Fullmäktige
Protokoll 16.11.2020/Paragraf 165

5117/11.01.02/2020

Fullmäktige 16.11.2020 § 165

§ 165

 fornamn.efternamn@esbo.fi

 Växel 09 816 21

Förslag Stadsstyrelsen

Behandling Ordförande Mykkänen föreslog understödd av Uotila att ärendet bordläggs.

Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kan bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt det enhälligt.

Beslut

Redogörelse Risto Nevanlinna och 17 andra ledamöter föreslår i sin motion 27.4.2020 att staden inleder en kontinuerlig årlig inventering av fågelbeståndet i Finno fågelskyddsområde från år 2021.

Svar

Inventering av fågelbeståndet enligt skötsel- och nyttjandeplanen

Finno fågelskyddsområde (nedan Finnovikens våtmark) är en del av det värdefulla fågelområdet i Finno. För området utarbetades en skötsel- och nyttjandeplan i samarbete mellan stadsteknikcentralen, miljöcentralen och stadsplaneringscentralen år 2015. Skötsel- och nyttjandeplanen för det värdefulla fågelområdet i Finno gjordes av en bred expertarbetsgrupp. I styrgruppen medverkade Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, Fortum Oy, Helsingforstraktens ornitologiska förening Tringa ry, Suomenojan luonto ry, Lepidopterologiska sällskapet i Finland rf och Helsingforsregionens miljötjänster (HRM). Åtgärder som bäst skyddar fågelbeståndet i Finno identifierades av en arbetsgrupp som hade de bästa experterna på såväl lokala förhållanden som naturvård.

I skötsel- och nyttjandeplanen presenterades metoder genom vilka man kan trygga skyddsvärdena för fågelbeståndet i mitten av ökande bebyggelse. I planen bedömdes dessutom att det vore bra att följa fågelbeståndens tillstånd i våtmarken med tre års mellanrum.

Ingen av de instanser som deltagit i utarbetandet av planen ifrågasatte planen att följa fågelbeståndets utveckling med tre års mellanrum. Därför har staden gjort så och antagit att det motsvarar myndigheternas (NTM-centralen) och föreningarnas syn på hur fågelvärdena ska beaktas.

NTM-centralen i Nyland har senare i sina utlåtanden om Finno markplaner konstaterat att planlösningarna i tillräcklig utsträckning lindrar byggandets skadliga verkningar på fågelbeståndet, om åtgärderna i skötsel- och nyttjandeplanen utförs och byggandet följer planbestämmelserna. NTM-centralen i Nyland har i sina utlåtanden om markplanerna inte framfört att fågelbeståndet i Finno borde inventeras årligen. Om det i fågelbeståndet i Finnovikens våtmark upptäcks skadliga förändringar i inventeringen 2021 eller om några andra observationer tyder på att byggandets verkningar på fågelbeståndet har varit skadligare än vad som bedömts när markplanerna utarbetats eller att skyddsåtgärderna har varit otillräckliga, kommer inventeringen att genomföras årligen under den aktiva byggtiden i Finno fram till 2026.

Resultat av fågelkartläggningarna och kommande kartläggningar

Den första fågelkartläggningen i Finnovikens våtmark i anslutning till byggandet i Finno gjordes år 2018. Nästa fågelkartläggning görs år 2021. Esbo miljöcentral har beställt kartläggningar för Esbos värdefullaste fågelvatten med cirka 5-8 års mellanrum sedan början av 1980-talet. Finnovikens bassäng har varit ett av de fågelvatten som kartlagts. I de utredningar som miljöcentralen beställt kartlades fågelsituationen i Finnovikens våtmark senast år 2015.

I resultatrapporten från fågelkartläggningen år 2018 konstateras att antalet skrattmåsar som häckar i Finnoviken har minskat under de senaste åren, men att kolonin (cirka 1 900 par) veterligen fortfarande är störst i Nyland. Fågelexperten, det vill säga den som skrivit rapporten har antecknat att det på häckningsplatsen inte har skett förändringar som skulle förklara varför antalet skrattmåsar minskat. I rapporten konstateras däremot att den viktigaste orsaken till minskningen kan vara att avfallshanteringen ändrats på Käringmossens avfallsstation där måsarna ätit. Med tanke på helheten har det alltså framförts att även faktorer utanför Finno kan påverka utvecklingen av fågelbestånden.

I resultatrapporten från fågelkartläggningen 2018 jämfördes antalet fågelarter (våtmarksarter och sjöfågelpar separat) i Finnovikens våtmark åren 1984, 1990, 2000, 2008, 2015 och 2018. Jämförelsen visade att antalet våtmarksarter har varierat mycket lite (25-29 arter per kartläggningsår) och att antalet sjöfågelpar har varierat mer mellan inventeringarna (78-157 sjöfågelpar per kartläggningsår). Variationer i antalet par och kullar är normala i fågelvåtmarker. Fåglarnas förekomst och i synnerhet produktionen av ungar påverkas av många faktorer, såsom sommarens temperatur eller regnighet.

Betydande verkningar i antalet par och ungar kan konstateras på basis av förändringens trend och omfattning. Dessa syns inte i naturen på ett år. På basis av detta har man bedömt att en kartläggning som upprepas vart tredje år är av lämplig frekvens för att föra fram trenderna. Om fåglarna i Finnovikens våtmark skulle inventeras årligen, skulle resultatet bli att antalet par och kullar varierar, men orsakerna till variationen skulle inte kunna utredas. När det gäller byggande är det viktigaste att identifiera betydande skadliga effekter, och genom en kartläggning med tre års mellanrum kan de följas upp.

Priser för fågelkartläggningar

År 2018 kostade inventeringen av åkergrodor och fåglar i Finnovikens våtmark 8 260 euro (moms 0 procent). Byggandet av hela Finno är huvudsakligen färdigt på 2030-talet. Om fågelbeståndet inventeras årligen till exempel under de följande 10 åren, bör cirka 90 000 euro reserveras för detta.

Ansökan om Kommun-Helmi-specialunderstöd hos miljöministeriet för Finnovikens våtmark

Bevarandet av naturvärdena i Finnoviken kräver naturvård, grönbyggande och styrning av rekreationsanvändningen, vilka också kräver egna anslag. Också förbättring av häckningsförhållandena och lindring av rekreationstrycket i Finnovikens våtmark skulle kunna förbättra fåglarnas tolerans mot den stress som byggandet orsakar. Stadsteknikcentralen har i samarbete med miljöcentralen ansökt om miljöministeriets Kommun-Helmi-specialunderstöd för restaurering av Finnovikens våtmark. Vid restaureringen av våtmarkens vattenbassäng skulle man genomföra måttfulla muddringar och avlägsnande av vassruggar samt bygga fyra häckningsflottar för skrattmåsar. Om det sökta understödet för restaurering av Finnovikens bassäng beviljas, kan man med hjälp av det genomföra en extra kartläggning av fåglar och åkergrodor 2022 utöver de uppföljningsräkningar som görs vart tredje år i enlighet med skötsel- och nyttjandeplanen för området.

Miljöcentralen och stadsteknikcentralen anser inte att årliga inventeringar i Finnovikens våtmark är nödvändiga och tror inte att de ger betydande tilläggsinformation om verkningarna på fågelbeståndet av byggandet i Finno. Riktandet av eventuella anslag för restaurering av våtmarken och styrning av rekreationstrycket bort från det värdefulla fågelområdet skulle trygga bevarandet av områdets fågelvärden effektivare.

Beslutshistoria

Miljönämnden 24.9.2020 § 69

Förslag Miljödirektör Tarja Söderman

Miljönämnden föreslår stadsstyrelsen och vidare fullmäktige att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Risto Nevanlinnas och 17 andra ledamöters motion 27.4.2020 om en årlig inventering av fågelbeståndet i Finno och konstaterar att ärendet är slutbehandlat.

Behandling 

Toni Pohjonen föreslog understödd av Rainer Lahti att svaret återremitteras för ny beredning så att inventeringar skulle genomföras årligen.

Efter att diskussionen om remiss hade avslutats frågade ordföranden om remissförslaget kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att miljönämnden återremitterat ärendet för ny beredning.

Beslut Miljönämnden:

Miljönämnden återremitterade svaret för ny beredning så att inventeringar skulle genomföras årligen.

Tekniska nämnden 14.10.2020 § 87

Förslag Stadsteknikdirektör Harri Tanska

Tekniska nämnden föreslår stadsstyrelsen och vidare fullmäktige att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Risto Nevanlinnas och 17 andra ledamöters motion 27.4.2020 om en årlig inventering av fågelbeståndet i Finno och konstaterar att ärendet är slutbehandlat.

Behandling Under diskussionen föreslog Lari Karreinen understödd av Marjaana Siivola och Fred Granberg att slutet av fjärde stycket i svaret (Om det i fågelbeståndet i Finnovikens våtmark upptäcks skadliga förändringar ...) ändras till att lyda enligt följande:

"Om det i fågelbeståndet i Finnovikens våtmark upptäcks skadliga förändringar i inventeringen 2021 eller om några andra observationer tyder på att byggandets verkningar på fågelbeståndet har varit skadligare än vad som bedömts när markplanerna utarbetats eller att skyddsåtgärderna har varit otillräckliga, genomförs inventeringen årligen under den aktiva byggtiden i Finno fram till 2026."

Tekniska nämnden godkände Karreinens förslag enhälligt.

Beslut Tekniska nämnden föreslår stadsstyrelsen och vidare fullmäktige att fullmäktige antecknar svaret nedan på Risto Nevanlinnas och 17 andra ledamöters motion 27.4.2020 om en årlig inventering av fågelbeståndet i Finno för kännedom och konstaterar att ärendet är slutbehandlat.

Svar

Inventering av fågelbeståndet enligt skötsel- och nyttjandeplanen

Finno fågelskyddsområde (nedan Finnovikens våtmark) är en del av det värdefulla fågelområdet i Finno. För området utarbetades en skötsel- och nyttjandeplan i samarbete mellan stadsteknikcentralen, miljöcentralen och stadsplaneringscentralen år 2015. Skötsel- och nyttjandeplanen för det värdefulla fågelområdet i Finno gjordes av en bred expertarbetsgrupp. I styrgruppen medverkade Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, Fortum Oy, Helsingforstraktens ornitologiska förening Tringa ry, Suomenojan luonto ry, Lepidopterologiska sällskapet i Finland rf och Helsingforsregionens miljötjänster (HRM). Åtgärder som bäst skyddar fågelbeståndet i Finno identifierades av en arbetsgrupp som hade de bästa experterna på såväl lokala förhållanden som naturvård.

I skötsel- och nyttjandeplanen presenterades metoder genom vilka man kan trygga skyddsvärdena för fågelbeståndet i mitten av ökande bebyggelse. I planen bedömdes dessutom att det vore bra att följa fågelbeståndens tillstånd i våtmarken med tre års mellanrum.

Ingen av de instanser som deltagit i utarbetandet av planen ifrågasatte planen att följa fågelbeståndets utveckling med tre års mellanrum. Därför har staden gjort så och antagit att det motsvarar myndigheternas (NTM-centralen) och föreningarnas syn på hur fågelvärdena ska beaktas.

NTM-centralen i Nyland har senare i sina utlåtanden om Finno markplaner konstaterat att planlösningarna i tillräcklig utsträckning lindrar byggandets skadliga verkningar på fågelbeståndet, om åtgärderna i skötsel- och nyttjandeplanen utförs och byggandet följer planbestämmelserna. NTM-centralen i Nyland har i sina utlåtanden om markplanerna inte framfört att fågelbeståndet i Finno borde inventeras årligen. Om det i fågelbeståndet i Finnovikens våtmark upptäcks skadliga förändringar i inventeringen 2021 eller om några andra observationer tyder på att byggandets verkningar på fågelbeståndet har varit skadligare än vad som bedömts när markplanerna utarbetats eller att skyddsåtgärderna har varit otillräckliga, kommer inventeringen att genomföras årligen under den aktiva byggtiden i Finno fram till 2026.

Resultat av fågelkartläggningarna och kommande kartläggningar

Den första fågelkartläggningen i Finnovikens våtmark i anslutning till byggandet i Finno gjordes år 2018. Nästa fågelkartläggning görs år 2021. Esbo miljöcentral har beställt kartläggningar för Esbos värdefullaste fågelvatten med cirka 5-8 års mellanrum sedan början av 1980-talet. Finnovikens bassäng har varit ett av de fågelvatten som kartlagts. I de utredningar som miljöcentralen beställt kartlades fågelsituationen i Finnovikens våtmark senast år 2015.

I resultatrapporten från fågelkartläggningen år 2018 konstateras att antalet skrattmåsar som häckar i Finnoviken har minskat under de senaste åren, men att kolonin (cirka 1 900 par) veterligen fortfarande är störst i Nyland. Fågelexperten, det vill säga den som skrivit rapporten har antecknat att det på häckningsplatsen inte har skett förändringar som skulle förklara varför antalet skrattmåsar minskat. I rapporten konstateras däremot att den viktigaste orsaken till minskningen kan vara att avfallshanteringen ändrats på Käringmossens avfallsstation där måsarna ätit. Med tanke på helheten har det alltså framförts att även faktorer utanför Finno kan påverka utvecklingen av fågelbestånden.

I resultatrapporten från fågelkartläggningen 2018 jämfördes antalet fågelarter (våtmarksarter och sjöfågelpar separat) i Finnovikens våtmark åren 1984, 1990, 2000, 2008, 2015 och 2018. Jämförelsen visade att antalet våtmarksarter har varierat mycket lite (25-29 arter per kartläggningsår) och att antalet sjöfågelpar har varierat mer mellan inventeringarna (78-157 sjöfågelpar per kartläggningsår). Variationer i antalet par och kullar är normala i fågelvåtmarker. Fåglarnas förekomst och i synnerhet produktionen av ungar påverkas av många faktorer, såsom sommarens temperatur eller regnighet.

Betydande verkningar i antalet par och ungar kan konstateras på basis av förändringens trend och omfattning. Dessa syns inte i naturen på ett år. På basis av detta har man bedömt att en kartläggning som upprepas vart tredje år är av lämplig frekvens för att föra fram trenderna. Om fåglarna i Finnovikens våtmark skulle inventeras årligen, skulle resultatet bli att antalet par och kullar varierar, men orsakerna till variationen skulle inte kunna utredas. När det gäller byggande är det viktigaste att identifiera betydande skadliga effekter, och genom en kartläggning med tre års mellanrum kan de följas upp.

Priser för fågelkartläggningar

År 2018 kostade inventeringen av åkergrodor och fåglar i Finnovikens våtmark 8 260 euro (moms 0 procent). Byggandet av hela Finno är huvudsakligen färdigt på 2030-talet. Om fågelbeståndet inventeras årligen till exempel under de följande 10 åren, bör cirka 90 000 euro reserveras för detta.

Ansökan om Kommun-Helmi-specialunderstöd hos miljöministeriet för Finnovikens våtmark

Bevarandet av naturvärdena i Finnoviken kräver naturvård, grönbyggande och styrning av rekreationsanvändningen, vilka också kräver egna anslag. Också förbättring av häckningsförhållandena och lindring av rekreationstrycket i Finnovikens våtmark skulle kunna förbättra fåglarnas tolerans mot den stress som byggandet orsakar. Stadsteknikcentralen har i samarbete med miljöcentralen ansökt om miljöministeriets Kommun-Helmi-specialunderstöd för restaurering av Finnovikens våtmark. Vid restaureringen av våtmarkens vattenbassäng skulle man genomföra måttfulla muddringar och avlägsnande av vassruggar samt bygga fyra häckningsflottar för skrattmåsar. Om det sökta understödet för restaurering av Finnovikens bassäng beviljas, kan man med hjälp av det genomföra en extra kartläggning av fåglar och åkergrodor 2022 utöver de uppföljningsräkningar som görs vart tredje år i enlighet med skötsel- och nyttjandeplanen för området.

Miljöcentralen och stadsteknikcentralen anser inte att årliga inventeringar i Finnovikens våtmark är nödvändiga och tror inte att de ger betydande tilläggsinformation om verkningarna på fågelbeståndet av byggandet i Finno. Riktandet av eventuella anslag för restaurering av våtmarken och styrning av rekreationstrycket bort från det värdefulla fågelområdet skulle trygga bevarandet av områdets fågelvärden effektivare.

Beslutshistoria

Stadsstyrelsen 2.11.2020 § 362

§ 362

 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

 Växel 09 816 21

Förslag Tekniska direktören Isotalo Olli

Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Risto Nevanlinnas och 17 andra ledamöters motion 27.4.2020 om en årlig inventering av fågelbeståndet i Finno och konstaterar att ärendet är slutbehandlat.

Behandling 

Beslut

Stadsstyrelsen:
Föredragandens förslag godkändes enhälligt.