Fullmäktige
Föredragningslista 23.02.2026/Ärendenr. 5

Ordningsnummer 4521/02.02.01/2025

Fullmäktige 23.02.2026  

 fornamn.efternamn@esbo.fi

 Telefon 09 816 21

Förslag Föredragande

 Stadsstyrelsen

Behandling 

Beslut

Redogörelse 

Förhandsbeskedet om bokslutet 2025 baserar sig på bokföringssituationen 29.1.2026. Efter förhandsbeskedet kan det ännu göras preciseringar i siffrorna. De viktigaste förhandsuppgifterna har samlats i ett PowerPoint-diapaket. Det egentliga bokslutet behandlas av stadsstyrelsen 30.3.2026 och av fullmäktige 18.5.2026.

År 2025 var inflödet av skatteinkomster osäkert, ty ekonomisk tillväxt dröjde och arbetslösheten ökade. Det förutspåddes redan i våras att skatteinkomsterna underskrider budgeten betydligt, eftersom redovisningarna i början av året var låga. Tyvärr vände inte trenden under slutet av året och skatteintäkterna underskred till slut budgeten med över 30 miljoner euro. De strukturella reformerna gör en jämförelse svår, eftersom skatteinkomsterna och statsandelarna under de senaste åren har inkluderat flera extraordinära poster och ändringar av periodisering. Så var fallet också år 2025, eftersom staten i slutet av våren rättade den förmyckna skatteinkomst som kommunerna fick år 2024.

Utöver skatteinkomsterna är också markförsäljningsinkomsterna konjunkturkänsliga. Från och med våren förutsågs de underskrida budgeten. Situationen har inte förändrats väsentligt. Totalt sett utföll de externa intäkterna nästan enligt budgeten. Emellertid överskreds intäkterna av markanvändningsavtalen. Förpliktelserna i avtalen kräver dock motsvarande investeringar. Som helhet har de inte någon balanserande effekt på ekonomin. Den kalkylerade kommunala ersättningen för integration samt småbarnspedagogikens klientavgifter överskred också budgeten.

Underskridningen av de budgeterade skatteinkomsterna och markförsäljningsinkomsterna lindrades av att också verksamhetskostnaderna underskreds. Som helhet underskreds verksamhetskostnaderna med 37,5 miljoner euro. Trots att verksamhetskostnaderna underskreds, ökade de rekordmycket, med 5,6 procent (76 miljoner euro). Samtidigt ökade skatteinkomsterna med bara 0,4 procent (3 miljoner euro) från året innan. Detta återspeglar ekonomins strukturella obalans.

Det fanns många orsaker till att verksamhetskostnaderna underskreds och dessa lyftes fram särskilt i slutet av året. Det är dock viktigt att utveckla prognosens noggrannhet så att en korrekt lägesbild är möjlig. Samma gäller för stadskoncernen, som i hög grad finansieras av staden. Det bör också noteras att höstens prognoser har legat till grund för budgeten för 2026. Därför är utgångspunkterna för årets budget mer omfattande än vad som bedömdes när budgeten utarbetades.

Stadens resultat var cirka 111 miljoner euro, 57 miljoner euro bättre än i den ursprungliga budgeten. Detta berodde i synnerhet på att de finansiella intäkterna överskred budgeten med cirka 40 miljoner euro. De finansiella intäkterna utgjorde cirka 60 procent av stadens resultat. Årsbidraget och resultatet var inte tillräckliga för att finansiera verksamheten och investeringarna. Staden behövde dock inte använda sin upplåningsrätt på grund av den goda kassasituationen.

Esbo växer kraftigt, vilket märks särskilt i ökningen av antalet barn och unga. Folkökningen har varit kraftig och särskilt under de senaste åren har ökningen i Esbo varit störst jämfört med andra stora städer. Enligt förhandsuppgifter ökade folkmängden i Esbo med 5 350 invånare. I slutet av året var folkmängden 326 280 invånare. Folkökningen var 1,7 procent.

I Esbo har över 83 000 personer (25 procent) främmande språk som modersmål. Andelen personer med främmande språk som modersmål ökar varje år allt mera.

Folkökningen är inte lika stor som de senaste årens toppsiffror, men den är fortfarande stor och avviker väsentligt från nivån i hela Finland. På nationell nivå håller antalet barn och unga på att minska, förutom i de största städerna. Av Finlands folkökning äger drygt 90 procent rum i huvudstadsregionen och trenden blir bara starkare.

Andelen arbetslösa av arbetskraften i Esbo var 11,5 procent i slutet av december. Andelen arbetslösa i Esbo ökade till slutet av december med 9,5 procent (1 653 personer) från ett år tidigare och arbetslöshetsgraden steg med 0,6 procentenheter.

Arbetslösheten har ökat oavbrutet sedan mars 2023. Jämfört med situationen för sex år sedan, före coronapandemin, var andelen arbetslösa 3,8 procentenheter högre i december 2025 och antalet arbetslösa var 7 913 fler. Efter arbetslöshetstoppen våren 2020 har arbetslösheten inte en enda gång återgått till nivån före pandemin.

I synnerhet arbetslösheten bland personer under 25 år har ökat kraftigt. Antalet arbetslösa under 25 år var 24,9 procent (365 personer) fler än året innan. Andelen långtidsarbetslösa var 25,7 procent (1 612 personer) högre än året innan. Antalet lediga jobb minskade ytterligare, men minskningen avstannade nästan helt i december, då andelen lediga jobb var 5,8 procent (35 jobb) lägre än ett år tidigare.

Stadens resultat var cirka 110,8 miljoner euro, 56,7 miljoner euro mer än i den ursprungliga budgeten. Det goda resultatet berodde i synnerhet på att de finansiella intäkterna överskred den ändrade budgeten med cirka 40 miljoner euro. Dessutom underskred verksamhetskostnaderna budgeten med 37,5 miljoner euro. Dessa täckte försämringen av skatteinkomsterna, som underskred budgeten med 31 miljoner euro. De finansiella intäkterna var allt som allt cirka 67 miljoner euro och de hade sålunda stor betydelse för fjolårets resultat.

De externa verksamhetsintäkterna var cirka 370 miljoner euro, vilket underskrider den ursprungliga budgeten en aning. Trots att verksamhetsintäkterna i sin helhet ser ut att utfalla nära budgeten, finns det betydande skillnader inom posterna. Det allmänna ekonomiska läget inverkade på markförsäljningen, som underskred budgeten med totalt 22 miljoner euro.

Verksamhetsintäkterna förbättrades av markanvändningsersättningarna, de kalkylerade ersättningarna för kostnader som främjar integration, småbarnspedagogikens klientavgifter, den grundläggande utbildningens avgiftsintäkter samt stadsteknikcentralens inkomster av tillstånd för områdesanvändning.

De externa verksamhetskostnaderna var 1 418 miljoner euro. Trots att verksamhetskostnaderna underskred budgeten ökade de med 5,6 procent, 76 miljoner euro. Kostnadsökningen är för stor, särskilt med tanke på det allmänna ekonomiska läget.

Några resultatenheter överskred kostnaderna, såsom den finska grundläggande utbildningen och sysselsättningstjänsterna. Dataadministrationens köpta tjänster och de centraliserade lönereserveringarna i koncernförvaltningen underskred budgeten betydligt. Andra resultatenheter som underskred verksamhetskostnaderna var finsk småbarnspedagogik, idrottstjänster, stadsteknik samt affärsverket Esbo lokaler. Dessutom underskred vederlagen för Västmetron och stadens andel av Helsingforsregionens trafiks (HRT) kostnader budgeten. Enbart dessa två var närmare 17 miljoner euro under budgeten.

I samband med tredje delårsrapporten beslutade fullmäktige om ändringar i anslagen för driftsekonomin, så att ändringsbehoven skulle vara så realistiska som möjligt. En del avvikelser i driftsekonomin och investeringarna hade inte förutsetts i delårsrapporten.

Sektorerna och resultatenheterna ska ägna utarbetandet av prognoser särskild uppmärksamhet och bland annat utnyttja den analys som datasystemet för ledning och ekonomistyrning (JoTo) möjliggör. På samma sätt ska koncernen kunna förutse sin inkomstutveckling och kommunandelarna noggrannare än för närvarande. På så sätt kan en bättre lägesbild av stadens ekonomiska situation produceras. De i förhållande till fullmäktige bindande nivåernas avvikelser från den ändrade budgeten rapporteras närmare i bokslutet.

Skattefinansieringen uppgick till 1 287,4 miljoner euro. Skattefinansieringen (skatteintäkter och statsandelar) underskred den ursprungliga budgeten med 25,1 miljoner euro. Skatteinkomsterna ökade med bara 0,4 procent (3 miljoner euro). Prognosen av skatteinkomsterna under året var relativt lyckad, även om prognosen var för positiv när budgeten bereddes. Vid beredningen och uppföljningen av budgeten bygger prognosen för stadens skatteinkomster på finansministeriets prognos och på kommunförbundets prognosram. Prognosen försvåras betydligt av att det är svårt att veta hur det allmänna ekonomiska läget och den ökade arbetslösheten slutligen inverkar på skatteinkomsterna. Utöver den osäkra ekonomiska utvecklingen försvårades skatteprognosen av statens skatterättelser mellan kalenderåren.

Kommunalskatteintäkterna var 525 miljoner euro, 31 miljoner euro över den ursprungliga budgeten. Rättelsen av kommunalskatteintäkterna för skatteåret 2024 är 20,1 miljoner euro negativ. Kommunalskatteintäkterna minskade med 0,3 procent (1,7 miljoner euro) från året innan. Utan de negativa korrigeringarna för 2025 var ökningen cirka 3,5 procent.

Fastighetsskatteintäkterna var 168 miljoner euro, en ökning på 6 miljoner euro (3,5 procent) från föregående år. Fastighetsskatteintäkterna överskred den ursprungliga budgeten med 0,5 miljoner euro. En del av fastighetsskatten för 2025 förfaller till betalning i januari och februari 2026.

Samfundsskatteintäkterna var 140 miljoner euro, det vill säga enligt budgeten. Samfundsskatten minskade med 0,7 procent (1 miljon euro) från året innan. Enligt förhandsuppgifterna minskade samfundsskatteintäkterna i hela landet med 3,8 procent år 2025. De slutliga uppgifterna preciseras när beskattningen har slutförts.

I statsandelar fick staden 455 miljoner euro. Till statsandelarna hänförs emellertid också vårdreformsposterna, det vill säga förändringsbegränsaren och övergångsutjämningen. De utgör cirka 156 miljoner euro (över 34 procent) av statsandelarna. Social- och hälsovårdsposterna räknas till statsandelarna som de i verkligheten inte är. Social- och hälsovårdsposterna är skatteinkomster som minskat alltför mycket för stadens del och som endast delvis kompenseras tillbaka. Således förlorar staden varje år en del av de skatteinkomster som tillkommer staden.

Fondernas marknadsvärde ökade år 2025. Både räntorna och aktierna gav måttlig avkastning. Fonderna har avkastat 3,2–6,5 procent (i marknadsvärde). Fondernas bokföringsmässiga resultat var 49,8 miljoner euro mot 16,5 miljoner euro i den ursprungliga budgeten. I juni bokfördes försäljningsvinster på cirka 18,0 miljoner euro, då det i en finansportfölj gjordes mer omfattande produktändringar i olika andelsserier och strategier. Investeringsåret var i sin helhet färgrikt, särskilt på grund av Trump, vilket ökade fondernas handelsaktivitet. Fondförvaltarna justerade aktivt aktievikterna enligt nyhetsflödet, vilket ledde till högre realiserade inkomster i bokföringen än väntat.

Årsbidraget var 316 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat var 110,8 miljoner euro. Det kan ännu komma enskilda poster som ännu inte framgår av förhandsbeskedet, men som kommer att ingå i det slutliga bokslutet.

Stadens investeringar var sammanlagt 342 miljoner euro och de ökade med 4 miljoner euro från året innan. Anslaget för nybyggnad var 69,3 miljoner euro och utfallet 53,8 miljoner euro. Projektspecifika underskridningar på grund av periodisering uppgick till sammanlagt 17,6 miljoner euro.

Anslagen för infrastrukturbyggande uppgick till 167 miljoner euro och utfallet var 147 miljoner euro. Av baskommunens infrastrukturprojekt underskred Kustbansbanan och projektet Alberga budgeten. Investeringsutgifterna för projektet Småhusområden för byggande i egen regi underskred budgeten på grund av att byggarbetena försenades.

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var cirka 12 miljoner euro negativt. Årsbidraget räckte därför inte till för finansieringen av investeringarna. Kassaflödet var dock bättre än den ursprungliga budgeten. Resultatet förbättrades av fondernas avkastning, som i huvudsak styrs till fonderna och inte direkt förbättrar kassaflödet för tjänsteproduktionen.

Budgetlån lyftes inte, eftersom likviditeten var god. Lånen amorterades med 52,9 miljoner euro. Av stadens låneportfölj på 737,3 miljoner euro var 73,59 procent lån med fast ränta. Låneportföljens genomsnittliga ränta var 1,03 procent. Stadens kassasituation var god och kassaplaceringarna avkastade 10 miljoner euro, cirka 3,1 procent. Med denna avkastning täcktes även låneräntorna på 7,9 miljoner euro.

Hela koncernens ekonomi rapporteras i koncernbokslutet, som färdigställs i mars 2025.

Cirka 5 000 anställda överfördes från staden till Västra Nylands välfärdsområde i början av år 2023. Staden hade cirka 11 362 anställda i slutet av år 2025, av vilka 76 procent arbetar i sektorn för fostran och lärande.

Personalen ökade med 250 personer. Ökningen berodde huvudsakligen på att sysselsättningstjänsterna överfördes från staten till staden. Av personalen var 8 972 personer fast anställda och 2 391 visstidsanställda. Kostnaderna för den egna personalen och personal från bemanningsföretag ökade med cirka 6,3 procent under året. Kostnaderna för egen personal ökade med 7,2 procent och kostnaderna för inhyrd personal minskade med cirka 16 procent. Personalkostnaderna höjdes av att personalstyrkan ökade och personalen fick påökt enligt kollektivavtalet. Användningen av inhyrd arbetskraft kunde minskas när den allmänna tillgången på arbetskraft förbättrades. ​

Staden hade ställt 26 resultatmål för hela staden år 2025. Av dessa torde 13 nås. Sex mål torde nås i huvudsak. Sju av målen torde inte nås.

Flera avvikelser under det gångna året hänför sig till barns och ungas välbefinnande och sysselsättning. Målet som gäller ungdomsarbetslösheten har inte nåtts, utan andelen arbetslösa av arbetskraften under 25 år ligger klart över målnivån. Situationen är densamma i hela landet. Den allmänna ekonomiska osäkerheten och det svaga konjunkturläget har bromsat tillträdet till arbetsmarknaden, särskilt för de unga, och försvårat uppnåendet av målet.

Avvikelser förekom också i uppnåendet av mål som gäller mobbning och våld i skolan. Enligt en enkät bland eleverna har upplevelsen av de vuxnas ingripande i mobbning och upplevelsen av att inte bli mobbad försämrats jämfört med utgångsläget. Avvikelser förekom i uppnåendet av mål som hänför sig till barns och ungas övergripande välfärd. I synnerhet elevernas upplevelser i skolan och Move-testerna för fysisk kondition visar att utvecklingen inte har framskridit målenligt. När det gäller ekonomin nås målet att stävja kostnadsökningen inte. Förändringar i omvärlden, den ökade kostnadsnivån och det ökade servicebehovet har gjort det svårt att följa budgeten och nå produktivitetsmålen. När det gäller näringslivet ökar inte antalet arbetstillfällen på företagen målenligt varken i Esbo eller i tillväxtkorridorerna. Utvecklingen har särskilt påverkats av den allmänna marknadssituationen och investeringsförsiktighet. Målet för resultatet av integration har inte heller nåtts fullt ut. Skillnaderna i inlärningsresultat bland personer med ett främmande språk som modersmål och de indikatorer som hänför sig till sysselsättningen visar att utvecklingen mot målet är för långsam, vilket kräver långsiktiga och riktade åtgärder.

Trots dessa avvikelser har tydliga framsteg gjorts på flera centrala områden. Inom småbarnspedagogik och undervisning har arbetsplatsernas attraktivitet och personalens välbefinnande utvecklats positivt och målen torde i huvudsak nås. När det gäller byggandets tillståndsprocesser har utvecklingen i huvudsak varit positiv. Trots att det övergripande målet ännu inte har nåtts till alla delar, handläggs en betydande del av ansökningarna av byggtillsynen inom utsatt tid och tydliga framsteg har gjorts för att göra tillståndsbehandlingen smidigare. De mätare som gäller säkerhet och trygghet visar att det går bra i Esbo. Störningsindexets utveckling och invånarnas upplevelse av trygghet ligger på målnivån, vilket stärker Esbo ställning som en av de tryggaste bland de stora städerna. När det gäller hållbar tillväxt och klimatmålen har utvecklingen i huvudsak varit planenlig. Åtgärder för att minska klimatutsläppen framskrider och genomförandet av färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030 pågår. Även främjande av hållbara trafikslag är en central del av stadsutvecklingen. När det gäller näringspolitiken kan Esbos starka ställning som uppstartsstad lyftas fram. I synnerhet ökar finansieringen av uppstartföretag. Detta stöder stadens profil som kluster för innovationer och tillväxtföretag också på längre sikt.

 Målet för produktiviteten år 2025 i Produktivitets- och anpassningsprogrammet En ekonomiskt hållbar stad underskreds med sammanlagt 31,8 miljoner euro. I synnerhet överskreds arrendeinkomsternas ökning, koncernsamfundens överskott och sysselsättningen förbättrades med hjälp av kompetenscentrumen. De mest betydande avvikelserna berodde på poster av engångsnatur och förändringar på marknaden och i omvärlden, såsom fördröjd försäljning av funktioner som inte hör till stadens kärnuppgifter och minskad avkastning från kollektivtrafiken. Produktivitets- och anpassningsprogrammet En ekonomiskt hållbar stad tog slut vid utgången av 2025. I början av 2026 görs en slutrapport om programperioden.

Esbo stads koncernrapport innehåller väsentliga uppgifter ur ägarmålens synvinkel om verksamheten och ekonomin i Esbokoncernens viktigaste sammanslutningar. Rapporten för januari–december 2025 innehåller uppgifterna om utfallet av målen och ekonomin för 2025.

Fullmäktige har i budgeten för 2025 godkänt 29 resultatmål för koncernsammanslutningarna. Av dessa uppnåddes 16 mål enligt planerna, 12 mål uppnåddes delvis och ett mål uppnåddes inte alls.

Esbo bostäders mål för påbörjade bostäder nåddes inte alls. De mål som nåddes delvis gäller ökad produktivitet (Esbo catering), antalet kongresser (Enter Esbo), fördröjd upphandling (Västmetron), utexaminerades sysselsättning (Omnia), personalens arbetsnöjdhet (Omnia), besökssiffror (EMMA), självfinansieringsandel (Stiftelsen för Esbo stadsteater) samt ryktbarhet (stiftelsen för Esbo stadsteater). 

Uppgifterna om samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) och samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) presenteras närmare i en separat ägarstyrningsrapport.

De uppgifter som presenteras i koncernrapporten och huvudstadsregionens ägarstyrningsrapport hör till bokslutets förhandsuppgifter och kan ändras till det ordinarie bokslutet. 

Beslutshistoria

Stadsstyrelsen 9.2.2026 § 30

Förslag  Föredragande

Stadsdirektör Mykkänen Kai

Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom förhandsbeskedet om bokslutet 2025. 

Behandling 

Beslut

Stadsstyrelsen:

Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

Beslutshistoria

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom