Fullmäktige
Protokoll 07.12.2022/Paragraf 149

5633/02.02.00/2021

Fullmäktige 07.12.2022 § 149

§ 149

 fornamn.efternamn@esbo.fi

 Växel 09 816 21

Förslag Stadsstyrelsen

Behandling 

Ordföranden föreslog att ärendet skulle behandlas i den ordningsföljd som godkänts av fullmäktiges förhandlingskommittén:

BEHANDLINGSORDNING

1 Anförande av ordföranden för budgetförhandlingarna

2 Gruppanföranden (efter gruppernas storleksordning): Saml, Gröna, SDP, Sannf, SFP, KD, VF, C, RN)

3 Allmän diskussion

4 Beslut om budgeten och ekonomiplanen

5 Förslagen till hemställningar om budgeten behandlas vid fullmäktiges sammanträde 12.12.2022

ALLMÄN DISKUSSION

Den allmänna diskussionen om budgeten och ekonomiplanen förs 7.12..2022.

Ändringsförslag

Ändringsförslag och understöd av dessa till budgeten och ekonomiplanen lämnas under den allmänna diskussionens gång. Beslut om ändringsförslagen fattas 7.12.2022.

Förslag till hemställningar

Förslag till hemställningar och understöd av dem framförs under den allmänna diskussionen. Förslagen till hemställningar bordläggs 7.12.2022 och beslutas (godkänns eller förkastas) när budgeten och ekonomiplanen har godkänts, vid fullmäktiges nästa möte 12.12.2022.

Ordföranden frågade om förslaget till behandlingsordning kan godkännas enhälligt.  Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt.

Förhandlingskommitténs vice ordförande af Hällström lämnade understödd av Katainen m.fl. följande ändringsförslag: 3.11

"Texttillägget till den grundläggande finska utbildningens särskilda stöd ändras enligt följande:

- Det särskilda stöd barnet behöver ska ordnas så bra som möjligt med tanke på barnets bästa och klassernas funktion. Stödet ges med tillräckliga resurser i barnets egen skola, inom elevupptagningsområdet, annars i storområdet eller på stadsnivå. Specialklasser läggs inte ner. Särskilt stöd i små grupper ges särskilt vid behandling av emotionella och sociala svårigheter. Nämnden beslutar om beredningen av åtgärder och om de riktlinjer som behövs för genomförandet av åtgärderna.

Ur protokollsanteckningarna stryks nr 10 och nr 6 ändras till följande:

- I investeringsprogrammet för 2024 utreds hyran till 2031 för ett flyttbart skolhus för Rödskogs skola.

Ökning av överlåtelse av tomter för byggande i egen regi.

Kostnadsökningarna i driftsekonomin, 5 miljoner euro, riktas till investeringar:

- Överförs från 49 Stadsmiljösektorns stab till 94 Fasta konstruktioner och anläggningar

Esbovikens simhall stryks ur investeringsprogrammet och planeringsanslag på 0,4 miljoner euro lämnas. Anslagen riktas till rätt år:

- 2023: -10,1 miljoner euro

- 2024: -13,6 miljoner euro

- 2025: -2,793 mljoner euro

Ombyggnad av daghemmet och skolan Laurinlahden päiväkoti ja koulu. Närmare allokering av anslaget i investeringsdelen:

- Punkten 'daghem' stryks.

- Flyttas från 7193 Esbo lokaler, ombyggnad till 7192 Esbo lokaler, nybyggnad."

Kajava lämnade understödd av Grönroos följande ändringsförslag: 3.9.

"- I stadens bokföring presenteras i fortsättningen kostnaderna av invandringen.

- Modersmålsundervisning för invandrare -1 500 000 euro per år.

- Staden lösgör sig från ett avtal med närings-, trafik- och miljöcentralen enligt vilket kommunplatser för invandrare beviljas, eftersom befolkningen med främmande språk som modersmål koncentrerar sig för mycket till Esbo och den övriga huvudstadsregionen.

- Arean per elev i nya skolor minskas inte.

- Modellen för rekrytering av invandrare -370 000 euro per år.

- Projektet Framgång genom handledning -400 000 euro per år

- Sysselsättning av invandrare: Trust M, Talent Esbo, och så vidare -1017,928 euro per år

- Entimmeståget -3,5 miljoner euro per år

- Elever med beteendestörningar som allvarligt stör undervisningsgrupperna identifieras och placeras i sope-klasser."

Laukkanen lämnade understödd av Järvenpää följande ändringsförslag (nr 3.1):

"Ändringsförslag: - Anslagen för särskilt stöd till elever höjs med 0,6 miljoner euro;
- Anslagen för förebyggande av utslagning bland unga höjs med 1,0 miljoner euro;
- Antalet skolgångsassistenter ökas med 20 personer, anslaget höjs med 0,750 miljoner euro;
- För att Esbotillägget ska kvarstå på nuvarande nivå (2,5 år) och med nuvarande villkor höjs anslaget med 4,6 miljoner euro;
- För att täcka de ökade byggnadskostnaderna höjs anslagen för konstisbanans servicebyggnad i Esbovikens idrottspark, servicebyggnaden vid Bergansängens bollplan och omklädningsrum på Oitans badstrand med sammanlagt 1,0 miljoner euro (de föreslagna extra anslagen på 1,2 miljoner euro är otillräckliga)."

Grönroos lämnade understödd av Järvinen följande ändringsförslag: 3.5.

"Stadsplaneringscentralens anslag minskas med tre miljoner euro och planläggningen minskas för att städernas tillväxt ska bli mer återhållsam."

Grönroos gjorde följande ändringsförslag: 3.6.

"Investeringarna minskas med (i tusen euro):

                                             2023           2024          2025

Stadsbanan                        10 000        15 000      15 000

Stadsbanans infrastruktur  17 000         17 000      17 000

Esbo teater                          1 000

Esbos mål för klimatneutralitet sänks till EU:s målnivå, 2050, vilket ger besparingar till exempel genom en flexiblare användning av bränslen, material och materiel. Bidraget till fullmäktigegrupperna på 90 000 euro slopas. Esbo avstår från könsmedveten budgetering. Esbo avstår från att finansiera kulturtolkar och i integrationen av invandrare läggs större vikt än i dag vid att främja återflyttning för invandrare som är dåligt integrerade."

Grönroos gjorde följande ändringsförslag: 3.7.

"Investeringarna minskas med (i tusen euro):

                                   2023      2024     2025

Hagalunds simhall   15 500   19 700    5 000.

Nytt anslag för planering av en helt ny simhall i Hagalunds område, 0,5 miljoner euro."

Karimäki lämnade understödd av Nieminen med flera följande förslag till hemställan (3.4):

"Fullmäktige hemställer att man vinnlägger sig om hög nivå på specialundervisningen och följer upp de därtill hörande resursernas tillräcklighet."

Värmälä lämnade understödd av Kivekäs m.fl. följande förslag till hemställan (3.12):

"Fullmäktige hemställer att Esbo tar hänsyn till unga över 18 år vid anordnandet av hobbyverksamhet."

Värmälä lämnade understödd av Kivekäs m.fl. följande förslag till hemställan (3.13):

"Fullmäktige hemställer att man utreder möjligheterna att göra en enkät bland unga över 18 år för att kartlägga de önskemål dessa unga har för hobbyer."

Värmälä lämnade understödd av Kivekäs m.fl. följande förslag till hemställan (3.14):

"Fullmäktige hemställer att Esbo också i försättningen för sin del ska främja verksamhetsmöjligheterna för de organisationer som fått organisationsbidrag av välfärds- och hälsosektorn år 2022, i synnerhet med hänsyn till pensionärsföreningar."

Hietanen-Tanskanen lämnade understödd av Järvenpää m.fl. följande förslag till hemställan (3.2):

"Fullmäktige hemställer att staden år 2023 söker nya lösningar på småbarnspedagogikens personalbrist och lokalproblem. Staden bör ha en tydlig plan för att locka ny personal till småbarnspedagogiken och hålla kvar den befintliga personalen samt för att säkerställa att det finns tillräckligt med lokaler. Det ska finnas småbarnspedagogik på lämpliga ställen för familjerna och det ska finnas tillräckligt med personal med tanke på barnens trygghet och småbarnspedagogikens kvalitet."

Kajava lämnade understödd av Keronen följande förslag till hemställan: 3.10

"Elever med beteendestörningar som allvarligt stör undervisningsgrupperna identifieras och placeras i sope-klasser (Nu finns det av dem inte bara i de vanliga klasserna, utan i synnerhet i klasserna för elever med inlärningssvårigheter)."

Lindholm lämnade understödd av Nores m.fl. följande förslag till hemställan (3.15):

"Fullmäktige hemställer att staden under år 2023 utreder möjligheterna att säkerställa en svenskspråkig språkbadsväg så, att när ett barn börjar med språkbad inom småbarnspedagogiken eller i förskoleundervisningen ska hen ha möjligt att fortsätta i språkbad ända till grundskolans slut."

Lindholm lämnade understödd av Nores m.fl. följande förslag till hemställan (3.16):

"Fullmäktige hemställer att staden under år 2023 för den svenskspråkiga språkbadsvägens del utför förutseende och långsiktig planering, i synnerhet vid elevantagningen och vid övergångsskeden under studievägen, så att barnen har en verklig möjlighet att uppnå den funktionella tvåspråkighet som språkbadet har som mål. Staden kartlägger möjliga statsunderstöd för att förstärka den svenskspråkiga språkbadsstigen och tar vid planeringen hänsyn till alla storområden i Esbo."

Kauste lämnade understödd av Hyrkkö med flera följande förslag till hemställan (3.3):

"Fullmäktige hemställer att de arbetstagare och aktörer som verkar vid Esbo kulturcentrum får svara på en välfärdsenkät. Med enkäten kartläggs synpunkter och eventuella farhågor i anslutning till kulturcentrumets lokaler, verksamhet och arbetsförhållanden."

Alaviiri lämnade understödd av Laiho m.fl. följande förslag till hemställan: 3.19

"En verksamhetsmodell där gemenskapshandledare finns på skolan för att stärka elevernas välfärd har upplevts som viktig och fungerande. Fullmäktige hemställer att denna verksamhetsmodell tas i bruk på bred front i Esboskolor så att man utnyttjar den finansiering som ingår i budgeten och eventuella kommande projektfinansieringar."

Alaviiri lämnade understödd av Laiho m.fl. följande förslag till hemställan: 3.18

"Öppen småbarnspedagogik, invånarparker och klubbverksamhet är en del av småbarnspedagogikens verksamhet som stöder både barnets uppväxt och utveckling och samtidigt familjens föräldraskap. De är också förebyggande familjearbete. Fullmäktige hemställer att sådan verksamhet ska vidareutvecklas och stärkas i Esbo."

Efter avslutad diskussion gav ordföranden ett sammandrag över de förslag till ändringar och hemställningar som hade lämnats under sammanträdet samt konstaterade att stadsstyrelsens förslag till övriga delar godkänts enhälligt.

Ordföranden konstaterade vidare att Grönroos förslag nr 3.6 och 3.7 hade förfallit i brist på understöd.

Ordföranden konstaterade vidare att mötet, i enlighet med den godkända behandlingsordningen, som följande behandlar ändringsförslagen och att besluten om förslagen till hemställningar bordläggs till mötet 12.12.2022.

Ordföranden föreslog att mötet först behandlar af Hällströms ändringsförslag nr 3.11 och därefter de övriga ändringsförslagen. Fullmäktige godkände enhälligt ordförandens förslag. 

Ordföranden frågade om förhandlingskommitténs vice ordförande af Hällströms ändringsförslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att fullmäktige godkänt det enhälligt.

Därefter ställdes stadsstyrelsens förslag, ändrat med af Hällströms ändringsförslag, mot de övriga ändringsförslagen.

Omröstning om Laukkanens förslag nr 3.1 

Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag, ändrat med af Hällströms förslag, röstar "ja" och de som understöder Laukkanens förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

Vid omröstningen förkastade fullmäktige Laukkanens förslag med 67 röster mot 3 och 5 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet.

Omröstning om Grönroos ändringsförslag nr 3.5:

Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag, ändrat med af Hällströms förslag, röstar "ja" och de som understöder Grönroos förslag nr 3.5 röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

Vid omröstningen förkastade fullmäktige Grönroos förslag med 65 röster mot 7 och 3 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet.

Omröstning om Kajavas förslag nr 3.9

Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag, ändrat med af Hällströms förslag, röstar "ja" och de som understöder Kajavas förslag nr 3.9 röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

Vid omröstningen förkastade fullmäktige Kajavas förslag med 66 röster mot 8 och 1 blank. Röstningslistan bifogas till protokollet.

Efter omröstningarna konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens förslag, ändrat med förhandlingskommitténs vice ordförande af Hällströms förslag, hade godkänts och att förslagen till hemställningar i enlighet med den godkända behandlingsordningen kommer att behandlas på nästa möte.

Beslut

Redogörelse 

Budgeten 2023 och ekonomiplanen

Ekonomiplanen 2023-2025 bygger på Berättelsen om Esbo och på mål som härletts ur den, på riktlinjerna och åtgärderna i produktivitets- och anpassningsprogrammet En ekonomiskt hållbar stad som uppdaterades sommaren 2022 samt på fullmäktiges beslut 24.10.2022 om ramen för budgeten 2023 och ekonomiplanen för 2024-2025 och om fastighetsskattesatserna 2023. I budgeten och ekonomiplanen har staden tagit hänsyn till lagstiftningen om reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet samt den nya finansieringsmodellen. Intäkterna av statsandelarna 2024-2025 baserar sig på finansministeriets kalkyler av verkningarna av överföringen till välfärdsområdet 9/2022 och på kalkyler av den kommunala ekonomins hållbarhet 9/2022.

Den ekonomiska utvecklingen i Finland

Enligt finansministeriets ekonomiska översikt hösten 2022 har världsekonomins utsikter blivit dystrare på grund av den snabba inflation som startades av Rysslands anfallskrig, energikrisen i Europa och de ökade spänningarna mellan stormakterna. I den ekonomiska översikten antar man dock inte att de stora ekonomiska riskerna realiseras. I översikten ingår ett antagande om att Rysslands anfallskrig inte eskalerar och inte orsakar en okontrollerad energikris samt att det inte uppstår nya coronavågor som kräver omfattande nedstängning. En central risk i Europa och USA är dock en ekonomisk recession i slutet av år 2022 och början av år 2023.

År 2022 växer Finlands bruttonationalprodukt med 1,7 procent, även om tillväxten klart avtar mot slutet av året. Konsumentprisinflationen har redan accelererat till nästan 8 procent och inflationen stiger i år till 6,5 procent i snitt. Konsumentprisinflationen är mycket omfattande och priserna för alla varuklasser stiger snabbt.

Den osäkerhet som orsakas av Rysslands anfallskrig och sanktionerna som följde på detta har kraftigt försvagat konsumenternas förtroende. De stigande priserna tär på hushållens köpkraft, vilket leder till att konsumtionsökningen är dämpad i slutet av året. Trots att sysselsättningen förbättras minskar hushållens realinkomster och hushållens spargrad sjunker till noll.

Tillväxten av bruttonationalprodukten i Finland avtar till 0,5 procent år 2023. I början av år 2023 växer den inte alls. I slutet av året börjar den inhemska efterfrågan dock återhämta sig, när prisökningen klart avtar och reallönerna börjar öka en aning. Prognosen för den ekonomiska tillväxten år 2024 är 1,4 procent. Exportens återhämtning är kraftigast år 2024. När prisökningen avtar ökar hushållens köpkraft och ökningen av den privata konsumtionen accelererar.

Den starka utvecklingen av ekonomin och sysselsättningen har minskat den stora obalansen i den offentliga ekonomin som orsakades av coronapandemin. År 2023 ökar ekonomin dämpat och sysselsättningen försämras, vilket leder till att underskottet i den offentliga ekonomin åter börjar öka. De otaliga åtgärderna inom beredskap, som utförts på grund av Rysslands anfallskrig, försvagar den offentliga ekonomin också under de kommande åren. Den svaga ekonomiska tillväxt som skymtar efter nästa år är inte tillräckligt för att åtgärda obalansen mellan den offentliga ekonomins inkomster och utgifter, så underskottet förblir stort.

Reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet träder i kraft 2023.

År 2023 är ett historiskt år inom den offentliga förvaltningen i Finland och inom den kommunala ekonomin, eftersom vårdreformen träder i kraft, varefter social- och hälsovårdens och räddningsväsendets uppgifter överförs till välfärdsområdena och deras finansiering till staten. Kommunernas inkomster och utgifter halveras nästan till följd av reformen.

När finansieringsansvaret överförs från kommunerna till staten ökar statens inkomster då kommunalskattesatserna i alla kommuner sänks med 12,64 procentenheter. Dessutom minskar kommungruppens utdelning av samfundsskatten med en tredjedel och statens utdelning ökar i motsvarande grad. Fastighetsskatten sänks inte, men hälften av fastighetsskatten inkluderas i utjämningen av statsandelssystemets inkomstbas. Även kommunernas statsandelar minskas för de uppgifter som överförs till välfärdsområdena, och statsandelarna sjunker med cirka 65 procent år 2023. Intäkterna från samfundsskatten beräknas minska med 47 procent år 2023. Kommunernas skatteinkomster blir undantagsvis högre år 2023 än normalt, eftersom en del av de tidigare årens kommunal- och samfundsskatteinkomster redovisas för år 2023 i enlighet med de gamla kommunalskattesatserna och utdelningen av samfundsskatteinkomsterna.

Folkökningen i Esbo fortsätter

I slutet av år 2021 var antalet invånare i Esbo 297 132. Enligt långtidsbefolkningsprognosen år 2022 uppskattas Esbo ha 321 000 invånare i slutet av år 2026. I slutet av år 2031 ska invånarantalet enligt prognosen nå 344 500 personer. Enligt prognosen ökar antalet med 47 400 invånare 2022-2031, det vill säga cirka 4 700 invånare per år i snitt.

Budgetbokens struktur och ändringar

I budgeten har lagarna för reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet samt finansieringsmodellens konsekvenser för intäkter, kostnader och skattefinansiering beaktats. Ur budgetboken har intäkter, kostnader och texter för sektorn för välfärd och hälsa samt Västra Nylands räddningsverk strukits.

I början av budgetboken finns Berättelsen om Esbo som fullmäktige godkände 25.10.2021, fullmäktigeperiodens mål samt beskrivningarna av de förvaltningsövergripande programmen. Därefter följer produktivitets- och anpassningsprogrammet En ekonomiskt hållbar stad, som uppdaterades i juni 2022. Det styr planeringen av budgeten och målen 2021-2025.

I motiveringarna beskrivs den ekonomiska utvecklingen i Finland, utvecklingen i Esbos omvärld och ekonomi samt genomförandet av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet samt dess inverkan på Esbo stads ekonomiska utveckling.

I kapitlet om koncernens ekonomi presenteras koncernens struktur samt ett koncernscenario som baserar sig på stadens och sammanslutningarnas verksamhets- och ekonomiplaner på lång sikt.

Budgeten och ekonomiplansdelen består av driftsekonomi-, resultaträknings-, investerings- och finansieringsdelarna för baskommunen samt av planerna för affärsverk och separata balansenheter.

Budgetbokens bilagor innehåller stadsfullmäktiges beslut om budgeten och ekonomiplanen, som bifogas till den slutliga ekonomiplanrapporten, bestämmelserna om budgetens bindande verkan och uppföljning, stadsstyrelsens anvisningar om budgetens bindande verkan och det projektvisa investeringsprogrammet.

Ekonomiplan 2023-2024

Budgeten för 2023 och ekonomiplanen för 2024-2025 har utarbetats så att den genomför Berättelsen om Esbo samt följer målnivåerna, riktlinjerna och åtgärderna i programmet En ekonomiskt hållbar stad. I budgeten beaktas folkökningen och det ökade servicebehovet samt följderna av löneuppgörelsen.

Stadsdirektörens budgetförslag följer den ram som fullmäktige godkände 24.10.2022 med små preciseringar. Till stadsdirektörens förslag har det fogats 3 miljoner euro för investeringar i balansenheten Hagalunds idrottspark år 2023. Syftet är att skapa, främja och upphandla förutsättningar för genomförandet av idrottsinfrastruktur för allmänheten. Ett oanvänt anslag på 100 000 euro som hade reserverats för programmet Ett livskraftigt Esbo år 2022 överförts till år 2023. För genomförande av ett program som ska öka stadens attraktivitet reserveras 200 000 euro och dessutom höjs understödet till Enter Espoo med 200 000 euro. Anslag på sammanlagt en miljon euro har reserverats för verkningarna av Rysslands anfallskrig och likaså en miljon för vidareutveckling av datasystemet Sarastia och ibruktagandet av systemet JoTo.

Effekterna av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet på skattefinansieringen 2023-2025

Enligt finansministeriets överföringskalkyl 9/2022 överförs från Esbo stad till välfärdsområdet 144 miljoner euro mer inkomster än utgifter per år. Av detta ersätter staten 60 procent, det vill säga 85 miljoner euro, som en permanent begränsning av förändringen. Begränsningen blir en statisk del av det nya statsandelssystemet och den höjs inte på basis av folkökning eller index. Dessutom begränsas förändringen i balansen i Esbo stads ekonomi genom en övergångsutjämning som år 2023 är 102 euro per invånare. Övergångsutjämningen minskar årligen och är från år 2027 32 euro per invånare.

Överföringskalkylen 9/2022 baserar sig på kommunernas nettokostnader för social- och hälsovården och räddningsväsendet i bokslutet för 2021 samt på medeltalet av budgetuppgifterna för 2022. Den slutliga överföringskalkylen görs sommaren 2023 när bokslutet för 2022 har färdigställts. Om kostnaderna för social- och hälsovården och räddningsväsendet i alla kommuner ökar snabbare än intäkterna som överförs från kommunerna, täcks skillnaden genom att statsandelen för basservicen till alla kommuner minskas med samma belopp per invånare. Om kostnaderna för social- och hälsovården och räddningsväsendet i en enskild kommun ökar mer än vad som beräknats i kalkylen, minskas kommunens begränsande element och tvärtom. Korrigeringarna görs i statsandelen för 2024-2025. Således kommer uppskattningarna i budgeten av statsandelarna för ekonomiplansperioden att ändras ännu sommaren 2023.

Skattefinansieringen (intäkterna av skatter och statsandelar) minskar med 36 procent år 2023 jämfört med prognosen för år 2022, minskar med 7 procent år 2024 och ökar med 3 procent år 2025.

 Statsandelarna för 2024-2025 preciseras när boksluten och statens överföringskalkyler för år 2022 har färdigställts.

Resultaträkning 2023

Verksamhetsinkomsterna och utgifterna samt skatteinkomsterna i resultaträkningen i budgeten för 2023 är inte jämförbara med budgeten eller prognosen för 2022 på grund av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet.

Verksamhetsintäkterna minskar med 20 procent från budgeten för 2022, den jämförelsebara ändringen är cirka 6,9 procent. Verksamhetskostnaderna minskar med 38 procent jämfört med budgeten för 2022, den jämförbara ökningen är emellertid cirka 9,8 procent. I ökningen har man beaktat det ökade servicebehovet, den allmänna kostnadsutvecklingen inklusive löneuppgörelsen, höjningen av pensionsavgifterna, ändringarna i lagstiftningen, ökningen av lokalkostnaderna och reserveringarna för löneprogrammet samt den allmänna beredskapen. Effekterna av produktivitetsåtgärderna för 2023 i programmet En ekonomiskt hållbar stad. Verksamhetens nettokostnader, det vill säga verksamhetsbidragets underskott, minskar från 1,7 miljarder euro år 2022 till 890 miljoner euro.

 Tillväxten av verksamhetsbidragets underskott är jämförbart ungefär 8,8 procent.

Skattefinansieringen (intäkterna av skatter och statsandelar) minskar med 36 procent år 2023 jämfört med prognosen för år 2022, minskar med 7 procent år 2024 och ökar med cirka 3 procent år 2025. År 2023 beräknas skatteintäkterna uppgå till 865 miljoner euro, 51 procent mindre än år 2022.

Stadens nya kommunalskattesats är 5,36 procent. Intäkterna av kommunalskatten beräknas uppgå till 580 miljoner euro, 60 procent mindre än år 2022. I inflödet år 2023 ingår skatteinkomster enligt den högre skattesatsen från år 2022. Intäkterna av kommunalskatten minskar med ytterligare 13,8 procent till 500 miljoner euro år 2024, när effekterna av skattesatsen för 2022 utgår.

 Prognosen för ökningen år 2025 är 4 procent.

Den nya fördelningsandelen för samfundsskatten för kommungruppen är 23,9 procent av samfundsskatteintäkterna. Fördelningsandelen inkluderar en höjning på 1,5 procentenheter för att kompensera statens beslut om sänkt avgift för småbarnspedagogiken. Prognosen för samfundsskatteintäkterna är 145 miljoner euro, ungefär 15 procent mindre än år 2022. I intäkterna 2023 ingår ännu redovisningar från år 2022, då skattesatsen var högre. Enligt prognosen minskar intäkterna med cirka 7 procent till 135 miljoner euro år 2024, när effekterna av skattesatsen år 2022 utgår.

Prognosen för fastighetsskatteintäkterna baserar sig på de fastighetsskattesatser som fullmäktige godkände 24.10.2022, på Skatteförvaltningens statistik samt byggnadsprognoser. Prognosen för intäkterna av fastighetsskatten är 140 miljoner euro, 1,4 procent mindre än år 2022. Fastighetsskatteintäkterna har under tidigare år inkluderat inkomster från föregående års beskattning, men år 2022 ändrade skattemyndigheten processen och intäkterna härrör huvudsakligen av ifrågavarande års beskattning.

Statsandelen för stadens basservice är 207,8 miljoner euro år 2023 och kompensationerna för skatteförluster är 30,7 miljoner euro, förändringsbegränsaren är 85,2 miljoner euro och övergångsutjämningen är 30,4 miljoner euro, sammanlagt 356,8 miljoner euro. Enligt finansministeriets kalkyl över utgiftstrycket blir statsandelarna 358,3 miljoner euro år 2024 och 365 miljoner euro år 2025.

Finansieringsintäkterna, som består av fondernas intäkter och utdelningsintäkter, har uppskattats till 20,8 miljoner euro år 2023. I samband med reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet slopas ränteavkastningen på HNS grundkapital. Effekterna av att räntenivån stiger syns långsamt i Esbo, eftersom 87 procent av den nuvarande lånestocken har fast ränta. Räntekostnaderna i budgeten har beräknats utifrån antagandet att räntesatsen är cirka 3,5 procent. Räntekostnaderna förväntas vara 10,5 miljoner euro år 2023 och 15 miljoner euro i slutet av ekonomiplansperioden på grund av lånestocken som ökar till 945 miljoner euro.

År 2023 beräknas årsbidraget uppgå till 352,6 miljoner euro, men år 2024 sjunker årsbidraget till 237,5 miljoner euro och år 2025 till 230 miljoner euro efter att effekterna från skatteinkomsterna för 2022 har upphört.

Resultatet för budgetåret 2023 uppvisar ett överskott på cirka 157 miljoner euro, år 2024 cirka 38 miljoner euro och år 2024 cirka 32 miljoner euro. Konsekvenserna av den nya finansieringsmodellen för reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet märks på sikt som en retarderande utveckling av årsbidraget.

Investeringar

I investeringsprogrammet, som sträcker sig till år 2031, uppgår investeringarna till sammanlagt 2,1 miljarder euro, vilket i snitt innebär 230 miljoner euro per år. Ur programmet har social- och hälsovårdens och räddningsväsendets investeringar strukits, samt ur aktier och andelar finansieringsvederlagen för Esbo sjukhus, som såldes 2022. I det totala beloppet ingår också lokaler som staden hyr, leasar eller anskaffar i projektbolag för en längre tid.

Investeringsprogrammet har beretts så att stadens investeringar uppgår till cirka 1,84 miljarder euro och lokalerna på hyra, leasing och i projektbolag under perioden 2023-2031 kostar knappt 210 miljoner euro. År 2023 uppgår stadens bruttoinvesteringar till 320 miljoner euro och nettoinvesteringarna till 316 miljoner euro.

Tyngdpunkten i investeringsprogrammet ligger i början av perioden och investeringsnivån är hög åren 2023-2024. Därefter sänks investeringsnivån enligt planen. Satsningen på att genomföra och slutföra programmet Fixa skolorna genom ett omfattande investeringsprogram för lokaler, stadsstrukturens utveckling i Västmetrons utvecklingskorridor samt slutförandet av Spårjokern och inledandet av byggandet av Stadsbanan infaller huvudsakligen i början av programperioden och håller investeringarna på en nivå på över 300 miljoner under de kommande två åren. I enlighet med målen för programmet En ekonomiskt hållbar stad sänks investeringsnivån så att investeringarna år 2031 uppgår till cirka 160 miljoner euro.

Investeringarna finansieras till 111 procent med internt tillförda medel. Åren 2023-2025 har 15 miljoner euro per år av den uppskattade extra avkastningen av investeringsfonden för basservice och markanskaffning reserverats för investeringar. Om de internt tillförda medlen räcker för att finansiera investeringarna, används inte fondkapitalet.

Finansieringsanalys

På grund av den höga investeringsnivån är kassaflödet från verksamheten och investeringarna totalt 50 miljoner euro på minus under hela ekonomiplaneperioden. Penningflödet är positivt år 2023 i och med de högre skatteinkomsterna, men blir negativt år 2024. Av investeringarna kan staden i slutet av perioden finansiera 93 procent med internt tillförda medel.

Stadens lånestock

Stadens lånestock minskar med 5 miljoner euro år 2023, men ökar ännu under ekonomiplansperioden med sammanlagt 55 miljoner euro. Verksamhetsutgifterna ökar då servicebehovet ökar och kostnaderna stiger, genomförandet av programmet Fixa skolorna framskrider och en hållbar stadsutveckling kräver investeringar i infrastrukturen. Investeringar som stöder stadens tillväxt måste göras innan det inflyter intäkter av markförsäljning, markanvändningsavtalsersättningar och skatter. Västmetron och dess förlängning till Stensvik, Spårjokern och Stadsbanan från Alberga till Köklax möjliggör en förtätning av stadsstrukturen längs banorna och kan också skapa möjligheter för nya företag, tjänster och bostäder.

Lånestocken är uppskattningsvis 885 miljoner euro i slutet av 2023, det vill säga 2 884 euro per invånare. Lånestocken ökar till 945 miljoner euro i slutet på 2025.

Koncernens lånestock

Byggandet som varit intensivast i början av perioden har ökat stadens ekonomiska risk och ökat den justerade koncernlånestocken (exklusive Esbo bostäder Ab, Helsingforsregionens miljötjänster och Helsingfors andel av Länsimetro Oy:s lån) till 2,96 miljarder euro år 2022. Koncernens justerade lånestock minskar på grund av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet till 2,75 miljarder euro år 2023 och börjar minska efter år 2024 när investeringsnivån sjunker. För att lånestocken ska börja minska krävs en utveckling enligt programmet En ekonomiskt hållbar stad så att ökningen av nettoutgifterna kan stävjas och investeringsprogrammet genomförs i enlighet med programmets mål.

Hela koncernens lånestock stiger till 4,3 miljarder euro, varefter den börjar minska långsamt.

Behandling av stadsdirektörens förslag

Stadsstyrelsen bordlade ärendet 7.11.2022 och begärde utlåtande i ärendet av fullmäktiges förhandlingskommitté så att ärendet kan behandlas vid stadsstyrelsens möte 28.11.2022. Personalkommittén behandlade stadsdirektörens förslag 16.11.2022 och antecknade det för kännedom.

Under bordläggningen behandlade fullmäktiges förhandlingskommitté stadsdirektörens förslag till budget och ekonomiplan på fyra sammanträden och kom fram till det bifogade avtalet och förhandlingsresultatet som godkändes av fullmäktigegruppernas förhandlare som undertecknat avtalet. Förhandlingsresultatet ökar 2023 driftsekonomins kostnader med 5,3 miljoner euro, intäkterna med en miljon euro och investeringskostnaderna med 3,8 miljoner euro. Under perioden 2023-2031 ökas investeringarna med sammanlagt 3 miljoner euro. Tilläggen täcks med ett budgetlån, år 2023 ökas låneupptagningen med 8,1 miljoner euro.

I förhandlingsavtalet ingår 10 protokollsanteckningar, vilka förhandlingskommittén förutsätter ska iakttas under 2023.

Stadsdirektören föreslår att förslaget till ekonomiplan ändras enligt förhandlingsresultatet.

Beslutshistoria

Stadsstyrelsen 28.11.2022 § 337

Förslag Stadsdirektör Mäkelä Jukka

Stadsstyrelsen

- godkänner anvisningarna för tillämpning av budgeten (bilaga 1 i budgetboken)

- uppmanas att bereda indikatorerna för fullmäktigeperiodens mål och uppföljningen av dessa samt preciseringen av mätarna av resultatmålen så att de kan beslutas i samband med första delårsrapporten.

- föreslår att fullmäktige

1

godkänner den bifogade budgeten för 2023 och ekonomiplanen för 2024-2025 med bilagor

2

godkänner de bifogade förslagen till beslut om finansmotionerna och konstaterar att motionerna är slutbehandlade

3

bemyndigar stadsdirektören att ersätta den budgeterade överföringen av 15 miljoner euro som investeringsfonden för basservice och markanskaffning avkastar med motsvarande upplåning, om upplåning är ekonomiskt fördelaktigare än överföring ur fonderna,

4

bemyndigar tekniska nämnden att fortsätta bygga de i budgeten för 2022 särskilt uppräknade, oavslutade fasta konstruktionerna och anläggningarna inom ramen för tidigare anvisade totalanslag,

5

bemyndigar koncernförvaltningen att införa ändringar och preciseringar i budgeten och ekonomiplanen som föranleds av fullmäktigebehandlingen eller förbättrar riktigheten, informationen eller språkdräkten och som inte avviker från innehållet i den godkända budgeten och ekonomiplanen och inte väsentligt ändrar räkenskapsperiodens resultat eller finansieringsdelen,

Behandling Ordföranden lämnade understödd av Partanen följande förslag:

I bilaga 3, "Neuvottelutulos talousarvio 2023-2025", 7192 Esbo lokaler, nybyggnad ändras anteckning nr 5 om skolan Kurttilan koulu till: I samband med byggandet av Kurttila skola utreds anskaffningen av eventuella, behövliga, tillfälliga, ersättande lokaler i skolorna i närområdet.

Ampuja lämnade understödd av Juvonen följande ändringsförslag:

I budgetförslaget görs följande ändringar:

-          Modersmålsundervisning för invandrare -1 500 000 euro per år.

-          Modellen för rekrytering av invandrare -370 000 euro per år.

-          Entimmeståget -3,5 miljoner euro

-          Planering av en plats för skejtning och tricksparkbrädsåkning +50 000 euro

Protokollsanteckningar:

-          Ett kostnadsställe för invandring införs, som åskådliggör kostnaderna som uppstår av invandrarna i olika sektorer.

-          Staden lösgör sig från ett avtal med närings-, trafik- och miljöcentralen enligt vilket kommunplatser för invandrare beviljas.

Laukkanen föreslog följande ändring:

-          Anslagen för särskilt stöd till elever höjs med 0,6 miljoner euro

-          Anslagen för förebyggande av utslagning bland unga höjs med 1,0 miljoner euro

-          Antalet skolgångsassistenter ökas med 20 personer, 0,750 miljoner euro

-          Anslagen för att Esbotillägget ska kvarstå på nuvarande nivå (2,5 år) och med nuvarande villkor höjs med 4,6 miljoner euro

-          För att täcka de ökade byggnadskostnaderna höjs anslagen för konstisbanans servicebyggnad i Esbovikens idrottspark, en servicebyggnad vid Bergansängens bollplan och ett omklädningsrum på Oitans badstrand med sammanlagt 1,0 miljoner euro.

Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt förslaget.

Ordföranden konstaterade att Laukkanens förslag hade förfallit i brist på understöd.

Ordföranden konstaterade att det framställts ett från föredragningen avvikande understött förslag vilket föranledde omröstning.

Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen förkastat Ampujas förslag med 12 röster mot 2. Röstningslistan bifogas till protokollet.

Beslut

Stadsstyrelsen:

Föredragandes förslag godkändes enhälligt med ändringar i bilaga 3.

Beslutshistoria

Stadsstyrelsen 7.11.2022 § 325

Förslag Stadsdirektör Mäkelä Jukka

Stadsstyrelsen godkänner anvisningarna om tillämpning av budgeten i bilaga 1 i budgetboken och föreslår att fullmäktige

1

godkänner den bifogade budgeten för 2023 och ekonomiplanen för 2024-2025 med bilagor

2

godkänner de bifogade förslagen till beslut om finansmotionerna och konstaterar att motionerna är slutbehandlade

3

bemyndigar stadsdirektören att ersätta den budgeterade överföringen av 15 miljoner euro som investeringsfonden för basservice och markanskaffning avkastar med motsvarande upplåning, om upplåning är ekonomiskt fördelaktigare än överföring ur fonderna,

4

bemyndigar tekniska nämnden att fortsätta bygga de i budgeten för 2022 särskilt uppräknade, oavslutade fasta konstruktionerna och anläggningarna inom ramen för tidigare anvisade totalanslag,

5

bemyndigar koncernförvaltningen att införa ändringar och preciseringar i budgeten och ekonomiplanen som föranleds av fullmäktigebehandlingen eller förbättrar riktigheten, informationen eller språkdräkten och som inte avviker från innehållet i den godkända budgeten och ekonomiplanen och inte väsentligt ändrar räkenskapsperiodens resultat eller finansieringsdelen,

6

Dessutom uppmanar stadsstyrelsen stadsdirektören att bereda indikatorerna för fullmäktigeperiodens mål och uppföljningen av dessa samt preciseringen av mätarna av resultatmålen så att de kan beslutas i samband med första delårsrapporten.

Behandling Ordföranden föreslog understödd av Partanen bordläggning för utlåtande av fullmäktiges förhandlingskommitté.

 Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt förslaget.

Beslut

Stadsstyrelsen:

Stadsstyrelsen bordlade ärendet för utlåtande av fullmäktiges förhandlingskommitté.

Beslutshistoria

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom