Fullmäktige
Protokoll 08.12.2025/Paragraf 168

Ordningsnummer 1124/02.02.02/2025

Fullmäktige 08.12.2025 § 168

§ 168

 fornamn.efternamn@esbo.fi

 Telefon 09 816 21

Förslag Föredragande

 Stadsstyrelsen

Behandling 

Beslut

Redogörelse 

1. Tredje delårsrapporten 2025

Folkökningen avtog från året innan, men är fortsatt kraftig

Enligt förhandsuppgifter från Statistikcentralen ökade folkmängden i Esbo med 4 230 personer under året fram till utgången av september. Enligt förhandsuppgifterna var folkmängden 325 170 personer i slutet av september 2025.

Folkökningen har avtagit något från tidigare år, men den är fortfarande kraftig. Om folkökningen fortsätter i samma takt som i början av året, kommer den totala folkökningen i år att vara cirka 5 650 personer.  Finlands folkökning är fortfarande koncentrerad till huvudstadsregionen, och ökningen i Esbo är kraftigast i jämförelse med många stora städer. De senaste åren har folkökningen i Esbo varit exceptionellt stor och årets prognos är i linje med stadens befolkningsprognos på längre sikt.

Arbetslösheten fortsätter att öka, men ökningen har avtagit

I september 2025 var andelen arbetslösa av arbetskraften i Esbo 10,7 procent, det vill säga 0,5 procentenheter större än ett år tidigare. Arbetslöshetsgraden i hela landet var 11,4 procent. Särskilt antalet långtidsarbetslösa har ökat från ett år tidigare. Antalet långtidsarbetslösa var 40,1 procent, det vill säga 2 209 fler än ett år tidigare. Det finns fortfarande få lediga jobb. Antalet lediga jobb var 691 mot 859 ett år tidigare.

Överskridningen av utbetalningen av arbetslöshetsförmåner ökar, men verksamhetskostnaderna som helhet överskrider inte budgeten

Verksamhetsintäkterna torde vara 368,2 miljoner euro. De ökar från året innan med 13,3 miljoner euro, 3,7 procent. Verksamhetsintäkterna torde underskrida budgeten med 12,5 miljoner euro. Den viktigaste faktorn är markförsäljningsintäkterna, som torde underskrida budgeten med 22,7 miljoner euro.  Dessutom underskrider intäkterna av ansökningar av bygglov budgeten med 1,9 miljoner euro. Intäkterna av markanvändningsavtal torde vara 34 miljoner euro och underskrida den ändrade budgeten med 5,5 miljoner euro. Överskridningarna gäller den kalkylerade ersättningen för integration, småbarnspedagogikens klientavgifter och kulturens inkomster. En del av stadens överskridningar motsvaras av lika stora överskridningar av verksamhetskostnaderna.

Stadens verksamhetskostnader torde vara 1 447,4 miljoner euro och underskrida budgeten med 10 miljoner euro. Trots underskridningen ökar verksamhetskostnaderna med 7,8 procent från året innan, det vill säga med 105,3 miljoner euro. Utbetalningen av arbetslöshetsförmåner överskrider budgeten med nästan 10 miljoner euro. Prognosen för överskridningen har ökat med cirka 2 miljoner euro från föregående månadsrapport. En del av den försämrade prognosen beror på det försämrade arbetslöshetsläget och en del på Folkpensionsanstalten FPA:s retroaktiva fakturering, vars konsekvenser kommunerna inte hade informerats om.

Tilläggskostnaderna till följd av lösgöringen från Digione är cirka 1,8 miljoner euro, men det minskar på motsvarande sätt de övriga IKT-kostnaderna som reserverats för projektet. Preciserade tidsplaner för IKT-projekt, öppna vakanser i koncernförvaltningen samt fördröjd nyanställning minskar verksamhetskostnaderna år 2025. De ändrade tidsplanerna för IKT-projekt skapar motsvarande tryck på anslagen år 2026.

Personalkostnaderna (inklusive hyrarbete) utgör en betydande del av verksamhetskostnaderna. De har ökat med 5,8 procent under året. Ökningen har mattats av, men den är fortfarande betydande. Den är också större än ökningen av antalet klienter eller av servicebehovet. Intäkterna, med vilka ordnandet av tjänsterna finansieras, ökar inte lika kraftigt. Därför måste staden alltjämt ägna större uppmärksamhet åt arbetskraftskostnaderna samt söka balans med kundantal och inkomstbas.

Den svåra ekonomiska situationen försämrar kommunalskatteintäkterna

Skattefinansieringen (skatter och statsandelar) uppgår i januari–oktober till 1 099,2 miljoner euro. Skatteinkomsterna är 720,3 miljoner euro, bara 10,2 miljoner euro mer än under motsvarande period året innan. Samtidigt har stadens externa utgifter ökat med över 60 miljoner euro från ett år tidigare.

I prognosen för skatteintäkterna beaktas Finansministeriets prognos för skatteintäkter och Kommunförbundets prognos för skatteramen.

Skatteintäkterna torde underskrida budgeten med 29 miljoner euro. Sysselsättningsutvecklingen har varit svag och prognoserna för löneinkomsterna har sänkts. Det slutliga skatteutfallet beror på skatteinkomsterna under november och december, som inte är kända vid utarbetandet av tredje delårsrapporten.

Justeringen av gruppandelarna för förvärvs- och kapitalinkomstskattetagare år 2024, som är negativ för kommunerna, beaktades i kommunalskatteinkomsterna i maj år 2025. Dessutom är rättelsen av kommunalskatten för skatteåret 2024 i skatteredovisningen i november 11,5 miljoner euro negativ för Esbo stad. När beskattningen för skatteåret 2024 har slutförts rättas i november skattetagarnas redovisningar så att de motsvarar de rätta debiteringsbeloppen. På basis av rättelserna och redovisningarna för 2025 torde kommunalskatteintäkterna underskrida budgeten med 32 miljoner euro.

Samfundsskatteintäkterna år 2025 torde, utifrån de influtna förskottsskatterna och redovisningarna, ligga på samma nivå som året innan. Prognosen har höjts med 5 miljoner euro till tredje delårsrapporten. Det är naturligtvis möjligt att förskottsskatteinkomsterna ändras snabbt när företagen i slutet av året ansöker om ändring i förskottsbeskattningen.

Undervisnings- och kulturministeriets statsandel för år 2025 torde överskrida budgeten med 6 miljoner euro. Prognosen baserar sig på det slutliga beslutet i december 2025, som överskred budgeten med 5 miljoner euro. Ökningen av statsandelen för undervisning som förbereder för grundläggande utbildning och för gymnasieutbildning från år 2024 överskrider budgeten.

Skattefinansieringen i Esbo är i hög grad beroende av statsandelar. Över 30 procent av skattefinansieringen består av statsandelar som inte utvecklas i samma förhållande som skatteinkomsterna eller som invånarantalet, och således som ordnandet av tjänster. Statsandelarna täcker endast en del av kostnaderna för ordnandet av tjänsterna.

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde beräknas vara –94,6 miljoner euro och underskrida budgeten med 17,4 miljoner euro. Kassaflödet försvagas av att intäkterna av skatter och markförsäljning torde underskrida budgeten samt av nya investeringsanslag. Fullmakten att uppta lån kommer inte att användas i år.

De finansiella intäkterna höjer räkenskapsperiodens resultat till målet i budgeten

Resultatet torde följa budgeten, men det blir lågt, 66,7 miljoner euro.  De finansiella intäkterna torde överskrida budgeten med 28,5 miljoner euro. De finansiella intäkterna blir sammanlagt cirka 55 miljoner euro. Det bör beaktas att stadens resultat utan finansiella intäkter skulle vara endast cirka 12 miljoner euro.

Investeringarna torde bli cirka 379 miljoner euro. Det förekommer avvikelser och överföringar i enskilda lokalprojekt. I sin helhet torde byggandet av lokaler underskrida budgeten med 6,4 miljoner euro.  Vid infrastrukturbyggande beräknas anslaget för privatfinansierade projekt understiga den ändrade budgeten med 5,5 miljoner euro. Med anslaget byggs konstruktioner i anslutning till Esbo stadsbana i Kera och Alberga. Projektets prognos har ändrats på grund av att entreprenörerna har utmaningar beträffande tidsschemat.

2. Genomförande av programmet En ekonomiskt hållbar stad

Prognosen för resultatet av produktivitets- och anpassningsprogrammet En ekonomiskt hållbar stad är under årets tredje kvartal starkt negativ. Programmet torde underskrida målet för år 2025 med 31,9 miljoner euro. Prognosen är 15,1 miljoner euro. Prognosen har försämrats med 5,7 miljoner euro från första delårsrapporten. Programmets mål för 2025 är att förbättra produktiviteten (genom utgiftsminskning och inkomstökning) med 47 miljoner.

Prognosen har försämrats på grund av svårigheter att sälja funktioner/sammanslutningar som inte hör till stadens kärnuppgifter. Målet är att intäkterna av sådan försäljning ska öka 25 miljoner euro år 2025. Detta torde inte ske.

Prognosen har också försämrats av svårigheterna att höja målnivån för markförsäljningsvinst tillbaka till 60 miljoner euro 2023–2025 (avvikelse –1,8 miljoner euro) och att minska kostnaderna för kollektivtrafiken (avvikelse –2,0 miljoner euro).

Årsprognosen förbättras mest av en ökning av arrendeintäkterna 2023–2025 (överskridning 2,2 miljoner euro) och intäktsföring av koncernsammanslutningars överskott och egendom till staden (överskridning 0,5 miljoner euro). En uppföljning i realtid av barnens närvaro i småbarnspedagogiken torde förbättra produktiviteten och leda till en överskridning av årsmålet med 0,4 miljoner euro.

Det är dock skäl att beakta att de stora enskilda posterna i prognosen i huvudsak inte beror på en egentlig förbättring av produktiviteten. De baserar sig på engångsåtgärder och inkomstposter som staden har en begränsad direkt inverkan på. Detta understryker behovet av mer permanenta och strukturella produktivitetsåtgärder.

3. Stadens resultatmål 2025

Staden hade ställt 26 resultatmål för hela staden år 2025. I detta skede uppskattas att 12 av resultatmålen nås. Fem resultatmål torde nås delvis och avvikelser har observerats i uppnåendet av sex resultatmål. Utfallet av tre resultatmål kan ännu inte bedömas.

Situationen har inte förändrats nämnvärt sedan den föregående delårsrapporten. Avvikelserna gäller i synnerhet ekonomi och investeringar. Samtidigt har arbetslösheten ökat och antalet arbetstillfällen i företag har inte heller utvecklats i önskad riktning. Av utfallen har endast målet om klimatneutralitet ändrats. Utsläppen per invånare är redan åttonde året i rad de minsta i huvudstadsregionen. De uppdaterade utsläppsscenarierna i färdplanen för ett klimatneutralt Esbo år 2030 visar att stadens nuvarande åtgärder leder till en utsläppsminskning på cirka 60 procent fram till år 2030 i stället för färdplanens 80 procent. Målet torde nås delvis, men uppnåendet av det övergripande målet ska bedömas vid en mellangranskning.

I detta skede bedöms att 65 procent av målen nås åtminstone delvis. Till exempel har småbarnspedagogikens och den grundläggande utbildningens tillgång på arbetskraft samt hälsan i arbetet förbättrats. När det gäller hobbyverksamhet för barn och unga är resultaten goda, men det bör noteras att enkäten har riktats till ett annat område än förra gången. Färdplanen för ett natursmart Esbo har godkänts och arbetet för naturens mångfald framskrider. Det finns en störning i mätningen av behandlingstiderna för bygglov på grund av en ändring av datasystemet, men situationen för bygglov för nya bostadsbyggnader under den nya bygglagens tid är god. I Esbo är läranderesultaten fortfarande goda. Till exempel har över 64,5 procent av de utexaminerade studenterna ett högre medeltal i studentexamen än det nationella medeltalet.

4. Esbo stads koncernrapport

Esbo stads koncernrapport innehåller väsentliga uppgifter sedda ur ägarmålens synvinkel om verksamheten och ekonomin i Esbokoncernens viktigaste sammanslutningar. Rapporten för januari–september 2025 innehåller uppgifter om utfallet av målen och ekonomin de tre första kvartalen samt en prognos över utfallet år 2025.

Fullmäktige har i budgeten för 2025 uppställt 29 mål för koncernsammanslutningarna. På grundval av utfallet under det tredje kvartalet år 2025 kommer 18 resultatmål att nås helt och ett resultatmål kommer inte att nås alls. Det mål som inte nås alls är Esbo bostäders antal påbörjade nya bostäder. Uppnåendet av tio av resultatmålen är osäkert.

Uppgifterna om samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) och samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) presenteras närmare i en separat ägarstyrningsrapport.

5. Ändringar i budgeten

Driftsekonomi

Fullmäktige/stadsstyrelsen

Enligt 61 § integrationslagen betalas en kalkylerad ersättning för mottagande av personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. I integrationslagen, för bedömning av deras kompetens och behov av integrationstjänster, för utarbetande av en integrationsplan, för vägledning och rådgivning samt för ordnande av flerspråkig samhällsorientering, integrationsutbildning, tolkning och andra integrationsfrämjande tjänster.

Den kalkylerade ersättningen betalas automatiskt till kommunen utan särskild ansökan. Från ingången av år 2025 har de kalkylerade kostnaderna inkluderat integrationsutbildning av personer som får internationellt skydd. Även ersättningarna för tolkning, som tidigare byggt på de faktiska kostnaderna, ingår numera i de kalkylerade ersättningarna. Dessutom har antalet ukrainare som beviljats kommunplats ökat och staden får kalkylerade ersättningar för sådana.

Den kalkylerade ersättningen till staden har ökat med något över 5 miljoner euro (102 procent) från året innan och kommer 2025 att uppgå till cirka 10 miljoner euro.

De kalkylerade ersättningarna hade budgeterats till 2 940 000 euro år 2025. Grunderna för och utbetalningen av den kalkylerade ersättningen har ändrats i och med den nya integrationslagen. På grund av ändringarna var ersättningsnivån svår att förutse vid beredningen av budgeten för 2025. På grund av ändringarna ökar ersättningarna och intäkterna av den kalkylerade ersättningen för 2025 höjs därför med 7 060 000 euro.

Arbetslöshetsförmånerna som utbetalas av resultatenheten för sysselsättning överskrids med 9,9 miljoner euro, utfallsprognosen för 2025 är 48,7 miljoner euro. Prognosen för överskridningen av arbetsmarknadsstödet är 8,1 miljoner euro, av grunddagpenningen cirka 0,6 miljoner euro och av den inkomstrelaterade dagpenningen 1,2 miljoner euro. Överskridningen av arbetslöshetsförmånerna beror på att långtidsarbetslösheten har ökat med 40 procent jämfört med året innan. När arbetslösheten drar ut på tiden ökar också kommunens finansieringsansvar. Överskridningen av arbetsmarknadsstödet kan delvis täckas med överföringar inom resultatenheten. Anslaget höjs med 7 975 000 euro.

Resultatenheten för idrott har från början av år 2025 betalat stadens interna debitering av resursreserveringssystemet Ressu. I budgeten och dispositionsplanen hade denna post dock budgeterats till affärsverket Esbo lokaler. Anslaget för Ressu på 100 000 euro rättas så att det överförs från Esbo lokaler till idrottsenheten.

Sektorn för fostran och lärandes stab och gemensamma kostnader torde överskridas med 2 312 000 euro. Ersättningen för lösgöringen från Digione på 1,8 miljoner euro betalades i augusti 2025, vilket inte hade förutsetts i budgeten. Digione var ett projekt för utveckling av elevförvaltningens system i sju kommuner. Esbo stad lämnade projektet genom ett beslut av stadsstyrelsen i maj 2024. Esbo och Tammerfors, som lämnade Digione samtidigt, hade i samarbetsavtalet för projektet förbundit sig att svara för sina andelar av kostnaderna fram till projektets slutförande samt för kostnaderna för systemets underhåll fram till utgången av 2029. Därför förhandlade Esbo och Tammerfors med de återstående kommunerna och Kommunernas Tiera Ab om villkoren och kostnaderna för utträde ur projektet. Parterna godkände avtalet om utträde i juli 2025.

Dessutom torde hemkommunsersättningen överskridas med 1,0 miljoner euro. En del av överskridningen kan täckas med överföring från övriga poster i staben.

Stadsmiljösektorn

Det försvagade konjunkturläget för byggande och markförsäljning medför att också de intäkter som stadsmiljösektorns stab, stadsplaneringscentralen och byggnadstillsynens tillståndshandläggning ger upphov till är mindre än förväntat. Följande underskridningar av inkomstbudgetar som är bindande för fullmäktige föreslås:

– Stadsmiljösektorns stabs markförsäljningsvinster underskrids med 22,7 miljoner euro.

– Miljö- och byggnadstillsynscentralens avgiftsintäkter underskrids med 1,9 miljoner euro.

Affärsverket Esbo lokaler

Det bindande resultatmålet torde underskrida budgeten med 2,1 miljoner euro. Från och med oktober bokförs avskrivningar för 2025 mer än beräknat, varvid resultatet torde underskrida budgetmålet.

Skattefinansiering

Skatteintäkter

De sammanlagda skatteintäkterna torde underskrida budgeten. Kommunalskatteintäkterna minskas av de negativa rättelserna för skatteåret 2024. För år 2025 gjorde staten en rättelse av kommunalskatten, eftersom kommunerna tilldelades för mycket skatteintäkter år 2024. Dessutom rättas i november 2025 redovisningarna för den beskattning som slutfördes i oktober 2024 så att de motsvarar de rätta debiteringsbeloppen. Rättelsen för Esbos del är –11,5 miljoner euro. På basis av rättelserna och skatteredovisningarna för 2025 torde kommunalskatteintäkterna underskrida budgeten. I budgeten för skatteintäkter föreslås en minskning på sammanlagt 29 miljoner euro.

Statsandelar

Statsandelen från Undervisnings- och kulturministeriet torde överskrida budgeten med 6 miljoner euro. Prognosen baserar sig på det slutliga beslutet i december 2025, som överskred budgeten med 5 miljoner euro. Ökningen av statsandelen för undervisning som förbereder för grundläggande utbildning och för gymnasieutbildning från år 2024 överskrider budgeten. Finansieringen av gymnasieutbildningen rättas att motsvara det faktiska elevantalet. Denna rättelse i slutet av året ökar statsandelen med 1 miljon euro.

Investeringar

Stadsteknikcentralen, byggande av infrastruktur

Investeringsanslaget för privatfinansierade projekt (anslagsgrupp) kan höjas eller sänkas, om inkomstposten höjs eller sänks på motsvarande sätt. Privatfinansierade projekt är byggande enligt markanvändningsavtal och kommunaltekniska avtal, där byggandet och finansiering av kommunalteknik baserar sig på ett avtal mellan en privat aktör och staden.

På framställning av stadsteknikcentralen höjdes investeringsanslaget och intäkterna för privatfinansierade projekt år 2025 tidigare med 9,5 miljoner euro. Nu föreslår stadsteknikcentralen att investeringsanslaget och intäkterna minskas med 5,5 miljoner euro.

Investeringsanslaget för privatfinansierade projekt används för konstruktioner i anslutning till Esbo stadsbana i Kera och Alberga. Minskningen av investeringsanslaget för privatfinansierade projekt beror på den ändrade årsprognosen för projektet Esbo stadsbana, som år 2025 kommer att underskrida en prognos som gjordes på våren, på grund av att entreprenörerna har utmaningar beträffande tidsschemat. Projektet Esbo stadsbana som helhet framskrider enligt den planerade tidsplanen och kostnadskalkylen.

Esbo lokaler, nybyggnad

Av anslagen för nybyggnad enligt investeringsprogrammet torde 6,4 miljoner euro förbli oanvända på grund av ändrade tidsplaner. Olika anslag för projekt som ingår i investeringsprogrammet underskrider budgeten med 9,6 miljoner euro och överskrider budgeten med 3,2 miljoner euro.

I investeringsprogrammet föreslås överföring av ett årligt anslag på 3,2 miljoner euro från Hagalunds simhall till följande projekt där årsanslaget för 2025 överskrids:

– Ombyggnad och utbyggnad av Sunan koulu 1,9 miljoner euro

– Daghem och ungdomslokal i Kalajärvi, 1,2 miljoner euro

– Omklädningsrum på Oitans badstrand 0,1 miljoner euro

Beslutshistoria

Stadsstyrelsen 01.12.2025 § 355

Förslag  Föredragande

Stadsdirektör Mykkänen Kai

Stadsstyrelsen godkänner följande överföringar av anslag:

Från Esbo lokalers nybyggnadsprojekt PRH2597 Hagalunds simhall överförs det oanvända investeringsanslaget för 2025 till följande projekt vars anslag för 2025 överskrids:

– Projekt PRH8143, Ombyggnad och utbyggnad av Sunan koulu 1,9 miljoner euro

Projekt PRH2421, Daghem och ungdomslokal i Kalajärvi, 1,2 miljoner euro

– Projekt PRH7727, Omklädningsrum på Oitans badstrand 0,1 miljoner euro

Dessutom föreslår stadsstyrelsen att fullmäktige

1

antecknar den bifogade tredje delårsrapporten 2025 och utfallen av resultatmålen för kännedom.

2

godkänner avvikelser från uppnåendet av följande resultatmål:

3.1 Ökningen av verksamhetsutgifterna dämpas i enlighet med programmet En ekonomiskt hållbar stad och budgeten.

3.2 De internt tillförda medlen stiger till över 100 procent av investeringsbehovet under fullmäktigeperioden och koncernens lånestock börjar minska.

4.2. Antalet arbetstillfällen i företag i Esbo och i tillväxtkorridorerna ökar.

4.4 Esbo profilerar sig som Nordens bästa stad för etablering av startup- och tillväxtföretag. För detta ändamål utvecklar vi ett campus för tillväxtföretag tillsammans med våra partner.

4.6. Ungdomsarbetslösheten minskar till 2019 års nivå.

7.1. Integrationen i Esbo är resultatrik.

3

godkänner följande ändringar av anslag, inkomstbudgeter och resultatmål:

Fullmäktige

1030 Stadsstyrelsen

ökning av inkomstbudgeten 7 060 000 euro

Resultatområdet för livskraft

1230 Idrottsnämnden

ökning av anslaget 100 000 euro

1240 Resultatenheten för sysselsättning

ökning av anslaget 7 975 000 euro

Sektorn för fostran och lärande

3000 Sektorns stab och sektorns gemensamma utgifter

ökning av anslaget 2 312 000 euro

Stadsmiljösektorn

4001 Stadsteknikcentralen

minskning av inkomstbudgeten för privatfinansierade projekt 5 500 000 euro

minskning av investeringsanslaget för privatfinansierade projekt 5 500 000 euro

4200 Miljö- och byggnadstillsynscentralen

minskning av inkomstbudgeten 1 900 000 euro

4400 Stadsmiljösektorns stab, sektorledningen

minskning av inkomstbudgeten, markförsäljningsvinster 22 700 000 euro

Affärsverket Esbo lokaler

sänkning av resultatmålet 2 100 000 euro

Skattefinansiering

Skatteintäkter

minskning av inkomstbudgeten 29 000 000 euro

Statsandelar

ökning av inkomstbudgeten 6 000 000 euro

4

antecknar den bifogade koncernrapporten och ägarstyrningsrapporten som gäller huvudstadsregionen för januari–september 2025 för kännedom.

5

antecknar mellanrapporten om programmet En ekonomiskt hållbar stad för kännedom.

Behandling

Beslut

Stadsstyrelsen:

Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

Beslutshistoria

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom