Fullmäktige
Protokoll 04.12.2025/Paragraf 163

Ordningsnummer 1117/02.02.00/2025

Fullmäktige 04.12.2025 § 163

§ 163

 fornamn.efternamn@esbo.fi

 Telefon 09 816 21

Förslag Föredragande

 Stadsstyrelsen

Behandling 

Ordförande Hyrkkö föreslog understödd av ordföranden i förhandlingskommittén Vehmanen att ärendet skulle behandlas i den ordningsföljd som godkänts av fullmäktiges förhandlingskommitté:

1. Stadsdirektörens översikt

2. Anförande av ordföranden för fullmäktiges förhandlingskommitté

3. Gruppanföranden enligt gruppernas storleksordning (Saml, Gröna, SDP, SFP, Sannf, VF, KD, C, Lib)

4. Allmän diskussion

5. Beslut om budgeten och ekonomiplanen

6. Förslagen till hemställningar om budgeten behandlas på fullmäktiges sammanträde 8.12.2025, det vill säga de bordläggs 4.12.2025

Fullmäktige godkände enhälligt ordförandens förslag till behandlingsordning.

Kajava lämnade understödd av Grönroos följande ändringsförslag 3.5:

Tillägg:

Vid privatfinansierade flervåningshusprojekt inkluderas i regel till tjänsteinnehavarens förslag till markanvändnings- och tomtöverlåtelseavtal ett villkor att minst 80 procent av bostäderna ska säljas direkt till konsumenterna.

Tillägg:

I nya flervåningshus ska bostädernas yta i genomsnitt vara minst 48 m².

Tillägg:

Minst 55 procent av påbörjade nya bostäder ska utgöra privatägd bostadsproduktion.

Tillägg:

Invånarna hörs i fortsättningen redan innan beredningen av en general- eller detaljplan inleds. Tillägg:

En mellanutvärdering av detaljplaneringen av Ängskulla görs av en oberoende sakkunnig, +50 000 €

Stryks:

Planeringsanslaget för spårvägsprojektet Mattby–Alberga, –3 miljoner euro. Ändring:

Anslagen för servicebyggnaden vid Stensviks bollplan och omklädningsrummen på en badstrand minskas, sammanlagt –1,9 miljoner euro.

Stryks:

Planeringsanslaget för Esbobornas hus, –3 miljoner euro.

Stryks:

Modersmålsundervisningen i främmande språk slopas, –1,75 miljoner euro per år.

Tillägg:

Satsning på skolmat med beaktande av elevernas önskemål, +0,65 miljoner euro per år.

Ändring:

Esbo stad deltar inte i rekryteringen av utländsk arbetskraft och modellen för rekrytering av invandrare samt Talent Esbo 2026–2028 slopas, –1,42 miljoner euro per år. Tillägg:

Esbo stad satsar i företagssamarbetet på läroavtalsutbildning och på att öka möjligheterna till deltidsarbete.

Tillägg:

I integrationsutbildningarna betonas flickors rättigheter och jämlik behandling av olika kön inom fostran utan könsbundna rollmodeller. Stryks:

Utvidgning av avgiftsbelagd parkering, +1,4 miljoner euro per år.

Stryks:

Höjning av parkeringsavgifterna med 50 cent per timme, +0,5–0,9 miljoner euro per år.

Stryks:

Dagvattenavgifterna 2026–2028, +1,615 miljoner euro per år.

Tillägg:

Bidraget till fullmäktigegrupperna slopas, –90 000 euro per år.

Ändring:

Staden avstår från att inrätta en tjänst för Esbo kulturcentrums direktör och minskar antalet juristtjänster vid Esbo stad, som för närvarande uppgår till 25: –0,3 miljoner euro per år.

Tillägg:

Till utredningsobjekten fogas tvätteribyggnaden på Träskända gård.

Nurminen lämnade understödd av Saarentaus följande förslag till hemställan: 3.4

Fullmäktige hemställer att Esbo stad utreder vilka effekter av stadens verksamhet är sådana för vilka de externa effekterna inte mäts och om det är ändamålsenligt att ta i bruk nya utvärderingsmodeller särskilt i samband med budgeten.

Hopsu lämnade understödd av Karimäki följande förslag till hemställan: 3.2

Fullmäktige hemställer att möjligheten att välja mellan flera A1-språk utvidgas till skolor i olika delar av Esbo, inom ramen för budgeten.

Hopsu lämnade understödd av Karimäki m.fl. följande förslag till hemställan: 3.3

Fullmäktige hemställer att man vid planeringen av det framtida användningsändamålet och renoveringen av Träskända gård också utreder ett alternativ där staden äger herrgården och det är möjligt för kommuninvånarna att använda lokalerna.

Immonen understödd av Karimäki m.fl. lämnade följande förslag till hemställan: 3.1

Fullmäktige hemställer att Esbo stad målmedvetet strävar efter användningen av könsmedveten budgetering i alla sektorer.

Nevanlinna lämnade understödd av Tiina Elo följande förslag till hemställan: 3.6

Fullmäktige hemställer att man vid främjandet av färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030 ägnar särskild uppmärksamhet åt de åtgärder som krävs för att uppnå klimatneutralitet och vars genomförande ligger efter målet.

Nevanlinna lämnade understödd av Tiina Elo följande förslag till hemställan: 3.7

Fullmäktige hemställer att man vid utvecklingen av staden ska styra bort byggandet från värdefulla naturområden för att trygga naturens mångfald och för att uppnå total icke-försämring av naturen, i enlighet med färdplanen Natursmart Esbo och stadens strategi.

Efter diskussionen sammanfattade ordföranden de ändringsförslag och förslag till hemställningar som lagts fram på sammanträdet och konstaterade att ändringsförslaget behandlas genast, men förslagen till hemställningar bordläggs och besluten om dem (godkännande, förkastande, eventuella röstningar) fattas efter att budgeten och ekonomiplanen har godkänts, det vill säga på fullmäktiges följande sammanträde 8.12.2025. Hemställningarna diskuteras alltså inte längre 8.12.2025.

Fullmäktige godkände enhälligt ordförandens sammanfattning och förslaget om bordläggning av hemställningarna.

Omröstning om Kajavas ändringsförslag 3.5

Ordföranden föreslog att de som stöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som stöder Kajavas förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

Fullmäktige förkastade Kajavas förslag med 71 röster mot 4. Röstningslistan bifogas till protokollet.

Beslut

Redogörelse 

Utgångspunkterna för budgeten för 2026 och ekonomiplanen

Budgeten 2026 och ekonomiplanen 2027–2028 baserar sig på de centrala riktlinjerna i Berättelsen om Esbo, fullmäktiges beslut 20.10.2025 om ramen för budgeten för 2026 och ekonomiplanen för 2027–2028 samt fastighetsskattesatserna för 2026. Uppskattningen av skatteintäkterna och statsandelarna under ekonomiplansåren har sammanställts 9/2025 på grundval av Kommunförbundets uppdaterade skatteram samt Finansministeriets kalkyler över statsandelar och utgiftstryck.

De mål för ekonomins hållbarhet som fastslås i Berättelsen om Esbo kräver en översyn av ekonomiplansperioden, i synnerhet åren 2027 och 2028. Arbetet för att balansera ekonomin ska inledas genast efter årsskiftet för att säkerställa att nyttan som behövs nås inom den tidsplan som behövs.

Den allmänna ekonomiska utvecklingen är långsam – kommunernas ekonomiska situation är svår

Enligt Finansministeriets ekonomiska översikt hösten 2025 har Finlands ekonomi återhämtat sig långsamt, men tecken på en snabbare tillväxt kan skönjas. Långsammare inflation och lägre räntor har förbättrat hushållens köpkraft, men på grund av osäkerheten har köpkraften inte styrts till konsumtion. Den offentliga sektorns underskott och ekonomi har däremot störtat i en djup strukturell obalans. Den förutspådda ekonomiska tillväxten kan inte stabilisera skulden eller minska den på längre sikt.

Utsikterna för kommunernas ekonomi förblir svaga år 2026. Det treåriga löneavtal som nåddes våren 2025 ökar klart kostnaderna. Detta ökar kostnadstrycket i kommunsektorn, där personalutgifternas andel är stor. Likaså ökar kostnaderna till följd av reformen av arbets- och näringstjänsterna, som trädde i kraft vid ingången av året. I reformen utvidgades kommunernas ansvar för finansiering av arbetslöshetsunderstöden.

