Dynasty informationsservice Sökning RSS Esbo stad

RSS-länk

Mötesärende:
https://espoo-sv.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30

Möten:
https://espoo-sv.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetings&show=30

Fullmäktige
Protokoll 16.05.2022/Paragraf 62



268/02.02.01/2022

 

 

 

Fullmäktige 16.05.2022 § 62

 

 

§ 62

Bokslutet för 2021 och behandling av resultatet

 

Beredning och upplysningar:

Ojavuo Pia

 

 fornamn.efternamn@esbo.fi

 Växel 09 816 21

 

Förslag Stadsstyrelsen

 

Fullmäktige beslutar följande om behandlingen av resultatet för år 2021:

- Baskommunen ökar avskrivningsdifferensen med 5 247 157,73 euro.
- Affärsverket Esbo lokaler minskar avskrivningsdifferensen med 5 014 750,03 euro.
- Skadefonden: överskottet på 1 962 806,66 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder.
- Överskottet i fonden för utveckling av näringar och sysselsättning 1 759 510,07 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. Fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder 666 717,26 euro överförs till fondens kapital.
- Överskottet i investeringsfonden för bastjänster och markanskaffning 69 488 209,90 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. I fondens kapital görs en stadgeenlig inflationsrättelse enligt konsumentprisindex 2021. Ur fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder överförs 9 920 424,93 euro till fondens kapital. Av fondens intäkter används 15 000 000,00 euro av överskottet från tidigare räkenskapsperioder.
- Överskotten i fonden för social kreditgivning 5 074,17 euro överförs till fondens kapital.
- Stadens överskott 207 032 762,49 euro läggs till överskottet av eget kapital från tidigare räkenskapsperioder.

Förslagen ingår i bokslutet.

 

Behandling 

 

 

Beslut

Fullmäktige:
Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt.

 

Redogörelse Bokslut

 

Kommunens räkenskapsperiod är ett kalenderår. Kommunstyrelsen ska upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning. Efter revisionen ska kommunstyrelsen förelägga fullmäktige bokslutet. Fullmäktige ska behandla bokslutet före utgången av juni månad.

 

Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Bokslutet ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om kommunens resultat, ekonomiska ställning, finansiering och verksamhet. De tilläggsupplysningar som behövs för detta ska lämnas i noterna. Till bokslutet hör dessutom koncernbokslutet. Bokslutet undertecknas av ledamöterna i stadsstyrelsen och stadsdirektören.

 

Esbo stad och hela den kommunbranschens ekonomi klarade sig bra under det andra ränteåret

 

Finlands samhällsekonomi vände och började växa i april 2021 efter begränsningsåtgärder och svag ekonomisk utveckling i början av året. Den snabbt förbättrade sysselsättningen och utvecklingen av inkomstnivån ökade intäkterna av kommunalskatten och den allmänna efterfrågeökningen och återhämtningen förbättrade företagens resultat och beskattningsbara inkomst.

 

Staten deltog också 2021 i finansieringen av kommunernas kostnader av coronapandemin med en statsandel, en höjning av kommunernas andel av samfundsskatten samt statsunderstöd till kommunerna och samkommunerna för direkta kostnader av coronapandemin. Enligt Kommunförbundets uppskattning stödde staten kommunernas ekonomi med ca 2,4 miljarder euro.

 

  Folkökningen återgick till det normala 2021

 

Enligt statistikcentralens preliminära uppgifter var Esbos folkmängd 297 354 invånare i slutet av 2021. Befolkningen ökade med 4 560 personer, betydligt mer än 2020. Enligt förhandsuppgifter var flyttningsöverskottet 2 660 personer. En stor del av överskottet kom från utlandet. Enligt förhandsuppgifter var flyttningsöverskottet från utlandet 2 640 personer.

 

Arbetslösheten minskade, men var i slutet av 2021 fortfarande högre än före coronapandemin.

 

I slutet av 2021 var andelen arbetslösa av arbetskraften 9,4 procent, 2,8 procentenheter mindre än ett år tidigare, men 1,7 procentenheter större än före coronapandemin två år tidigare. I hela landet var andelen arbetslösa av arbetskraften 10,5 procent. Antalet arbetslösa var 14 094 personer i slutet av 2021, det vill säga 21 procent (3 702 personer) färre än ett år tidigare, men 3 020 fler än två år tidigare.

 

I slutet av 2021 var andelen arbetslösa av arbetskraften under 25 år 9,3 procent mot 13,1 procent ett år tidigare. I slutet av 2021 var antalet långtidsarbetslösa 6 373, det vill säga 23 procent mera än ett år tidigare och 86 procent mera än två år tidigare.

 

Bostadsproduktionen fortsatte i rekordtakt

 

Enligt preliminära uppgifter för 2021 fullbordades cirka 640 000 v-m² ny bostadsyta, cirka 230 000 v-m² mindre än året innan. Enligt stadens bostadsenhet fullbordades 5 482 nya bostäder, 1 401 fler än året innan. Cirka 610 000 v-m² för bostäder påbörjades, cirka 120 000 v-m2 mindre än året innan. Enligt bostadsenheten påbörjades 6 177 nya bostäder, 18 fler än året innan.

 

Stadens resultat var 192 miljoner euro

 

Verksamhetsbidragets underskott ökade med cirka 1,6 procent.

 

Nettoutgifterna, det vill säga verksamhetsbidragets underskott, ökade från året innan med 1,6 procent till 1 550,2 miljoner euro. Jämförbart, med beaktande av förändringen i allokeringen av statens coronaersättningar, hade ökningen varit cirka 3 procent. Verksamhetsbidragets underskott var 70 miljoner euro bättre än i den ändrade budgeten.

 

De externa verksamhetsintäkterna var 481,9 miljoner euro, det vill säga 77,9 miljoner euro eller 19,3 procent mindre än 2020. Ökningen förklaras av social- och hälsovårdsministeriets coronaunderstöd för direkta coronakostnader, undervisnings- och kulturministeriets understöd för inlärning samt en ökning av intäkterna av markförsäljning, utarrendering av mark och markanvändningsersättning från 2020.

 

De externa verksamhetskostnaderna var 2 044,4 miljoner euro, det vill säga 101,8 miljoner euro eller 5,2 procent mer än 2020. Ökningen av verksamhetskostnaderna förklaras av coronakostnader och den kraftiga ökningen av kostnaderna för stadens andel av arbetsmarknadsstödet. Ökningen av verksamhetskostnaderna minskade till följd av genomförandet av programmet En ekonomiskt hållbar stad.

 

Skattefinansieringen ökade med 2,2 procent

 

Skattefinansieringen (skatteintäkter och statsandelar) var 1 850 miljoner euro, en ökning på 39,7 miljoner euro, det vill säga 2,2 procent från 2020. De redovisade skatteintäkterna var 1 711,2 miljoner euro, vilket är en ökning på 105,8 miljoner euro och 6,6 procent från året innan. Statsandelarna var 139 miljoner euro, 66,1 miljoner euro och 32 procent mindre än 2020. Skattefinansieringen överskred den ursprungliga budgeten med 124,8 miljoner euro.

 

Kommunalskatteintäkterna var 1 375 miljoner euro, 18,2 miljoner euro och 1,3 procent mer än 2020. Kommunalskatteintäkterna överskred budgeten med 58 miljoner euro på grund av att den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen och inkomstnivån utvecklats snabbare än beräknat samt på grund av positiva rättelser från år 2020. På riksnivå ökade intäkterna av kommunalskatten med 2,4 procent.

 

Tillväxtspurten i ekonomin förbättrade företagens beskattningsbara resultat betydligt mer än vad man räknat med i budgeten. Kommungruppens andel av samfundsskatteintäkterna höjdes med 10 procentenheter, vilket ökade kommunernas samfundsskatteintäkter kraftigt. Stadens intäkter av samfundsskatten var 203 miljoner euro, en ökning på 49,1 procent. I hela landet var ökningen 45,4 procent. Höjningen av utdelningen utgör cirka 46 miljoner euro för Esbo.

 

Staden höjde den allmänna fastighetsskattesatsen och fastighetsskattesatsen för obebyggda byggnadsplatser 2021. Fastighetsskatteintäkterna var 133,1 miljoner euro, 20,7 miljoner euro mer än 2020. En del av samfundens fastighetsskatt överfördes till betalning 2022. Fastighetsskatteintäkterna flöt in enligt budgeten.

 

Lånestocken för långfristiga lån minskade

 

Stadens nettoinvesteringar uppgick, med beaktande av finansieringsandelarna, till sammanlagt 284 miljoner euro, som kunde finansieras med internt tillförda medel. I den ursprungliga budgeten hade det budgeterats 315 miljoner euro i lån, som inte lyftes. Lånen amorterades med 71,8 miljoner euro. Lånen från finansinstitut var 1 039 miljoner euro exklusive koncernkontots saldo och andra kortfristiga skuldposter.

 

Esbokoncernens upplåning fortsätter

 

Koncernens resultat visade ett överskott på 161 miljoner euro 2021 med stöd av stadens goda skatteintäkter och finansiella intäkter.

 

Koncernens investeringsprogram var fortsatt omfattande liksom de tidigare åren. Hela Esbokoncernen investerade 560 miljoner euro 2021. Staden bruttoinvesterade 256 miljoner euro och koncernsammanslutningarna 304 miljoner euro. Finansieringsandelarna för investeringskostnaderna var 35 miljoner euro. Koncernens nettoinvesteringar var 526 miljoner euro, 174 miljoner euro mindre än året innan. Av investeringarna finansierades 94,2 procent med internt tillförda medel.

 

Koncernens lånestock var 4 520 miljoner euro vid utgången av 2021, ökningen var 234 miljoner euro från ett år tidigare. Lånestocken per invånare var 15 200 euro mot 14 632 euro året innan. Den justerade lånestocken (exklusive lånen som tagits av Esbo bostäder Ab och samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster samt Esbo stads andel av Länsimetro Oy:s lån) var 3 122 miljoner euro, det vill säga 180 miljoner euro mer än ett år tidigare. Den justerade lånestocken per invånare var 10 500 euro.

 

Största delen av resultatmålen nåddes, trots coronapandemin

 

Berättelsen om Esbo har 2017-2021 fyra delområden: bildning och välfärd, livskraft, konkurrenskraft och sysselsättning, miljö, byggande och trafik samt ekonomi, personal och ledning. För 2021 uppställdes 41 bindande resultatmål i förhållande till fullmäktige, av vilka 23 nåddes och åtta nåddes delvis. Tio resultatmål nåddes inte.

 

Coronaviruspandemin påverkade i stor utsträckning uppnåendet av resultatmålen, i synnerhet målen inom sysselsättning och välfärd. Även i de uppnådda resultatmålen försvårade epidemin uppnåendet av resultaten. Utöver resultatmålen ställde sektorerna egna mål som inte var bindande gentemot fullmäktige. Uppnåendet av dessa mål rapporterades till nämnderna och direktionerna.

 

Uppskattning av den kommande utvecklingen

 

Det är mycket svårt att göra uppskatta den sannolika framtida utvecklingen. De slutliga siffrorna för den nya finansieringsmodellen för reformen av social- och hälsovårdsreformen och räddningsväsendet publiceras i april. Det är i mars omöjligt att uppskatta hur coronavirusepidemin framskrider samt de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands anfall mot Ukraina.

 

De ekonomiska konsekvenserna av vågorna av coronavirussjukdomen i Finland har minskat med tiden. Även om begränsningsåtgärder alltid medför ekonomiska förluster, har vaccinering och erfarenhet av att leva med sjukdomen minskat de senaste vågornas ekonomiska konsekvenser. Bekämpningen och skötseln av coronapandemin orsakar fortfarande kostnader 2022 och vågor av smittspridning kommer att förekomma i flera år. På basis av protokollanteckningarna vid statens budgetförhandlingar 2021 antas staten ersätta kostnaderna av coronapandemin också under de kommande åren.

 

Reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet träder i kraft 1.1. 2023. I finansieringen av social- och hälsovårdsreformen och reformen av räddningsväsendet är överföringen av utgifter och inkomster symmetrisk i hela landet, men det finns stora skillnader mellan enskilda kommuner. Nettokostnaderna för social- och hälsovården och räddningsväsendet som överförs till välfärdsområdet ska täckas med intäkter som överförs från kommunerna. Från statsandelen för basservice överförs social- och hälsovårdens och räddningsväsendets andel, 70 procent av ersättningarna för ändringar i beskattningsgrunderna och en tredjedel av kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna. Slutligen beräknas hur mycket av kommunalskattesatsen som behövs för att täcka de nettokostnader som överförs till välfärdsområdet. I finansministeriets kalkyl våren 2021 över överföringen behöver välfärdsområdet 12,39 procent av kommunalskattesatsen. Den slutliga minskningen av kommunernas skattesats bestäms våren 2022 utifrån statistiken över kommunernas ekonomi 2021, nettokostnaderna i kommunernas budgetar 2022 samt finansministeriets kalkyler över skatteinkomsterna 2022.

 

För en enskild kommuns del varierar förhållandet mellan de inkomster och utgifter som överförs på ovan nämnda sätt avsevärt. Staten ersätter 60 procent av av skillnaden mellan de intäkter och kostnader som överförs med en permanent förändringsbegränsare som fogas till valandelssystemet. Ändringens inverkan på balansen i kommunernas ekonomi begränsas till högst 60 euro per invånare före utgången av 2027 med en övergångsutjämning som fogas till statsandelssystemet.

 

Intäkterna av kommunal- och samfundsskatten som skärs ned för Esbos del ersätts med statsandelsfinansiering, och efter reformen kommer cirka 30 procent av Esbos internt tillförda medel från statsandelarna. Den årliga ökningen av beloppet av internt tillförda medel minskar.

 

Esbokoncernens lånestock, som ökar till 5 miljarder euro, förblir på stadens ansvar, med undantag för lån för HUS och andra samkommuner inom social- och hälsovården, men skattefinansieringen minskar kraftigt. Esbokoncernens ekonomiska nyckeltal försämras, vilket sannolikt ökar räntekostnaderna för främmande kapital.

 

Enligt finansministeriets scenarier utifrån överföringskalkylerna från maj 2021 klarar Esbo stad bra av att ordna tjänster även i framtiden, men förmågan att finansiera investeringar med internt tillförda medel försämras såväl för staden som för koncernen.

 

Rysslands anfall mot Ukraina den 24 februari har väsentligt förändrat bilden av Finlands ekonomiska utveckling under de närmaste åren. De ekonomiska konsekvenserna av kriget är förknippade med stor osäkerhet, eftersom man ännu inte känner till krigets omfattning eller varaktighet eller hurdana finanspolitiska åtgärder som tas i bruk för att lindra de ekonomiska konsekvenserna.

 

Eventuella justeringar

 

Koncernförvaltningen föreslås få fullmakt att utföra eventuella tekniska justeringar i bokslutet som kommer fram vid revisionen. De eventuella justeringarna får inte ändra räkenskapsperiodens resultat eller behandlingen av resultatet enligt beslutsförslaget.

 

Beslutshistoria

 

Stadsstyrelsen 28.3.2022 § 99

 

Förslag Stadsdirektör Mäkelä Jukka

 

Stadsstyrelsen

 

1

undertecknar bokslutet för 2021 och överlämnar det till revisorerna för granskning,

 

2

lämnar bokslutet till revisionsnämnden och vidare till fullmäktige för behandling,

 

3

befullmäktigar koncernförvaltningen att göra eventuella tekniska justeringar i bokslutet.

 

4

föreslår fullmäktige följande om behandlingen av resultatet för år 2021:

 

- Baskommunen ökar avskrivningsdifferensen med 5 247 157,73 euro.

- Affärsverket Esbo lokaler minskar avskrivningsdifferensen med 5 014 750,03 euro.

- Skadefonden: överskottet på 1 962 806,66 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder.

- Överskottet i fonden för utveckling av näringar och sysselsättning 1 759 510,07 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. Fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder 666 717,26 euro överförs till fondens kapital.

- Överskottet i investeringsfonden för bastjänster och markanskaffning 69 488 209,90 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. I fondens kapital görs en stadgeenlig inflationsrättelse enligt konsumentprisindex 2021. Ur fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder överförs 9 920 424,93 euro till fondens kapital. Av fondens intäkter används 15 000 000,00 euro av överskottet från tidigare räkenskapsperioder.

- Överskotten i fonden för social kreditgivning 5 074,17 euro överförs till fondens kapital.

- Stadens överskott 207 032 762,49 euro läggs till överskottet av eget kapital från tidigare räkenskapsperioder.

 

Förslagen ingår i bokslutet.

 

Behandling Ärendet behandlades efter paragraf 95.

 

Beslut

Stadsstyrelsen:

 

Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

 

 

Beslutshistoria

 

 

Bilaga

1

Tilinpäätös 2021

2

Raportti strategisten hankintalinjausten toteuttamisesta 2021

3

Raportti hyvinvointisuunnittelun toteuttamisesta 2021

 

Tilläggsmaterial

 

 

 

För kännedom