Nämnden Svenska rum
Protokoll 15.06.2023/Paragraf 50

Ordningsnummer 661/00.03.00/2023

Nämnden Svenska rum 15.06.2023 § 50

§ 50

 fornamn.efternamn@esbo.fi

 Telefon 09 816 21

Förslag Föredragande

 Direktör för sektorn för fostran och lärande Rinta-Aho Harri

Behandling 

Ekonomi- och förvaltningsdirektör Timo Ketonen var föredragande, då direktör för sektorn för Fostran och lärande Harri Rinta-aho var förhindrad.

Beslut

Redogörelse 

Revisionsnämnden godkände utvärderingsberättelsen för år 2022 vid sitt sammanträde 26.4.2023 § 66. Samtidigt ålade revisionsnämnden stadsstyrelsen att av nämnderna begära utredningar och beskrivningar av de åtgärder som har vidtagits eller som måste vidtas för att avhjälpa de olägenheter som påtalats i utvärderingsberättelsen. Utredningarna och beskrivningarna lämnas till fullmäktige och för kännedom till revisionsnämnden i samband med behandlingen av delårsrapporten.

I revisionsnämndens utvärderingsberättelse konstateras bland annat följande:

1.3 UTVÄRDERING AV GENOMFÖRANDET AV DE FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE UTVECKLINGSPROGRAMMEN

Revisionsnämndens rekommendationer:

Alla förvaltningsövergripande program ska garanteras de verksamhetsförutsättningar som behövs i förhållande till de uppställda målen.

När programperioden framskrider ska de mål och resultat som uppnåtts med hjälp av programmen samt konkreta fördelar utvärderas. Dessutom ska styrmodellens funktion utvärderas.

I de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammens innehållsarbete ska balans eftersträvas samtidigt som man ser till att man inte utför arbete som hör till linjeorganisationen.

Anslagen för de förvaltningsövergripande programmen ska användas tydligt och transparent och anslagen ska vara åtskilda från linjeorganisationens anslag. I programarbetet är det viktigt att det finns tydliga anvisningar som är gemensamma för alla program, särskilt som stöd för ekonomiförvaltningen och beslutsfattandet. (SIDAN 10)

Sektorn för fostran och lärande svarar:

Sektorn för fostran och lärande har ansvar för programmet Ett välmående Esbo. Personalresurserna för att genomföra programmet har varit knappa, men genom ett gott samarbete med bland annat sektorns kommunikation och med resultatenheterna har vi lyckats föra saker framåt. Programchefens arbetsinsats har varit stor och krävt nästan heltidsarbete. Vid halvtidsutvärderingen utvärderas måluppfyllelsen och resultaten samt hur väl styrmodellen fungerar.

För programmet Ett välmående Esbo skapades våren 2023 ett eget kostnadsställe, 3010005, som är separat från linjeorganisationens anslag. Programmets förvaltning registreras i projektportföljen PRP10280. Hobbybilen för seniorer, Senioripaku, som stöds av programmet Ett välmående Esbo, förvaltas i projektportföljen PRP10068.

1.3.2 ETT VÄLMÅENDE ESBO

Revisionsnämndens rekommendation:

Programmet Ett välmående Esbo ska utveckla sina försöksprojekt i samarbete med aktörerna inom linjeorganisationen för att projekten ska motsvara behovet och stödja skötseln av de grundläggande uppgifterna. (SIDAN 13)

Sektorn för fostran och lärande svarar:

Programmet Ett välmående Esbo fortsätter att utveckla sina försöksprojekt i samarbete med aktörer i linjeorganisationen. Vi utvecklar också samarbetet och kontaktytan med åtgärderna för stadens välfärdsplan 2022-2025 samt styrgruppen för främjande av välfärd, hälsa och delaktighet. Vi samarbetar också med de övriga förvaltningsövergripande programmen.

2.4 SEKTORERNAS IKT-PROJEKT

Revisionsnämndens rekommendationer:

Verktygen och resursförvaltningen inom IKT-projekten måste vidareutvecklas för att minimera försening och budgetöverskridning.

Resultatenheterna ska se till att projekten är användarvänliga, så att fördelarna med digitaliseringen maximeras, och att möjligheten att använda icke-digitala kanaler för myndighetskontakt kvarstår. (SIDAN 32)

Sektorn för fostran och lärande svarar:

IKT-projekten utförs i samarbete med dataadministrationen. Vi har utvecklat och konstant förbättrat den praxis genom vilken vi kan säkerställa att IKT-projekt slutförs och att de ger nytta.

1. Vi satsar på projektens förhandsutredningsskede. På så sätt säkerställer vi att alla parter redan innan projektet egentligen kör igång har en tillräckligt stark syn på vilka fördelar som eftersträvas med projektet, om kostnaderna, de behövliga resurserna och om annat som måste beaktas.
2. Vi ser till att verksamheten binds till projekten tillräckligt starkt. Projektet måste ha en ägare. Då kan resurseringen säkerställas och dessutom är verksamheten efter projektet klarare.
3. Vi följer de allmänna modellerna för projektförvaltning, enligt modellen EsPro, inklusive behövliga beslutsportar och checklistor.
4. Sektorn upprätthåller en färdplan för IKT-utveckling samt en långsiktsplan, med vilka vi i god tid kan bereda oss för projekt. Dessutom hjälper de med prioriteringar inom projekt.
5. Genom IKT-projekten försöker vi möjliggöra omfattande digitala tjänster som används av de flesta kommunborna. Vi hoppas att detta ska frigöra resurser för att upprätthålla också icke-digitala servicekanaler.

4 UTVÄRDERING AV TJÄNSTERNA INOM VÄLFÄRDS- OCH HÄLSOSEKTORN SAMT SEKTORN FÖR FOSTRAN OCH LÄRANDE

4.1 VÄLBEFINNANDE BLAND BARN OCH UNGA

4.1.2 PSYKISKT VÄLBEFINNANDE BLAND BARN OCH UNGA I ESBO

Revisionsnämndens rekommendationer:
Sektorn för fostran och lärande ska för sin del se till att de tjänster som stöder barns och ungas välbefinnande är tillräckliga, sker i rätt tid och utvecklas.

Praxis som konstaterats vara bra för uppföljningen och förebyggandet av elevfrånvaro bör implementeras i större utsträckning vid undervisningsenheterna inom den grundläggande utbildningen. (SIDAN 59)

Sektorn för fostran och lärande svarar:

Styrgruppen för elevhälsa i Esbo har som uppgift att följa och utvärdera elevhälsans verksamhet och resurser och utveckla den generellt inriktade elevhälsan. Utbildningsanordnarens nya elevhälsoplan träder i kraft 1.8.2023 och den utvecklas systematiskt så att vi får jämlika och effektiva verksamhetssätt för elevhälsan och för främjande av hälsa, välbefinnande och säkerhet inom förskoleundervisningen, i skolorna och i gymnasierna. Bland annat projektet för generellt inriktad elevhälsa utvecklar modeller som stöder välbefinnandet och som kan användas av läroanstalter och stöder enheternas arbete inom den generellt inriktade elevhälsan. Tyngdpunkten för utvecklingsarbetet ligger på att sprida och öka användningen av goda modeller. Vi har också utvecklat de nya gemenskapshandledarnas arbetsbild med stöd av statsunderstöd. Gemenskapshandledana arbetar vid sidan av den övriga professionella personalen i läroanstalter. De arbetar för att stärka gemenskapskänslan och motverkar på så sätt frånvaro.

Den grundläggande utbildningen i Esbo tar i början av läsåret 2023-2024 tillsammans med Västra Nylands välfärdsområde i bruk en gemensamt utvecklad verksamhetsmodell för stödjandet av elevernas närvaro och ingripande i frånvaro. Det centrala i modellen är förebyggande arbete, och det allra centralaste inom detta är den betydelse en hälsosam, positiv och respektfull verksamhetskultur har för barnens och de ungas engagemang i skolan. Verksamhetsmodellen stöder skolornas enhetliga arbete för systematisk uppföljning av och ingripande i frånvaro. Inom uppföljningen och ingripandet är de olika aktörernas roller, ansvar och samarbete samt vikten av tidigt ingripande det centrala.

2 TJÄNSTER SOM ERBJUDITS BARN OCH UNGA MED INVANDRARBAKGRUND AV SEKTORN FÖR FOSTRAN OCH LÄRANDE SAMT VÄLFÄRDS- OCH HÄLSOSEKTORN

4.2.1 TJÄNSTERNA I SEKTORN FÖR FOSTRAN OCH LÄRANDE

4.2.2 VÄLFÄRDS- OCH HÄLSOSEKTORNS TJÄNSTER

Revisionsnämndens rekommendationer:

Esbo bör för sin del bidra till att påverka fastställandet av statsandelsfinansieringen för fostran och lärande då andelen barn och unga med främmande språk som modersmål i huvudstadsregionen är högre än i landet i genomsnitt.

Samarbetet mellan skolor och familjer med invandrarbakgrund bör ökas till exempel genom försök där familjernas kunskaper i finska kan utvecklas. (SIDAN 65)

Sektorn för fostran och lärande svarar:

Direktören för sektorn för fostran och lärande hördes i regeringsförhandlingarna om utbildningsstigen för barn med främmande modersmål och finansiering. Påverkansarbete utförs också på möten med Utbildningsstyrelsen och Undervisningsministeriet.

Den gemensamma gruppen för ledningen inom fostran och utbildning i huvudstadsregionen och nätverket för sektordirektörer i bildningssektorn i de sex största städerna har i sina mål för regeringsprogrammet tillsammans föreslagit att utdelningsgrunderna för statsandelar ska ändras. Gruppen upplever att intressebevakning har en bättre effekt när den utförs och kommuniceras av de största städerna tillsammans.

Finsk grundläggande utbildning har kulturtolkar som jobbar på olika språk och hjälper familjer att komma igång med integrationen, samtidigt som de är till hjälp när det behövs samarbete mellan hem och skola. Målet är att öka delaktigheten bland flerspråkiga familjer. I Mattby-Olars elevområde inleds ett försök med förberedande nybörjarundervisning, som eleverna får i sin närskola. I skolan Juvanpuiston peruskoulu har man testat en AI-baserad översättningsfunktion som stöd vid språkliga utmaningar bland barn med främmande språk som modersmål. De preliminära resultaten inom matematikundervisningen vårterminen 2023 är lovande. Arbetet fortsätter på hösten.

Gymnasierna i Esbo stöder studerande med invandrarbakgrund genom en kulturhandledarmodell. Kulturhandledningen har som mål att utveckla stöd och handledning i synnerhet inom gymnasiestudier för unga med invandrarbakgrund samt klargör samarbetet mellan skola, hem och andra aktörer. Kulturhandledarna fungerar som en viktig länk mellan skolan och familjer med invandrarbakgrund genom att ordna flerspråkiga föräldramöten, informationsmöten och individuella möten. Dessutom strävar man att med hjälp av modellen främja att unga med invandrarbakgrund får tillgång till gymnasiestudier och förstärka deras möjligheter att slutföra gymnasiet och få tillgång till fortsatta studier.

Beslutshistoria

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom