Dynasty informationsservice Sökning RSS Esbo stad

RSS-länk

Mötesärende:
https://espoo-sv.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30

Möten:
https://espoo-sv.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetings&show=30

Fullmäktige
Protokoll 13.06.2022/Paragraf 83



es

1602/05.08.00/2022

 

 

 

Fullmäktige 13.06.2022 § 83

 

 

§ 83

Esbo stads integrationsprogram 2022-2025

 

Beredning och upplysningar:

Haapalehto Teemu

 

 fornamn.efternamn@esbo.fi

 Växel 09 816 21

 

Förslag Stadsstyrelsen

 

Fullmäktige godkänner Esbo stads integrationsprogram 2022-2025 enligt bilagan.

 

Behandling Kerola lämnade understödd av Katainen med flera följande ändringsförslag:

 

Differentieringsindex i punkt 2.7 stryks: hur stor del av eleverna i grundskolan bör teoretiskt flytta till en annan skola med åk 1-4 för att de som talar ett främmande språk ska fördelas jämnt mellan olika enheter.

 

Behandling Grönroos lämnade understödd av Järvinen följande helhetsändringsförslag:

 

Esbo stads integrationsprogram ändras till följande: Esbo stads integrationsprogram 2022-2025 följer följande principer för att främja en lyckad integration av invandrare: - Esbo stad erkänner att den nuvarande ökningen av befolkning med ett främmande språk som modersmål inte möjliggör fungerande integration. Esbo stad kräver av statsmakten en strängare och mer selektiv invandringspolitik, som är en förutsättning för en lyckad integration. Esbo strävar också efter att genom egna åtgärder eliminera attraktionsfaktorer för den invandring som är skadlig för det finländska samhället och målmedvetet stävja den ekonomiskt och socialt ohållbara befolkningstillväxt som baserar sig på invandring. - Esbo stad avstår från en mångkulturell politik där invandrarnas egen kultur och eget språk stöds av samhället. Esbo stad erbjuder inte tjänster på invandrarnas egna språk - invandraren ska anpassa sig till det finländska samhället och inte tvärtom. Kunskaper i finska är en förutsättning för att man ska kunna fungera i det finländska samhället. - Esbo stad favoriserar inte invandrare på finländarnas bekostnad, till exempel när det gäller anställning, sysselsättningstjänster eller studieplatser. Integration är framför allt något som invandraren själv ansvarar för. När det gäller invandrare som är problematiska med tanke på integration bedriver Esbo i stället för "positiv diskriminering" främjande av återflyttning.

 

Värmälä lämnade understödd av Pentikäinen med flera följande förslag till hemställan: 11.2

 

Fullmäktige hemställer att man utreder möjligheterna att öka läroavtalsutbildning för att främja integration.

 

Värmälä lämnade understödd av Pentikäinen med flera följande förslag till hemställan: 11.1

 

Fullmäktige hemställer att möjligheterna för anställda hos Esbo stad med främmande språk som modersmål att delta i utbildning i finska förbättras.

 

Hopsu lämnade understödd av Arstila med flera följande förslag till hemställan:

 

Fullmäktige hemställer att särskilt  hemmamammor får mera undervisning i finska och svenska.

 

Nores lämnade understödd av Alaviiri med flera följande förslag till hemställan:

 

Fullmäktige hemställer att staden vid genomförandet av integrationsprogrammet strävar efter att studie- och arbetshandledningen för invandrare är kundorienterad så att könsbaserad handledning undviks.

 

Brewu lämnade understödd av Savela följande förslag till hemställan:

 

Staden ska stödja företagande bland personer med ett främmande språk som modersmål genom att erbjuda upphandlingen på engelska i enlighet med att engelska är kontaktspråk i Esbo.

 

Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att eftersom det har lämnats understödda ändringsförslag och förslag till hemställningar som inte kan godkännas enhälligt, måste mötet rösta.

 

Ordföranden föreslog att man först röstar om Kerolas ändringsförslag som gäller en enskild punkt och därefter om Grönroos helhetsändringsförslag och därefter om förslagen till hemställningar i sifferordning.

 

Fullmäktige godkände ordförandens förslag till behandlingsordning.

 

Behandling av Kerola ändringsförslag

 

Ordföranden frågade om Kerolas ändringsförslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt.

 

Omröstning om Grönroos helhetsändringsförslag

 

Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag ändrat med Kerolas förslag röstar "ja" och de som understöder Kilpis förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

 

Fullmäktige förkastade Grönroos förslag med 65 röster mot 8 och 1 blank. Röstningslistan bifogas till protokollet.

 

Därefter behandlades förslagen till hemställningar.

 

Ordföranden frågade om Värmäläs förslag till hemställan 11.1 kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt.

 

Ordföranden frågade om Värmäläs förslag till hemställan 11.2 kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt.

 

Ordföranden frågade om Nores förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt.

 

Ordföranden frågade om Hopsus förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt.

 

Ordföranden frågade om Brewus förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom förslaget rönte motstånd, konstaterade ordföranden att mötet måste rösta.

 

Ordföranden föreslog att de som understöder Brewus förslag röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

 

Fullmäktige godkände Brewus förslag med rösterna 49 mot 13 och 12 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet.

 

Beslut

Fullmäktige:
Stadsstyrelsens förslag godkändes med följande ändring:

Differentieringsindex i punkt 2.7 stryks: hur stor del av eleverna i grundskolan bör teoretiskt flytta till en annan skola med åk 1-4 för att de som talar ett främmande språk ska fördelas jämnt mellan olika enheter.

Dessutom godkändes följande hemställningar:

Fullmäktige hemställer att möjligheterna för anställda hos Esbo stad med främmande språk som modersmål att delta i utbildning i finska förbättras.

Fullmäktige hemställer att man utreder möjligheterna att öka läroavtalsutbildning för att främja integration.

Fullmäktige hemställer att staden vid genomförandet av integrationsprogrammet strävar efter att studie- och arbetshandledningen för invandrare är kundorienterad så att könsbaserad handledning undviks.

Fullmäktige hemställer att särskilt hemmamammor får mera undervisning i finska och svenska.

Staden ska stödja företagande bland personer med ett främmande språk som modersmål genom att erbjuda upphandlingen på engelska i enlighet med att engelska är kontaktspråk i Esbo.

 

Redogörelse I Berättelsen om Esbo har fullmäktige uppställt som ett av sju målen för fullmäktigeperioden 2021-2025 att Esbo är "bäst i Finland på att integrera".

 

Esbo stads integrationsprogram syftar inte till att vara en allomfattande eller detaljerad plan för integration eller för hur man stöder integrationen i Esbo. Syftet med programmet är däremot att lyfta fram viktiga utvecklingstrender och dra upp riktlinjer för hur Esbo stad ska förverkliga de mål för integrationspolitiken som fullmäktige har satt upp.

 

De viktigaste temana i integrationsprogrammet är:

1. Fostran och utbildning av invandrarbarn

2. Sysselsättning bland invandrare

3. Integration av invandrarkvinnor.

 

Programmet är indelat i fyra delar:

 

1. En enhetlig och jämlik väg för lärande (mål och indikatorer finns i kapitel 2.7)

2. Sysselsättning och företagande (mål och indikatorer finns i kapitel 3.10)

3. Ett program för integrationen i initialskedet (mål och indikatorer preciseras i och med den nya lagstiftningen och ett separat beslut fattas om dem)

4. "Ett Esbo för alla" i det dagliga livet (mål och indikatorer finns i kapitel 5.8).

 

I början av 2022 fanns det cirka 60 000 invånare med ett främmande språk som modersmål i Esbo. Under den fullmäktigeperiod som avslutades år 2021 ökade antalet Esbobor med ett främmande språk som modersmål med över 3 600 personer per år i snitt.

 

Enligt Esbo stads förvaltningsstadga framställer stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion "förslag för stadsstyrelsen om principerna för närings-, konkurrenskrafts-, sysselsättnings- och utbildningspolitiken samt för främjande av integrationen av invandrare". Stadsstyrelsen "beslutar om principerna för närings-, konkurrenskrafts-, sysselsättnings- och utbildningspolitiken samt för främjande av integrationen av invandrare".

 

Delegationen för främjande av integration har behandlat utkastet till Esbo stads integrationsprogram vid sitt sammanträde 21.4.2022.

 

Efter att stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion återremitterade utkastet till integrationsprogrammet för ny beredning vid sitt sammanträde 28.3.2022 har det gjorts följande ändringar i programutkastet:

- Kapitel 1.10 om konsekvenserna av Rysslands anfall mot Ukraina har uppdaterats enligt de senaste tillgängliga uppgifterna om den snabbt föränderliga situationen.

- Till kapitel 2.2 har det gjorts ett tillägg om att förklara formuleringarna av villkoren för hemvårdsstödets Esbotillägg så att tillägget tjänar det mål som fullmäktige ställt upp i Berättelsen om Esbo om att höja deltagandegraden i småbarnspedagogiken. Det har också lagts till en anmärkning om den anteckning om kommuntillägg i programmet En ekonomiskt hållbar stad som fullmäktige godkände 19.10.2010.

- Till kapitel 2.3 har det lagts till kulturhandledares arbete som en åtgärd som hjälper invandrarfamiljer att stödja sina barns skolframgång. Till samma kapitel har det också lagts till ett konstaterande om att barns inlärningsresultat börjar höjas redan vid barnrådgivningen i samarbete med föräldrar, sammanslutningar och organisationer. Det har också lagts till en åtgärd om att skolorna stöder invandrarföräldrarnas deltagande i skolans gemensamma verksamhet.

- När det gäller texten i kapitel 2.4, har positiv särbehandling för tjänsterna inom småbarnspedagogik och utbildning konkretiserats genom att göra ett tillägg om stöd för utvecklingen av det finska språket hos barn med ett främmande språk som modersmål som en åtgärd för vars finansiering positiv särbehandling är viktig (enheterna inom den svenska småbarnspedagogiken är mindre, och där baserar sig stödet för språkinlärningen på en flexibel och kundorienterad verksamhet i stället för strukturella lösningar).

- Till kapitel 2.5 har det lagts till en ny åtgärd om att beskriva vägen från undervisning i finska eller svenska som andraspråk till modersmålsundervisning i finska eller svenska och att utifrån detta se till att undervisningen, handledningen och kommunikationen är ändamålsenliga.

- Till kapitel 2.6 har det lagts till en ny åtgärd om att alla vuxna och barn i skolorna bemöter varandra på ett respektfullt sätt, vilket stärker känslan av samhörighet.

- I kapitel 2.7 har det i samband med målet att höja inlärningsresultaten lagts till en indikator för att följa upp hur stor andel av eleverna i årskurs 6 som är födda i Finland och som har ett främmande språk som modersmål deltar i undervisningen i finska som andraspråk.

 

I lagen om främjande av integration (30.12.2010/1386, 32 §) sägs följande: "Kommunen eller flera kommuner tillsammans ska för att främja integrationen och stärka det sektorsövergripande samarbetet göra upp ett program för integrationsfrämjande som godkänns i respektive kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Programmet beaktas när en budget och ekonomiplan enligt 65 § i kommunallagen (365/1995) görs upp."

 

Beslutshistoria

 

Stadsstyrelsen 16.5.2022 § 155

 

Förslag Stadsdirektör Mäkelä Jukka

 

Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner Esbo stads integrationsprogram 2022-2025 enligt bilagan.

 

Behandling Kajava lämnade understödd av Ampuja följande förslag till tillägg:

 

Följande indikator tilläggs till indikatorerna i punkt 2.7 "Jämlika möjligheter på andra stadiet": Skillnaderna i vitsorden i slutexamen på andra stadiet mellan unga med främmande språk som modersmål och unga i den övriga befolkningen.

 

Till punkt 5.6 "Säkerhet" tilläggs ett nytt mål om att halvera de kvantitativa skillnader som syns i statistiken över brottslighet bland personer med invandrarbakgrund och bland den övriga befolkningen. Vissa invandrargrupper är överrepresenterade, särskilt när det gäller sexualbrott och vålds- och narkotikabrott.

 

Till punkt 3.10 "Mål och indikatorer för sysselsättning och företagande" tilläggs ett nytt mål: "Användningen av utländsk arbetskraft minskar verksamhet och kringgående av skatt som strider mot den finländska arbetsavtalslagstiftningen". Fokuset ligger särskilt på riskbranscherna, såsom restaurang- och byggbranschen. Det tilläggs också indikatorer till denna punkt.

 

Skolorna ges anvisningar om att en elev kan övergå från undervisning i finska som andraspråk (S2-undervisning) till modersmålsundervisning genast när hen har uppnått en viss kunskapsnivå i finska för att främja hens inlärning av finska.

 

Kajava lämnade understödd av Ampuja följande ändringsförslag:

Följande mål stryks i punkt 5.8 "Mål och indikatorer för ett Esbo för alla": "Andelen personal med ett främmande språk som modersmål höjs för att trygga tillgången till arbetskraft på lång sikt och för att sörja för kundorienteringen."

 

Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det framställts flera från föredragningen avvikande understödda förslag vilket föranleder omröstning.

 

Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen hade förkastat Kajavas första förslag till tillägg med 13 röster mot 2. Röstningslistan bifogas till protokollet.

 

Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen hade förkastat Kajavas andra förslag till tillägg med 13 röster mot 2. Röstningslistan bifogas till protokollet.

 

Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen hade förkastat Kajavas tredje förslag till tillägg med 13 röster mot 2. Röstningslistan bifogas till protokollet.

 

Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen hade förkastat Kajavas fjärde förslag till tillägg med 13 röster mot 2. Röstningslistan bifogas till protokollet.

 

Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen hade förkastat Kajavas ändringsförslag med 13 röster mot 2. Röstningslistan bifogas till protokollet.

 

Beslut

Stadsstyrelsen:
Föredragandens förslag godkändes.

 

Stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion 2.5.2022 § 174

 

Förslag Stadsdirektör Mäkelä Jukka

 

Stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion:

1

föreslår stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner Esbo stads integrationsprogram 2022-2025 enligt bilagan

2

bemyndigar stadsdirektören att göra ändringar av teknisk natur i Esbo stads integrationsprogram 2022-2025 och att uppdatera kapitel 1.10 om konsekvenserna av Rysslands anfall mot Ukraina i den snabbt föränderliga situationen före integrationsprogrammet behandlas av stadsstyrelsen.

 

Till målen för integrationen tilläggs ett mål om social blandning och nätverksbildning mellan invandrarungdomar och ungdomar i den övriga befolkningen. Det tilläggs en indikator som mäter å ena sidan den sociala nätverksbildningen mellan invandrarungdomar och ungdomar i den övriga befolkningen och å andra sidan den etniska segregationen i ungas kamratkretsar.

 

Behandling Föredragandens ändringar vid sammanträdet har beaktats i protokollet.

 

Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det framställts flera från föredragningen avvikande understödda förslag vilket föranleder omröstning. Ordföranden föreslog att förslagen upptas till omröstning i den ordning som de har antecknats. Stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion godkände ordförandens förslag till omröstningsordning.

 

Kajava lämnade understödd av Lahtinen följande förslag till tillägg: Följande indikator tilläggs till indikatorerna i punkt 2.7 "Jämlika möjligheter på andra stadiet": Skillnaderna i vitsorden i slutexamen på andra stadiet mellan unga med främmande språk som modersmål och unga i den övriga befolkningen. (Yrkeshögskolorna har informerat om att inom vissa branscher utexamineras studerande med invandrarbakgrund med mycket bristfälliga kunskaper och att yrkeshögskolorna känner sig tvungna att göra detta eftersom deras verksamhet finansieras utifrån antalet utexaminerade.) Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion hade förkastat Kajavas förslag med 6 röster mot 2. Röstningslistan bifogas till protokollet.

 

Kajava lämnade understödd av Lahtinen följande förslag till tillägg: Det tilläggs ett nytt mål till punkt 3.10 "Mål och indikatorer för sysselsättning och företagande": "Användningen av utländsk så kallad billig arbetskraft och grå ekonomi minskar inom särskilda riskbranscher, såsom restaurang- och byggbranschen, när övervakningen effektiviseras". Det tilläggs också indikatorer till denna punkt. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion hade förkastat Kajavas förslag med 6 röster mot 2. Röstningslistan bifogas till protokollet.

 

Kajava lämnade understödd av Lahtinen följande ändringsförslag: I början av punkt 1.1 under de viktigaste temana i integrationsprogrammet ersätts namnet på tema 3, "Integration av invandrarkvinnor", med "Invandrarkvinnors jämlika deltagande i samhället". Då blir det lättare att förstå ur vilken synvinkel kvinnliga invandrare betraktas i detta sammanhang: Invandrarkvinnor utgör en särskild utmaning för integrationen, eftersom invandrarmän statistiskt sett har sina egna könstypiska utmaningar i integrationen. Till skillnad från vad många tror har invandrarkvinnor bättre kunskaper i finska än invandrarmän. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion hade förkastat Kajavas förslag med 7 röster mot 2. Röstningslistan bifogas till protokollet.

 

Kajava lämnade understödd av Lahtinen följande ändringsförslag: Följande mål stryks i punkt 5.8 "Mål och indikatorer för ett Esbo för alla": "Andelen personal med ett främmande språk som modersmål höjs för att trygga tillgången till arbetskraft på lång sikt och för att sörja för kundorienteringen." Motivering: Nationell enhetlighet främjas inte av att olika etniska grupper får tjänster som erbjuds av personer som tillhör deras etniska grupp. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion hade förkastat Kajavas förslag med 7 röster mot 2. Röstningslistan bifogas till protokollet.

 

Kajava lämnade understödd av Lahtinen följande förslag till tillägg: Till punkt 5.6 "Säkerhet" tilläggs ett nytt mål om att halvera de kvantitativa skillnader som syns i statistiken över brottslighet bland personer med invandrarbakgrund och bland den övriga befolkningen. Vissa invandrargrupper är överrepresenterade, särskilt när det gäller sexualbrott och vålds- och narkotikabrott. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion hade förkastat Kajavas förslag med 7 röster mot 2. Röstningslistan bifogas till protokollet.

Beslut

Stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion:
Föredragandens på sammanträdet justerade förslag godkändes enhälligt.

 

Stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion 28.3.2022 § 50

 

Förslag Stadsdirektör Mäkelä Jukka

 

Stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion:

1
föreslår för stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner Esbo stads integrationsprogram 2022-2025 enligt bilagan
2
bemyndigar stadsdirektören att göra ändringar av teknisk natur i Esbo stads integrationsprogram 2022-2025 och att uppdatera kapitel 1.10 om konsekvenserna av Rysslands anfall mot Ukraina i den snabbt föränderliga situationen före integrationsprogrammet behandlas av stadsstyrelsen.

 

Behandlingen  Vuornos lämnade understödd av bland annat Kajava följande förslag om återremiss: Ärendet återremitteras för ny beredning så att åtgärderna preciseras, särskilt kring en enhetlig och jämlik väg för lärande. Vid beredningen borde det föreslås mer specifika åtgärder för att stärka modersmålsundervisningen, öka andelen barn som deltar i småbarnspedagogiken och motverka skolsegregationen. Under beredningen preciseras dessutom de konsekvenser som Rysslands anfall mot Ukraina har för integrationspolitiken i Esbo. Vid den fortsatta beredningen hörs delegationen för främjande av integration när det är möjligt.

Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om Vuornos förslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt det.

 

Beslut

Stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion:
Ärendet återremitteras för ny beredning så att åtgärderna preciseras, särskilt kring en enhetlig och jämlik väg för lärande. Vid beredningen borde det föreslås mer specifika åtgärder för att stärka modersmålsundervisningen, öka andelen barn som deltar i småbarnspedagogiken och motverka skolsegregationen. Under beredningen preciseras dessutom de konsekvenser som Rysslands anfall mot Ukraina har för integrationspolitiken i Esbo. Vid den fortsatta beredningen hörs delegationen för främjande av integration när det är möjligt.

 

 

Beslutshistoria

 

 

Bilaga

1

Espoon kotouttamisohjelma 2022-2025

2

Äänestyslistat § 83

 

Tilläggsmaterial

-

Espoon kotouttamisohjelman 2018-2022 seurantatiedot vuosien 2018-2020 osalta

 

För kännedom