Finlands bruttonationalprodukt (BNP) beräknas öka med 1,0 procent år 2025. Åren 2026–2027 beräknas bruttonationalprodukten öka med 1,4 procent respektive 1,7 procent.

Enligt Finansministeriets prognos för nästa år kommer kommunernas skatteintäkter att öka kraftigt, med 5,2 procent, från i år. Skatteintäkterna förväntas öka när konjunkturläget förbättras, men det finns också risker med en förväntan på en stor ökning. Dessutom har statsfinansernas kommande anpassningsåtgärder negativa verkningar på kommunernas ekonomi.

Kommunförvaltningens finansiella ställning visade i fjol ett underskott på cirka 900 miljoner euro. Justeringarna och indexbesparingarna i överföringskalkylerna för vårdreformen minskade kommunernas statsandelar samtidigt som driftsekonomins utgifter och investeringarna ökade och utvecklingen av skattefinansieringen var svag. Situationen inom kommunförvaltningen ser ut att bli allt svårare under de kommande åren på grund av den ökande obalansen mellan utgifter och inkomster.  Kommunförvaltningens omfattande underskott åren 2026–2029 förutsätter betydande anpassningsåtgärder i kommunerna under de kommande åren.

Statsandelsreformen får inte medföra överföring av skattefinansiering från Esbo stad till andra kommuner – verkningarna skulle drabba barn och unga

Finansministeriets kalkyler visar förändringen i befolkningsstrukturen och kommunsektorn på riksnivå, men för Esbo är situationen mycket ovanlig. Reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet ändrade städernas finansieringsbas och i synnerhet för Esbo stad har förändringen varit stor. I samband med vårdreformen minskade Esbos skatteintäkter med cirka 200 miljoner euro mer än vad det användes för att finansiera social- och hälsovården. Denna alltför stora nedskärning av skatteinkomsterna har staten ersatt med social- och hälsovårdens förändringsbegränsare och en övergångsutjämning (vårdreformsposterna), men de ersätter endast en del av den förlorade finansieringen, cirka 60 procent. Förändringsbegränsaren är dessutom statisk och den höjs inte på basis av befolkningstillväxt eller index. Således förlorar Esbo utöver den för mycket nedskurna skatteinkomsten också ökningen av skatteinkomsterna, eftersom den statiska vårdreformsposten inte utvecklas på samma sätt som skatteinkomsterna.

Vårdreformsposterna ska inte jämställas med statsandelen för basservice. Vårdreformsposterna är en kompensationspost för förlorade skatteinkomster som kompenserar de av staten beslutade konsekvenserna av ändringarna i beskattningen och som kommunerna inte kan påverka genom sina åtgärder. Vårdreformsposterna är delvis återbäring av överstora minskningar av stadens skatteintäkter, inte egentlig statsandel för finansiering av tjänster. Genom att minska vårdreformsposterna som en del av statsandelen för basservice uppstår en mångdubbel inkomstöverföring från Esbo till andra städer. Det är oskäligt att barn och unga i Esbo skulle vara tvungna att lida på grund av att finansieringsmodellen för vårdreformen genomförts på ett ohållbart sätt i synnerhet för Esbos del.

Befolkningstillväxten och särskilt ökningen av antalet barn och unga koncentreras till Esbo och andra stora städer. De stora städerna måste kunna svara på de utmaningar och servicebehov som den växande och allt mera mångfaldiga befolkningen medför.

Folkökningen i Esbo fortsätter att vara kraftig

Folkökningen i Esbo fortsätter att vara kraftig. Folkökningen var 6 900 personer år 2024. I år beräknas ökningen vara 5 840 personer, vilket innebär att invånarantalet i slutet av året är 326 780.

Enligt långtidsbefolkningsprognosen för Esbo år 2025 torde tillväxten fortsätta ännu snabbare än genomsnittet under de följande åren, även om den i fortsättningen kommer att vara något långsammare än under åren 2022 och 2023. Under tio år, det vill säga till slutet av år 2035, ökar folkmängden i Esbo enligt prognosen till 393 060 invånare. Denna utveckling skulle innebära en ökning av folkmängden med 72 130 invånare åren 2025–2035, det vill säga med cirka 6 560 invånare per år i snitt.

Preciseringar som gjorts efter fullmäktiges rambeslut

Stadsdirektörens budgetförslag följer fullmäktiges budgetram från 20.10.2025 med små preciseringar. I och med preciseringarna är räkenskapsperiodens resultat inte längre negativt och den totala effekten är att resultatet förbättras med 5,8 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat för år 2026 är efter ändringarna cirka 0,8 miljoner euro. På grund av ändringarna minskade lånebehovet för åren 2026–2028 med 21 miljoner euro.

I stadsdirektörens förslag har det lagts till dagvattenavgifter för fastigheter i områden med detaljplan för att täcka dagvattenhanteringens kostnader. Dessutom har intäkterna ökats genom att staden utvidgat parkeringsavgifterna.

I driftsekonomins kostnader har det gjorts små preciseringar och ändringar, vars totala effekt är 0,2 miljoner euro år 2026. Anslagen för intensivprogrammet för simundervisning, tryggandet av Esbotimmarna och stödet för lärande inom gymnasieutbildningen har ökats. För att möjliggöra tilläggen har det på motsvarande sätt gjorts anslagsminskningar inom koncernförvaltningen, kulturen samt miljö- och byggnadstillsynen. Utöver dessa har det också gjorts tekniska ändringar, preciserats avskrivningarna på investeringar och behovet av tilläggslån har uppdaterats.

Obalansen i ekonomin fortsätter – staden satsar på tjänsterna trots det svåra ekonomiska läget

Verksamhetsintäkterna minskar med cirka 4 procent från budgeten för år 2025. Intäkterna av markanvändningsavtal minskar uppskattningsvis 22 miljoner euro. Markförsäljningen påverkas av konjunkturen och intäkterna minskar. Försäljningsintäkterna är 15 miljoner euro år 2026 och 40 miljoner euro år 2027. Också intäkterna av Helsingforsregionens trafik HRT:s ersättning för infrastruktur minskar.

Verksamhetskostnaderna ökar med cirka 3,6 procent från den ursprungliga budgeten år 2025. Personalen ökar och anslagen för personalkostnader höjs med 22 miljoner euro. Arbetslöshetsförsäkringspremien och kommunernas utjämningspremie för pensionsavgifterna ökar, vilket höjer lönebikostnaderna med över 3 miljoner euro.

Externa hyror och vederlag för lokaler ökar med 3,4 procent. Dessutom ökar i synnerhet kostnaderna för köp av tjänster, bland annat experttjänster samt hemkommunersättningarna.

Nettokostnaderna för tjänster, det vill säga verksamhetsbidragets underskott, försämras från år 2025 med 96 miljoner euro, det vill säga 8,9 procent.

År 2026 uppskattas skatteintäkterna till 891 miljoner euro, vilket är endast 58 miljoner euro och 6,9 procent mer än år 2025. Statsandelarna uppskattas till 474 miljoner euro, 20 miljoner euro och 4,3 procent mer än år 2025. Skattefinansieringen (skatter och statsandelar) ökar med 77 miljoner euro och 6,0 procent från prognosen för år 2025.

Inkomstskattesatsen i Esbo är 5,3 procent år 2026. Kommunalskatteintäkterna uppskattas till 562 miljoner euro, 6,3 procent mer än år 2025.

Prognosen för samfundsskatteintäkterna är 143 miljoner euro, 5,6 procent mer än år 2025. Samfundsskattesatsen sjunker från 20 procent till 18 procent år 2027. Det har uppskattats att detta minskar kommunernas samfundsskatt med 190 miljoner euro, vilket kompenseras genom att kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna höjs.

Prognosen för fastighetsskatten baserar sig på de fastighetsskattesatser som fullmäktige bestämt, på Skatteförvaltningens statistik samt på byggnadsprognoser. Prognosen för fastighetsskatteintäkterna är 185 miljoner euro, 10,1 procent mer än år 2025.

Statsandelarna baserar sig på de preliminära kalkyler som Finansministeriet publicerade i september 2025. Enligt kalkylen för år 2026 är statsandelen för Esbo stads basservice (utan förändringsbegränsare och övergångsutjämning på grund av vårdreformen) 293 miljoner euro, kompensationerna för skatteförluster 22 miljoner euro, förändringsbegränsaren 116 miljoner euro och övergångsutjämningen 35 miljoner euro, sammanlagt 467 miljoner euro.

Ränte- och finansieringsintäkterna är 42 miljoner euro år 2026. Räntekostnaderna är 13 miljoner euro och övriga finansiella kostnader 5 miljoner euro. Räntekostnaderna beräknas öka cirka 15 miljoner euro under planperioden.

Årsbidraget är 217 miljoner euro år 2026, vilket är 34 miljoner euro mindre än året innan.

Resultatet för budgetåret 2026 är cirka 0,8 miljoner euro. Det har inte varit möjligt att bedöma effekterna av statsandelsreformen och därför har de inte beaktats i beräkningarna. Om reformen genomförs kan den ha en betydande försämrande effekt under de kommande åren.

Genomförandet av det omfattande investeringsprogrammet fortsätter

Investeringsprogrammet baserar sig på det gällande investeringsprogrammet för 2025–2034. De lokaler för skolor och daghem som fogades till programmet vid budgetförhandlingarna för år 2025 har beaktats och schemalagts i programmet. Genomförandet av daghemslokaler sköts av staden själv eller upphandlas av privata aktörer. Vid beredningen av investeringsprogrammet bedöms årligen marknadsläget och det lokala behovet av lokaler för småbarnspedagogik.

Vid den fortsatta beredningen bedöms formerna för genomförandet av daghemlokalerna, av staden själv eller av privata aktörer. Utgångspunkten är att fullmäktiges mål att öka andelen privat småbarnspedagogik till 35 procent nås. Detta innebär att 10 daghemsobjekt i första hand genomförs av privata aktörer.

 På detta sätt säkerställs ett behövligt antal barnplatser och å andra sidan stävjas investeringsbehovet. Med en process och åtgärder på stadsnivå säkerställs förutsättningarna för att uppnå målet.

Det gällande investeringsprogrammet har vid budgetberedningen ändrats. Ändringarna ökar investeringsprogrammet med cirka 230 miljoner euro. Den viktigaste ändringen är de tillägg som gjorts i daghemmens program för grundläggande reparation i fråga om 16 objekt.

Investeringarna åren 2026–2028 är cirka 1,2 miljarder euro. Investeringarna åren 2026–2035 är sammanlagt 2,8 miljarder euro. Dessutom skaffar staden lokaler genom att hyra eller i offentlig-privat samverkan för 400 miljoner euro åren 2026–2028. År 2026 är investeringarna 400 miljoner euro och hyresobjekten 34 miljoner euro. Esbokoncernen investerar år 2025 för cirka 638 miljoner euro och under åren 2026–2035 sammanlagt för cirka 5,0 miljarder euro.

Stadens investeringsprogram fokuserar fortfarande i hög grad på de närmaste åren och investeringsnivån är hög åren 2026–2028. Under början av planperioden genomförs stora satsningar på lokaler för småbarnspedagogik och undervisning, utbyggnad av Esbo kulturcentrum, simhallar, Hagalunds stadion och Esbo stadsbana. Investeringarna är därför nästan 400 miljoner euro per år.

Finansiering av investeringar med internt tillförda medel på en låg nivå

Av stadens investeringar finansieras 55 procent med internt tillförda medel år 2026. Av den uppskattade extra avkastningen av investeringsfonden för basservice och markanskaffning reserveras 15 miljoner euro per år för investeringar åren 2026–2028. Användningen kan ersättas med en motsvarande upplåning, om upplåningen är förmånligare än användningen av fonderna och utvecklingen av lånestocken per invånare i vilket fall som helst håller på att genomföras i enlighet med målen i Berättelsen om Esbo. Användningen av fondernas intäkter kan också ersättas med andra finansiella intäkter som överskrider budgeten. På grund av den höga investeringsnivån är verksamhetens och investeringarnas kumulativa kassaflöde negativt under hela ekonomiplansperioden. Kassaflödet är –179 miljoner euro år 2026. 

Stadens lånestock ökar utan åtgärder

År 2026 fortsätter verksamhetskostnaderna att öka då servicebehovet ökar och kostnadsnivån stiger. De omfattande investeringarna i lokaler fortsätter i synnerhet för skolor och daghem samt simhallar, och stadens tillväxt kräver investeringar i infrastruktur. Investeringar som stöder stadens tillväxt ska vara framtunga i takt med intäkterna av markförsäljning och skatter.

För år 2026 har det reserverats en upplåningsfullmakt på 150 miljoner euro. Lånestocken är uppskattningsvis 887 miljoner euro i slutet av år 2026, det vill säga 2 657 euro per invånare.

Utan den bromsning av skuldsättningen som Berättelsen om Esbo förutsätter skulle lånestocken öka med 334 miljoner euro under ekonomiplansperioden.

Koncernens lånestock bland landets högsta

Utöver stadens lån består koncernens lånestock huvudsakligen av främmande kapital i Länsimetro Oy, Esbo bostäder Ab och Helsingforsregionens miljötjänster. Av de nya investeringarna byggs Hagalunds stadion med lån som ökar koncernens lånestock. Också bergsrumsparkeringen i Kägeludden torde genomföras med lån. År 2026 är koncernens lånestock cirka 3 858 miljoner euro, vilket är 11 556 euro per invånare. Lånestocken växer från prognosen för år 2025 med 176 miljoner euro.

Beslutshistoria

Stadsstyrelsen 10.11.2025 § 328

Förslag     Föredragande

 Stadsdirektör Mykkänen Kai

Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige

1

godkänner den bifogade budgeten för 2026 och ekonomiplanen för 2027–2028 med bilagor,

2

godkänner de bifogade förslagen till beslut om ledamöternas finansmotioner och konstaterar att motionerna är slutbehandlade,

3

bemyndigar stadsdirektören att ersätta den budgeterade överföringen av 15 miljoner euro som investeringsfonden för basservice och markanskaffning avkastar med motsvarande upplåning, om upplåning är ekonomiskt fördelaktigare än överföring ur fonderna. Överföringen ur fonden kan kompenseras med finansiella intäkter som överstiger budgeten,

4

bemyndigar tekniska nämnden att fortsätta bygga de i budgeten för 2025 särskilt uppräknade, oavslutade fasta konstruktionerna och anläggningarna inom ramen för tidigare anvisade totalanslag,

5

bemyndigar koncernförvaltningen att införa ändringar och preciseringar i budgeten och ekonomiplanen som föranleds av fullmäktigebehandlingen eller som förbättrar riktigheten, informationen eller språkdräkten och som inte avviker från innehållet i den godkända budgeten och ekonomiplanen och inte väsentligt ändrar räkenskapsperiodens resultat eller finansieringsdelen.

Behandling 

Ordföranden föreslog understödd av Partanen att stadsstyrelsen bordlägger ärendet för utlåtande av fullmäktiges förhandlingskommitté.

Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt det.

Beslut

Stadsstyrelsen bordlade ärendet för utlåtande av fullmäktiges förhandlingskommitté.

Beslutshistoria

Stadsstyrelsen 24.11.2025 § 340

Förslag     Föredragande

 Stadsdirektör Mykkänen Kai

Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige

1

godkänner den bifogade budgeten för 2026 och ekonomiplanen för 2027–2028 med bilagor,

2

godkänner de bifogade förslagen till beslut om ledamöternas finansmotioner och konstaterar att motionerna är slutbehandlade,

3

bemyndigar stadsdirektören att ersätta den budgeterade överföringen av 15 miljoner euro som investeringsfonden för basservice och markanskaffning avkastar med motsvarande upplåning, om upplåning är ekonomiskt fördelaktigare än överföring ur fonderna och utvecklingen av lånestocken per invånare i vilket fall som helst håller på att förverkligas i enlighet med målen i Berättelsen om Esbo. Användningen av fondens intäkter kan också ersättas med andra finansiella intäkter som överskrider budgeten,

4

bemyndigar tekniska nämnden att fortsätta bygga de i budgeten för 2025 särskilt uppräknade, oavslutade fasta konstruktionerna och anläggningarna inom ramen för tidigare anvisade totalanslag,

5

bemyndigar koncernförvaltningen att införa ändringar och preciseringar i budgeten och ekonomiplanen som föranleds av fullmäktigebehandlingen eller som förbättrar riktigheten, informationen eller språkdräkten och som inte avviker från innehållet i den godkända budgeten och ekonomiplanen och inte väsentligt ändrar räkenskapsperiodens resultat eller finansieringsdelen.

Behandling 

Beslut

Stadsstyrelsen:

Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

Beslutshistoria

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom