Dynasty informationsservice Sökning RSS Esbo stad

RSS-länk

Mötesärende:
https://espoo-sv.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30

Möten:
https://espoo-sv.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetings&show=30

Fullmäktige
Protokoll 12.12.2022/Paragraf 154



276/02.02.02/2022

 

 

 

Fullmäktige 12.12.2022 § 154

 

 

§ 154

Tredje delårsrapporten 2022

 

Beredning och upplysningar:

Jyrkkä Maria

 

 fornamn.efternamn@esbo.fi

 Växel 09 816 21

 

Förslag Stadsstyrelsen

 

Fullmäktige

1
antecknar den bifogade tredje delårsrapporten 2022 och utfallen av resultatmålen för kännedom

2
godkänner avvikelser från uppnåendet av följande resultatmål:

- Tillgången till social- och hälsovårdstjänster återgår till samma nivå som före coronapandemin.
- Ungdomsarbetslösheten minskar till 2019 års nivå.
- Barn och unga mår bra.
- Jobbets lockelse ökar och personalens belastning minskar inom småbarnspedagogiken och undervisningen.
- Tjänsteproduktionens kostnadseffektivitet förbättras tack vare digitala spetsprojekt.
- Ökningen av verksamhetsutgifterna dämpas i enlighet med programmet En ekonomiskt hållbar stad och budgeten.
- Integrationen i Esbo är resultatrik.

3
godkänner följande ändringar av anslag och inkomstbudgetar:

Livskraft
C201 Sysselsättningstjänster
ökning av anslaget 2 884 000 euro

C24 Idrottsnämnden
minskning av inkomstbudgeten 900 000 euro

24 Äldreomsorg
ökning av anslaget 500 000 euro
ökning av inkomstbudgeten 1 750 000 euro

Hälsovård
ökning av anslaget 38 600 000 euro
ökning av inkomstbudgeten 27 300 000 euro

27 Familje- och socialtjänster
ökning av anslaget 7 000 000 euro
minskning av inkomstbudgeten 650 000 euro

29 Välfärds- och hälsosektorns stab
minskning av anslaget 700 000 euro
ökning av inkomstbudgeten 2 000 000 euro

46 Kollektivtrafik
minskning av inkomstbudgeten 5 600 000 euro

49 Stadsmiljösektorns stab
minskning av inkomstbudgeten 5 000 000 euro

Balansenheter

Balansenheten Storåkern
minskning av inkomstbudgeten 700 000 euro
ökning av anslaget för investeringar 2 000 000 euro

Balansenheten Hagalund
minskning av inkomstbudgeten 15 500 000 euro

4
antecknar den bifogade koncernrapporten för Esbo stad för januari-september 2022 för kännedom.

 

Behandling 

 

 

Beslut

Fullmäktige:
Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt.

 

Redogörelse 

  1. Tredje delårsrapporten januari-oktober 2022

 

Fortfarande stora osäkerhetsfaktorer i omvärlden

 

Utsikterna för världsekonomin skuggas fortfarande av Rysslands fortsatta anfallskrig i Ukraina samt stigande energipriser och den accelererande inflationen jorden runt.

 

Enligt finansministeriets ekonomiska översikt hösten 2022 torde bruttonationalprodukten öka med 1,7 procent 2022. I början av året har produktionen utvecklats gynnsamt och sysselsättningen har fortsatt att öka. Å andra sidan har priserna på nyttigheter och energi stigit snabbare än man räknat med under sommaren. Den ekonomiska tillväxten väntas avta mer i slutet av året än vad som prognostiserades ännu på sommaren. Bruttonationalproduktens ökning avtar till 0,5 procent år 2023. Den ekonomiska utvecklingen den närmaste framtiden och de kommande åren är mycket osäker.

 

De offentliga samfundens underskott minskar 2022 på grund av ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning samt på grund av att coronaåtgärderna upphör. År 2023 börjar underskottet åter öka och de offentliga finanserna uppvisar ett stort underskott under de kommande åren. Den offentliga skuldsättningens andel av bruttonationalprodukten minskar i år, men börjar öka nästa år. Kostnaderna för skuldskötsel kommer att öka under de kommande åren och minska det ekonomiska handlingsutrymmet.

 

I slutet av september 2022 var andelen arbetslösa i Esbo 9,9 procent av arbetskraften, det vill säga knappt två procentenheter lägre än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande i Esbo var 12 331 personer i slutet av september, det vill säga 17 procent (2 551 personer) färre än ett år tidigare. Arbetslösheten är dock väsentligt högre än tre år sedan, då det fanns 10 882 arbetslösa i Esbo.

 

 

Antalet långtidsarbetslösa började minska efter två år av ökning. Antalet långtidsarbetslösa i Esbo var 5 208 i slutet av september. Antalet var 6 756 ett år tidigare och 3 490 tre år tidigare. Samtidigt fanns det 2 827 lediga jobb vid Esbos arbets- och näringsbyrå. I många branscher är företagens största problem bristen på kunnig arbetskraft. Det råder ett stort matchningsproblem på arbetsmarknaden.

 

Folkökningen i Esbo januari-september är över 5 300 invånare. Om folkökningen fortsätter i samma takt året ut, kommer folkökningen 2022 att vara 7 100 invånare. Detta vore en rekordstor årlig folkökning.

 

  1. En god utveckling av skatteintäkterna förbättrar stadens resultat i år

 

Verksamhetsbidragets underskott torde bli 6,2 miljoner euro större än budgeterat, vilket i synnerhet påverkas av verksamhetsbidraget i välfärds- och hälsosektorn, som blir 15,3 miljoner euro sämre än i den ändrade budgeten. Överskridningen kommer att minska stadens statsandelsfinansiering under de kommande åren.

 

I de övriga sektorerna är underskottet i huvudsak mindre än budgeterat. Detta beror bland annat på erhållna statsunderstöd, besparingar i köp av tjänster samt lägre personalkostnader än budgeterat på grund av den dåliga tillgången på personal.

 

De externa verksamhetsintäkterna torde minska med 10,5 procent från 2021. Intäkterna hade ökat 2021 i synnerhet på grund av statsunderstöd i anslutning till coronapandemin. År 2022 uppnåddes ännu inte alla mål för avkastningen av klientavgifterna på grund av effekterna av coronapandemin. Det allmänna ekonomiska läget återspeglas också i markförsäljningen, där intäkterna kommer att vara cirka 5 miljoner euro mindre än budgeterat.

 

De externa verksamhetskostnaderna torde öka med cirka 4,3 procent, cirka 88 miljoner euro från året innan.

 

Nettokostnaderna (verksamhetsbidraget) torde bli -1 686,8 miljoner euro. Verksamhetsbidragets underskott är 10 miljoner större än budgeterad. Ökningen är 8,8 procent från året innan.

 

Underskridning av intäkter och överskridning av kostnader har föranlett flera förslag till ändring av anslag i samband med delårsrapporten.

 

Skattefinansieringen (skatter och statsandelar) var sammanlagt 1 667,3?537 miljoner euro i januari-oktober och torde vara totalt 2 010 miljoner euro 2022, vilket är 151 miljoner euro mer än i den ursprungliga budgeten.

 

Förbättringen av sysselsättningen och löneuppgörelserna har förbättrat löneinkomsternas utveckling jämfört med prognoser som gjordes i våras. Finansministeriet har höjt prognosen för samfundsskatteintäkter med en miljard euro 2022.

Fastighetsskatteintäkterna ökar när en större del av beskattningen blir klar i år.

 

Marknadsvärdet på stadens fonder ökade i januari-oktober med cirka 76,8 miljoner euro. Prognosen för fondernas resultat 2022 har sänkts till -29,4 miljoner euro på grund av de ändrade marknadsförhållandena. I oktober förutspåddes nedskrivningar av bokföringsposter på cirka 30 miljoner euro, men det är mycket svårt att förutspå nedskrivningarnas storlek i det nuvarande marknadsläget.

 

Årsbidraget torde bli 302,7 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat 175,2 miljoner euro på grund av statens coronabidrag och i synnerhet en oväntat bra utveckling av skatteintäkterna. Resultatet höjs också av stadens vinst av försäljningen av Esbo sjukhus fastighet, Kiinteistö Oy Espoon sairaala, 74 miljoner euro, som bokförts i extraordinära intäkter. Resultatprognosen är fortfarande osäker, särskilt när det gäller nedskrivningar av fonder.

 

Investeringarna torde uppgå till cirka 278 miljoner euro och nettoinvesteringarna till cirka 274 miljoner euro. Kostnadsökningen till följd av kriget i Ukraina samt entreprenadanbudens tillgång och prisnivå har påverkat lokalinvesteringarna och inledningen av vissa projekt har flyttats fram.

 

Upplåningsfullmakten var 220,0 miljoner euro i budgeten för 2022. Budgetlån behöver inte lyftas på grund av god likviditet i stadens kassa.

 

Ekonomin utfaller bättre än man räknade med i budgeten för 2022. Finansieringsmodellen för reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet tas i bruk år 2023. Den kommer att bromsa upp ökningen av Esbos skattefinansiering och i synnerhet försvåra stadens förmåga till finansiering av investeringar med internt tillförda medel. Det är viktigt att produktivitetsmålen i programmet för produktivitet och anpassning En ekonomiskt hållbar stad nås, för det underlättar anpassningen till reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Också revisionsnämnden har rekommenderat att skuldsättningen stoppas och programmet En ekonomiskt hållbar stad genomförs för att stadens och koncernens ekonomi ska kunna balanseras.

 

  1. Avvikelser från uppnåendet av resultatmålen

 

Staden hade ställt 27 resultatmål för 2022. Utifrån resultatmålen leder resultatenheterna sin verksamhet. En del resultatmål har sådana kriterier att det först senare under året eller vid bokslutet är möjligt att bedöma om målen uppnåtts.

För närvarande ser det ut som 15 resultatmål nås. I utfallet av åtta resultatmål förekommer avvikelser. Utfallet av fyra resultatmål kan ännu inte bedömas. Det har varit besvärligt att återgå till nivån före coronapandemin inom serviceproduktionen och sysselsättningen. Dessutom är det fortfarande svårt att öka kostnadseffektiviteten och anpassa ekonomin.

 

  1. Ändringar i budgeten?

 

Driftsekonomi

 

Resultatområdet för livskraft: sysselsättningstjänsterna

 

Stadens andel av arbetsmarknadsstödet torde överskridas med 3,6 miljoner euro, prognosen är 28,3 miljoner euro 2022. I januari-oktober var den sex procent lägre än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Antalet långtidsarbetslösa har minskat från året innan, men antalet personer som varit arbetslösa över tusen dagar har förblivit högt. Överskridningen av arbetsmarknadsstödet kan delvis täckas med överföringar inom resultatenheten. I anslaget föreslås en höjning på sammanlagt 2,9 miljoner euro.

 

Resultatområdet för livskraft: resultatenheten för idrott

 

Idrottens avgiftsintäkter underskrider budgeten med cirka 0,9 miljoner. Simhallsbesöken når ännu inte samma nivå som före coronapandemin och det minskade antalet besökare märks i avgiftsintäkterna. Andra viktiga faktorer är bland annat att simhallarna var stängda i januari på grund av coronapandemin och att öppningen av Mattby simhall fördröjdes med tre månader från vad man räknat med i budgeten.

 

I välfärds- och hälsosektorn ökar äldreomsorgens verksamhetsintäkter med 1,75 miljoner euro och hälsovårdens med 27,3 miljoner euro på grund av statens coronaersättningar. Sektorstabens verksamhetsintäkter ökar med 1,7 miljoner euro som beviljats för beredningen av Västra Nylands välfärdsområde. Dessutom ökar sektorstabens intäkter av vidareuthyrning av bostäder med 0,3 miljoner euro. Familje- och socialtjänsternas verksamhetsintäkter minskar med 0,65 miljoner euro på grund av att intäktsramen varit överdimensionerad.

 

Kostnaderna för specialiserad sjukvård ökar med 9,1 miljoner euro på grundval av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS prognos i september. Övriga kostnader ökar på grund av coronakostnader och ökade köptjänster: 0,5 miljoner euro för äldreomsorgens sjukhusverksamhet; 29,5 miljoner euro för hälsovårdens primärvård och mental- och missbruksvård och 7,0 miljoner euro för familje- och socialtjänsternas köptjänster inom boende för personer med funktionsnedsättning och vård av barn utom hemmet. Anslagen för familje- och socialtjänster har i princip varit otillräckliga. Staben sparar 0,7 miljoner euro i personalkostnader när personal övergått till beredning av välfärdsområdet, vilket minskar stabens verksamhetskostnader.

 

Välfärds- och hälsosektorns verksamhetsintäkter ökar sammanlagt med 30,4 miljoner euro och verksamhetskostnaderna ökar med 45,4 miljoner euro.

 

I stadsmiljösektorn torde kollektivtrafikens intäkter underskrida budgeten med 5,6 miljoner euro. Faktureringen för infrastrukturen underskrids, eftersom metron mellan Mattby och Stensvik startar först i december i stället för oktober som staden och Helsingforsregionens trafik hade räknat med i budgeten. Intäkterna minskar med 5,6 miljoner euro.

 

Intäkterna av markförsäljning torde underskrida budgeten med cirka 5 miljoner euro. Det torde bero på det ekonomiska läget. Intäkterna minskar med 5,0 miljoner euro.

 

  1. Investeringar

 

Affärsverket Esbo lokalers oanvända anslag 2022 för skolan och daghemmet Tiistilän koulu ja päiväkoti, 4,734 miljoner euro, överförs till följande projekt:

 

-          Skolan och daghemmet Kalajärven koulu ja päiväkoti 3,1 miljoner euro

-          Skolan Jousenkaaren koulu 1,1 miljoner euro.

-          Ombyggnad av Luks lägercentrum 34 000 euro

-          Kollektivtrafikens småobjekt 0,5 miljoner euro.

 

Balansenheten Storåkern

 

Den budgeterade tomtförsäljningen har bland annat på grund av planläggningen uppskjutits till nästa år. Därför realiseras inte intäkter av markförsäljning på 2,7 miljoner euro i år. Eftersom intäkterna av markanvändningsavtal överskrids med 2 miljoner euro på grund av ökade investeringar, minskar intäkterna dock med endast 0,7 miljoner euro.

 

Investeringarna i kommunalteknik har framskridit väl och genomförs enligt budgeten, med undantag för kommunaltekniken i Storåkern. Investeringarna i kommunalteknik i Storåkern överskrids med 2 miljoner euro på grund av ändring av tidsplanen för byggandet av Smedsbergsvägen.

 

Balansenheten Hagalund

 

Av de budgeterade intäkterna av fastighetsaffärer, planenlig markanvändningsersättning och arrende har 65 procent influtit. I slutet av året förväntas inte betydande inkomster. Intäkterna torde underskrida budgeten med 15,5 miljoner euro. Markförsäljningen når inte de budgeterade intäkterna på 25 miljoner euro. Markanvändningsavtal kan faktureras först när detaljplanerna fastställs. På grund av att detaljplaner har överklagats uppskjuts faktureringen till de kommande åren.

 

Esbo stads koncernrapport för januari-september 2022

 

Koncernrapporten för januari-september 2022 innehåller väsentliga uppgifter om Esbokoncernens viktigaste sammanslutningars ekonomi och verksamhet med tanke på de resultatmål som fullmäktige ställt upp.

 

Av resultatmålen för koncernsammanslutningarna nåddes 27 stycken, 68 procent. Sju mål torde nås delvis. Följande sex mål torde inte nås:

-          Esbo catering Ab: produktiviteten ökar och matens kvalitet hålls på en hög nivå

-          Espoon seudun koulutuskuntayhtymä Omnia: andelen personer som avbrutit sin examensutbildning

-          Esbo stadsteater: ökning av verksamhetens självfinansiering

-          Esbo stadsteater: kundnöjdhet

-          Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS: produktiviteten ökar med minst en procent per år.

-          HNS: HNS överskrider inte budgeten.

 

 

Beslutshistoria

 

Stadsstyrelsen 28.11.2022 § 338

 

Förslag Stadsdirektör Mäkelä Jukka

 

Stadsstyrelsen godkänner följande överföringar av anslag:

 

Från Esbo lokalers anslag för nybyggnad 7192, projekt 4500 Tiistilän koulu ja päiväkoti överförs:

 

- 3 100 000 euro till projekt 4490 Kalajärven koulu ja päiväkoti

- 1 100 000 euro till projekt 4410 Jousenkaaren koulu

- 34 000 euro till projekt 5004 ombyggnad av Luks lägercentrum

- 500 000 euro till kostnadsstället Kollektivtrafikens småobjekt

 

Dessutom föreslår stadsstyrelsen att fullmäktige

 

1

antecknar den bifogade tredje delårsrapporten 2022 och utfallen av resultatmålen för kännedom

 

2

godkänner avvikelser från uppnåendet av följande resultatmål:

 

- Tillgången till social- och hälsovårdstjänster återgår till samma nivå som före coronapandemin.

- Ungdomsarbetslösheten minskar till 2019 års nivå.

- Barn och unga mår bra.

- Jobbets lockelse ökar och personalens belastning minskar inom småbarnspedagogiken och undervisningen.

- Tjänsteproduktionens kostnadseffektivitet förbättras tack vare digitala spetsprojekt.

- Ökningen av verksamhetsutgifterna dämpas i enlighet med programmet En ekonomiskt hållbar stad och budgeten.

- Integrationen i Esbo är resultatrik.

 

3

godkänner följande ändringar av anslag och inkomstbudgetar:

 

Livskraft

C201 Sysselsättningstjänster

ökning av anslaget 2 884 000 euro

 

C24 Idrottsnämnden

minskning av inkomstbudgeten 900 000 euro

 

24 Äldreomsorg

ökning av anslaget 500 000 euro

ökning av inkomstbudgeten 1 750 000 euro

 

Hälsovård

ökning av anslaget 38 600 000 euro

ökning av inkomstbudgeten 27 300 000 euro

 

27 Familje- och socialtjänster

ökning av anslaget 7 000 000 euro

minskning av inkomstbudgeten 650 000 euro

 

29 Välfärds- och hälsosektorns stab

minskning av anslaget 700 000 euro

ökning av inkomstbudgeten 2 000 000 euro

 

46 Kollektivtrafik

minskning av inkomstbudgeten 5 600 000 euro

 

49 Stadsmiljösektorns stab

minskning av inkomstbudgeten 5 000 000 euro

 

Balansenheter

 

Balansenheten Storåkern

minskning av inkomstbudgeten 700 000 euro

ökning av anslaget för investeringar 2 000 000 euro

 

Balansenheten Hagalund

minskning av inkomstbudgeten 15 500 000 euro

 

4

antecknar den bifogade koncernrapporten för Esbo stad för januari-september 2022 för kännedom.

 

Beslut

Stadsstyrelsen:

Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

 

 

Beslutshistoria

 

 

Bilaga

1

Osavuosikatsaus 3_2022

2

Konserniraportti tammi-syyskuu 2022

 

Tilläggsmaterial

-

Tarkastuslautakunnan lausunto valtuustolle kolmannesta osavuosikatsauksesta 2022

 

För kännedom