande i ärendet av fullmäktiges förhandlingskommitté så att ärendet kan behandlas av stadsstyrelsen 29.11.2021.

 

 

 

Bilaga

1

Budgeten för 2022 och ekonomiplanen för 2023-2024

2

Vastaukset vuoden 2022 raha-asia-aloitteisiin

3

Neuvottelutulos talousarvio 2022-2024

4

Neuvottelutulos euroina

5

Pöytäkirjamerkinnät

6

Neuvottelumuutoksilla päivitetty tulos- ja rahoituslaskelma

7

Neuvottelusopimus

8

Äänestyslistat § 167

 

Tilläggsmaterial

 

 

 

För kännedom

 

 

 


Föregående ärende | Följande ärende Anvisning för ändringssökande Mötesärende i PDF-format