Fullmäktige
Protokoll 18.05.2026/Paragraf 72

Ordningsnummer 4521/02.02.01/2025

Fullmäktige 18.05.2026 § 72

§ 72

 fornamn.efternamn@esbo.fi

 Telefon 09 816 21

Förslag Föredragande

 Stadsstyrelsen

Behandling 

Beslut

Redogörelse 

Kommunens räkenskapsperiod är kalenderåret. Kommunstyrelsen ska upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning. Efter revisionen ska kommunstyrelsen förelägga fullmäktige bokslutet. Fullmäktige ska behandla bokslutet före utgången av juni månad.

Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Bokslutet ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om kommunens resultat, ekonomiska ställning, finansiering och verksamhet. De tilläggsupplysningar som behövs för detta ska lämnas i noterna. Till bokslutet hör dessutom ett koncernbokslut. Bokslutet undertecknas av ledamöterna i stadsstyrelsen och av stadsdirektören.

1. Den ekonomiska osäkerheten försvårade prognostiseringen av ekonomin – prognostiseringen av och lägesbilden över stadens egen verksamhet ska uppmärksammas

År 2025 var inflödet av skatteinkomster osäkert, ty ekonomisk tillväxt dröjde och arbetslösheten ökade. Det förutspåddes redan i våras att skatteinkomsterna underskrider budgeten betydligt, eftersom redovisningarna i början av året var låga. Tyvärr vände inte trenden under slutet av året och skatteintäkterna underskred till slut budgeten med över 30 miljoner euro. De strukturella reformerna gör en jämförelse svår, eftersom skatteinkomsterna och statsandelarna under de senaste åren har inkluderat flera extraordinära poster och ändringar av periodisering. Så var fallet också år 2025, eftersom staten i slutet av våren rättade den förmyckna skatteinkomst som kommunerna fick år 2024.

Utöver skatteinkomsterna är också markförsäljningsinkomsterna konjunkturkänsliga. Från och med våren förutsågs de underskrida budgeten. Situationen har inte förändrats väsentligt. Totalt sett utföll de externa intäkterna nästan enligt budgeten. Emellertid överskreds intäkterna av markanvändningsavtalen. Förpliktelserna i avtalen kräver dock motsvarande investeringar. Som helhet har de inte någon balanserande effekt på ekonomin. Den kalkylerade kommunala ersättningen för integration samt småbarnspedagogikens klientavgifter överskred också budgeten.

Underskridningen av de budgeterade skatteinkomsterna och markförsäljningsinkomsterna lindrades av att också verksamhetskostnaderna underskreds. Som helhet underskreds verksamhetsintäkterna med 37,5 miljoner euro. Trots att verksamhetskostnaderna underskreds, ökade de rekordmycket, med 5,6 procent (76 miljoner euro). Samtidigt ökade skatteinkomsterna med bara 0,4 procent (3 miljoner euro) från året innan. Detta återspeglar ekonomins strukturella obalans.

Det fanns många orsaker till att verksamhetskostnaderna underskreds och dessa lyftes fram särskilt i slutet av året. Det är dock viktigt att utveckla prognosens noggrannhet så att en korrekt lägesbild är möjlig. Samma gäller för stadskoncernen, som i hög grad finansieras av staden. Det bör också noteras att höstens prognoser har legat till grund för budgeten för 2026. Därför är utgångspunkterna för årets budget mer omfattande än vad som bedömdes när budgeten utarbetades.

Stadens resultat var cirka 111 miljoner euro, 57 miljoner euro bättre än i den ursprungliga budgeten. Detta berodde i synnerhet på att de finansiella intäkterna överskred budgeten med cirka 40 miljoner euro. De finansiella intäkterna utgjorde cirka 60 procent av stadens resultat. Årsbidraget och resultatet var inte tillräckliga för att finansiera verksamheten och investeringarna. Staden behövde dock inte använda sin upplåningsrätt på grund av den goda kassasituationen.

2. Esbo växer starkt – ökningen av antalet barn och unga avviker avsevärt från utvecklingen i resten av landet

Esbo växer kraftigt, vilket märks särskilt i ökningen av antalet barn och unga. Folkökningen har varit kraftig och särskilt under de senaste åren har ökningen i Esbo varit störst jämfört med andra stora städer. Enligt förhandsuppgifter ökade folkmängden i Esbo med 5 350 invånare. I slutet av året var folkmängden 326 280 invånare. Folkökningen var 1,7 procent.

I Esbo har över 83 000 personer (25,5 procent) främmande språk som modersmål. Andelen personer med främmande språk som modersmål ökar varje år allt mera.

Folkökningen är inte lika stor som de senaste årens toppsiffror, men den är fortfarande stor och avviker väsentligt från nivån i hela Finland. På nationell nivå håller antalet barn och unga på att minska, förutom i de största städerna. Av Finlands folkökning äger drygt 90 procent rum i huvudstadsregionen och trenden blir bara starkare.

3. Antalet arbetslösa är som högst efter pandemiåret 2020

Andelen arbetslösa av arbetskraften i Esbo var 11,5 procent i slutet av december. Andelen arbetslösa i Esbo ökade till slutet av december med 9,5 procent (1 653 personer) från ett år tidigare och arbetslöshetsgraden steg med 0,6 procentenheter.

Antalet arbetslösa har ökat hela tiden sedan mars 2023. Arbetslösheten har ökat särskilt bland personer under 25 år och långtidsarbetslösheten har ökat. I slutet av år 2025 var andelen arbetslösa av arbetskraften under 25 år 13,1 procent. Ett år tidigare var motsvarande siffra 10,5 procent och sex år tidigare 6,9 procent. I slutet av år 2025 var antalet långtidsarbetslösa i Esbo 7 875, det vill säga 25,7 procent mera än ett år tidigare och hela 2,3 gånger mer än sex år tidigare.

Antalet lediga jobb har sedan november 2022 minskat från ett år tidigare. Esbos sysselsättningstjänster annonserade 564 lediga jobb i slutet av år 2025, vilket var 5,8 procent (35 arbetstillfällen) mindre än ett år tidigare.

4. De finansiella intäkterna och underskridningen av utgifterna utjämnade de försämrade skatteinkomsterna

Stadens resultat var cirka 110,8 miljoner euro, 56,7 miljoner euro mer än i den ursprungliga budgeten. Det goda resultatet berodde i synnerhet på att de finansiella intäkterna överskred den ändrade budgeten med cirka 40 miljoner euro. Dessutom underskred verksamhetskostnaderna budgeten med 37,5 miljoner euro. Detta täckte försämringen av skatteintäkterna, som underskred budgeten med 31 miljoner euro. De finansiella intäkterna var cirka 67 miljoner euro och de hade sålunda stor betydelse för fjolårets resultat.

De externa verksamhetsintäkterna var cirka 370 miljoner euro, vilket underskrider den ursprungliga budgeten en aning. Trots att verksamhetsintäkterna i sin helhet ser ut att utfalla nära budgeten är skillnaderna inom posterna betydande. Det allmänna ekonomiska läget påverkade markförsäljningsintäkterna, som underskred budgeten med 22 miljoner euro.

Verksamhetsintäkterna förbättrades av markanvändningsersättningarna, de kalkylerade ersättningarna för kostnader som främjar integration, småbarnspedagogikens klientavgifter, den grundläggande utbildningens avgiftsintäkter samt stadsteknikcentralens inkomster av tillstånd för områdesanvändning.

De externa verksamhetskostnaderna var 1 418 miljoner euro. Trots att verksamhetskostnaderna underskred budgeten ökade de med 5,6 procent, 76 miljoner euro. Kostnadsökningen är för stor, särskilt med tanke på det allmänna ekonomiska läget.

Några resultatenheter överskred kostnaderna, såsom den finska grundläggande utbildningen och sysselsättningstjänsterna. Dataadministrationens köpta tjänster och de centraliserade lönereserveringarna i koncernförvaltningen underskred budgeten betydligt. Flera andra resultatenheter underskred verksamhetskostnaderna, bland annat finsk småbarnspedagogik, idrottstjänster, stadsteknik och affärsverket Esbo lokaler. Dessutom underskred vederlagen för Västmetron och stadens andel av Helsingforsregionens trafiks (HRT) kostnader budgeten. Enbart dessa två var närmare 17 miljoner euro under budgeten.

I samband med tredje delårsrapporten beslutade fullmäktige om ändringar i anslagen för driftsekonomin, så att ändringsbehoven skulle vara så realistiska som möjligt. En del avvikelser i driftsekonomin och investeringarna hade inte förutsetts i delårsrapporten.

Sektorerna och resultatenheterna ska ägna utarbetandet av prognoser särskild uppmärksamhet och bland annat utnyttja den analys som datasystemet för ledning och ekonomistyrning (JoTo) möjliggör. På samma sätt ska koncernen kunna förutse sin inkomstutveckling och kommunandelarna noggrannare än för närvarande. På så sätt kan en bättre lägesbild av stadens ekonomiska situation produceras.

Skattefinansieringen uppgick till 1 287,4 miljoner euro. Skattefinansieringen (skatteintäkter och statsandelar) underskred den ursprungliga budgeten med 25,1 miljoner euro. Skatteintäkterna ökade med bara 0,4 procent, det vill säga 3 miljoner euro. Prognosen för skatteintäkterna var relativt lyckad under året, även om prognosen var för positiv när budgeten bereddes. Vid beredningen och uppföljningen av budgeten bygger prognosen för stadens skatteinkomster på finansministeriets prognos och på kommunförbundets prognosram. Prognosen försvåras betydligt av att det är svårt att veta hur det allmänna ekonomiska läget och den ökade arbetslösheten slutligen inverkar på skatteinkomsterna. Utöver den osäkra ekonomiska utvecklingen försvårades skatteprognosen av statens skatterättelser mellan kalenderåren.

Kommunalskatteintäkterna var 525 miljoner euro, 31 miljoner euro mindre än i den ursprungliga budgeten. Rättelsen av kommunalskatteintäkterna för skatteåret 2024 var 20,1 miljoner euro negativ. Kommunalskatteintäkterna minskade med 0,3 procent, 1,7 miljoner euro, från året innan. Utan de negativa korrigeringarna för år 2025 var ökningen cirka 3,5 procent.

Fastighetsskatteintäkterna var 168 miljoner euro, 6 miljoner euro, 3,5 procent, större än föregående år. Fastighetsskatteintäkterna överskred den ursprungliga budgeten med 0,5 miljoner euro. En del av fastighetsskatten för 2025 förfaller till betalning i januari och februari 2026.

Samfundsskatteintäkterna var 140 miljoner euro, det vill säga enligt budgeten. Samfundsskatteintäkterna minskade med 0,7 procent, 1 miljon euro, från året innan. Enligt förhandsuppgifterna minskade samfundsskatteintäkterna i hela landet med 3,8 procent år 2025. De slutliga uppgifterna preciseras när beskattningen har slutförts.

I statsandelar fick staden 455 miljoner euro. Till statsandelarna hänförs emellertid också vårdreformsposterna, det vill säga förändringsbegränsaren och övergångsutjämningen. De utgör cirka 156 miljoner euro, över 34 procent, av statsandelarna. Social- och hälsovårdsposterna räknas till statsandelarna som de i verkligheten inte är. Social- och hälsovårdsposterna är skatteinkomster som minskat alltför mycket för stadens del och som endast delvis kompenseras tillbaka . Således förlorar staden varje år en del av de skatteinkomster som tillkommer staden.

Fondernas marknadsvärde ökade år 2025. Både räntorna och aktierna gav måttlig avkastning. Fonderna har avkastat 3,2–6,5 procent (i marknadsvärde). Fondernas bokföringsmässiga resultat var 49,8 miljoner euro mot 16,5 miljoner euro i den ursprungliga budgeten. I juni bokfördes försäljningsvinster på cirka 18,0 miljoner euro, då det i en finansportfölj gjordes mer omfattande produktändringar i olika andelsserier och strategier. Investeringsåret var i sin helhet färgrikt, särskilt på grund av Trump, vilket ökade fondernas handelsaktivitet. Fondförvaltarna justerade aktivt aktievikterna enligt nyhetsflödet, vilket ledde till högre realiserade inkomster i bokföringen än väntat.

Årsbidraget var 316 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat var 110,8 miljoner euro.

5. Stadens investeringsnivå är hög – nettoinvesteringarna var nästan 330 miljoner euro

Stadens nettoinvesteringar var sammanlagt 342 miljoner euro och ökade med 5 miljoner euro från året innan. Anslaget för nybyggnad var 69,3 miljoner euro och utfallet 53,8 miljoner euro. Projektspecifika underskridningar på grund av periodisering uppgick till sammanlagt 17,6 miljoner euro.

Anslagen för infrastrukturbyggande uppgick till 167 miljoner euro och utfallet var 147 miljoner euro. Av baskommunens infrastrukturprojekt underskred Kustbansbanan och projektet Alberga budgeten. Investeringsutgifterna för projektet Småhusområden för byggande i egen regi underskred budgeten på grund av att byggarbetena försenades.

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var cirka 12 miljoner euro negativt. Årsbidraget räckte därför inte till för finansieringen av investeringarna. Kassaflödet var dock bättre än den ursprungliga budgeten. Resultatet förbättrades av fondernas avkastning, som i huvudsak styrs till fonderna och inte direkt förbättrar kassaflödet för tjänsteproduktionen.

Budgetlån lyftes inte, eftersom likviditeten var god. Lånen amorterades med 52,9 miljoner euro. Av stadens låneportfölj på 737,3 miljoner euro var 73,59 procent lån med fast ränta. Låneportföljens genomsnittliga ränta var 1,03 procent. Stadens kassasituation var god och kassaplaceringarna avkastade 10 miljoner euro, cirka 3,1 procent. Med denna avkastning täcktes även låneräntorna på 7,9 miljoner euro.

6. Esbokoncernens årsbidrag minskade – investeringarna ökade

Koncernens resultat uppvisade ett överskott på 26 miljoner euro 2025. Årsbidraget förbättrades med 2 miljoner euro från året innan.

Koncernens investeringsprogram var omfattande, liksom de föregående åren. Hela Esbokoncernen investerade 398 miljoner euro 2025. Stadens andel av bruttoinvesteringarna som sammanställs med koncernens bokslut var 258 miljoner euro och koncernsammanslutningarnas andel var 140 miljoner euro. Finansieringsandelarna för investeringsutgifterna var 12 miljoner euro. Koncernens nettoinvesteringar var 386 miljoner euro, det vill säga 23 miljoner euro mindre än året innan. Av investeringarna finansierades 107,4 procent med internt tillförda medel.

Koncernens lånestock var 3 663 miljoner euro vid utgången av 2025, minskningen var 119 miljoner euro från ett år tidigare. Lånestocken per invånare var 11 227 euro, vilket är 555 euro mindre än året innan. Utöver stadens lån bestod koncernens lånestock huvudsakligen av främmande kapital i Länsimetro Oy, Esbo bostäder Ab och Helsingforsregionens miljötjänster.

Den justerade lånestocken (exklusive Esbo bostäder Ab:s lån, samkommunen Helsingforsregionens miljötjänsters lån och Helsingfors stads andel av Länsimetro Oy:s lån) var 2 322 miljoner euro, det vill säga 94 miljoner euro mindre än året innan. Den justerade lånestocken per invånare var 7 118 euro, mot 7 527 euro året innan.

7. Uppnåendet av resultatmålen på stadsnivå

I Berättelsen om Esbo 2021–2025 ställdes det för staden upp sju mål för fullmäktigeperioden. För år 2025 uppställdes sammanlagt 26 resultatmål på stadsnivå. Syftet med dessa var att främja uppnåendet av målen för fullmäktigeperioden. Av resultatmålen bedöms 12 ha nåtts och åtta ha nåtts i huvudsak. För sex av resultatmålen observeras avvikelser. Av resultatmålen utvärderas det att 77 procent har nåtts åtminstone delvis.

Avvikelserna gäller framför allt mål om välbefinnande bland barn och unga, de ekonomiska målen samt konjunkturlägets inverkan på livskraften och sysselsättningen. Mobbning och våld i skolan har förvärrats. Andelen elever som upplevt att vuxna ”nästan alltid” har ingripit i mobbning har sjunkit till 41,1 procent (47,1 procent). När det gäller elevernas välmående har mätvärdet för ”Jag mår bra i skolan” sjunkit till 46,3 procent (48,7 procent). Produktivitetsmålen för produktivitets- och anpassningsprogrammet En ekonomiskt hållbar stad uppnåddes inte, trots att stadens verksamhetskostnader som helhet hölls inom budgeten. Bland målen för resultatområdet för livskraft har antalet arbetstillfällen i företag minskat och ungdomsarbetslösheten har stigit till 13,1 procent, vilket är klart högre än målnivån. De centrala skillnaderna inom integrationens verkningsfullhet, bland annat i inlärningsresultat och arbetslöshet, har inte minskat i önskad utsträckning.

Samtidigt har staden haft många betydande framgångar. Tillgången på arbetskraft för småbarnspedagogiken och undervisningen har förbättrats: andelen behöriga lärare, speciallärare och barnskötare inom småbarnspedagogiken har ökat och antalet behöriga sökande per ledigt jobb inom den grundläggande utbildningen är klart högre än utgångsvärdet. Tjänsteproduktionens kostnadseffektivitet har främjats med en mängd digitaliserings- och IKT-uppdrag. Kund- och invånarnöjdheten har förbättrats enligt enkätundersökningen av kommuntjänster. De hållbara färdsättens andel är 59 procent (53 procent). Störningsindexet som mäter säkerheten har sjunkit. Klimatutsläppen har minskat och utsläppen per invånare har minskat till 2,2 ton, vilket fortfarande är minst i huvudstadsregionen. Dessutom har finansieringen av uppstartsföretag ökat betydligt och antalet deltagare i tjänster som riktar sig till internationella experter har överskridit målnivån.

8. Eventuella justeringar

Koncernförvaltningen föreslås få fullmakt att utföra eventuella tekniska justeringar i bokslutet som kommer fram vid revisionen. De eventuella justeringarna får inte ändra räkenskapsperiodens resultat eller behandlingen av resultatet enligt beslutsförslaget.

Beslutshistoria

Stadsstyrelsen 30.3.2026 § 100

Förslag  Föredragande

Stadsdirektör Kai Mykkänen

Stadsstyrelsen

1 

undertecknar bokslutet för 2025 och överlämnar det till revisorerna för granskning,

2 

lämnar bokslutet till revisionsnämnden och vidare till fullmäktige för behandling,

3 

befullmäktigar koncernförvaltningen att göra eventuella tekniska justeringar i bokslutet.

4 

föreslår fullmäktige följande om behandlingen av resultatet för år 2025:

Baskommunen minskar avskrivningsdifferensen med 10 752 842,25 euro.

Affärsverket Esbo lokaler minskar avskrivningsdifferensen med 5 014 750,03 euro

Överskottet i skadefonden 1 400 413,90 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder.

Överskottet i fonden för utveckling av näringar och sysselsättning 1 031 110,86 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. Fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder 297 102,43 euro överförs till fondens kapital.

Överskottet i investeringsfonden för basservice och markanskaffning 46 729 590,91 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. I fondens kapital görs en stadgeenlig inflationsrättelse enligt konsumentprisindex 2025. Ur fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder överförs 1 049 065,16 euro till fondens kapital.

Stadens överskott för räkenskapsperioden på 126 585 792,48 euro läggs till överskottet av eget kapital från tidigare räkenskapsperioder.

Förslagen ingår i bokslutet.

Beslut

Stadsstyrelsen:

Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

Beslutshistoria

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom